De kallar sig demokrater

Händelsen i september kom snabbt att kallas för »kostymincidenten«. Där gick fältmarskalken själv, Mohamed Hussein Tantawi, på gatorna i Kairo som en vanlig man. Till synes utan livvakter, iklädd mörk kostym och ett varggrin. Omsvärmad av överväldigade, ryggdunkande förbipasserande på en gata intill Tahrirtorget.

Händelsen stöttes och blöttes i egyptiska medier i flera dagar efteråt. Den 76-årige ordföranden för De väpnade styrkornas högsta råd, det mäktiga militärråd som i princip styr Egypten enväldigt, hade bara synts i offentligheten någon enstaka gång sedan revolutionen i februari 2011. Han hade definitivt aldrig visat upp sig utan uniform förut.

På Facebook och Twitter bildades flera grupper som analyserade händelsen. Vissa såg tilltaget som ett illa maskerat marknadsföringsförsök inför det kommande presidentvalet. Andra skojade mest om saken: »Vi vill ha ett civilsamhälle, inte en civil kostym«, muttrade någon.

Hamdi Hassan, politisk analytiker vid demokratiinstitutet Idea och författare till två färska rapporter om situationen i Egypten, låter frustrerad, nästan arg. Han sitter på sitt kontor i Kairo och försöker bringa klarhet i de senaste dagarnas händelser. Medan vi talas vid håller ett 40-tal organisationer och intressegrupper på att mobilisera till en miljonmarsch efter förra helgens händelser, då ett trettiotal personer dödades i sammandrabbningar mellan polis och demonstranter.

– Egypten styrs av 19 generaler som dessutom är några av landets rikaste personer. De är professionella militärer, men politiskt är de helt oprövade. Problemen är övermäktiga för militären, de har fattat alldeles för många klumpiga beslut, till exempel vid stormningen av israeliska ambassaden och i samband med våldsamheterna vid tv-huset i oktober, säger han.

Väldigt lite är känt om de 18–19 medlemmarna i De väpnade styrkornas högsta råd (Supreme Council of the Armed Forces, Scaf). Anledningen är enkel. Det mesta som rör militären, till exempel dess storlek och budget, är statshemligheter i Egypten. Armén, som är en av världens största sett till antalet soldater, åtnjuter dessutom en alldeles särskild ställning i det egyptiska samhället. Det har aldrig varit något man pratar om, än mindre kritiserar.

Rådet har ändå en kärna. Dit hör överbefälhavare Mohamed Hussein Tantawi och generallöjtnant Sami Hafez Enan, rådets ordförande respektive vice ordförande. Andra framstående medlemmar är vice­amiral Mohab Mamish och generallöjtnant Reda Mahmoud Hafez Mohamed, flottans respektive flygvapnets högsta chefer. Därutöver ingår kommendörerna för de olika militära zonerna, någon departementschef och chefen för tullverksamheten. Samtliga är högt uppsatta militärer. Med undantag av den mer ålderstigna överbefälhavaren Tantawi är de flesta i 50- och 60-årsåldern. Flera har studerat i USA, ett land som årligen ger Egypten runt 1,3 miljarder dollar i militärt bistånd.

I samband med Hosni Mubaraks avgång i februari hyllades Tantawi som en revolutionshjälte. Han besökte Tahrirtorget mitt under tumultet i början av februari, vilket många uppfattat som en uppmuntrande blinkning till demonstranterna. Militär­rådet ansågs tidigt skydda revolutionen och försvara det nya, demokratiska Egypten. Detta trots att Tantawi varit försvarsminister sedan 1991 och i allra högsta grad var en del av den gamla regimen. Han lär ha fått öknamnet »Mubaraks pudel« av vissa underordnade officerare.

I de få personporträtt som finns tillgängliga i internationella medier beskrivs Tantawi som en okarismatisk person, lojal mot regimen och ointresserad av rampljuset. Ett Wikileaks-publicerat dokument från 2008 avslöjar att USA-administrationen ansåg honom vara en åldrad bakåtsträvare, motståndare till både ekonomisk och politisk reform och nästintill besatt av att uppnå nationell enighet.

Kort efter Mubaraks avgång författade Tantawi och hans underordnade ett uttalande om att militärrådet ska bevara »stabiliteten och säkerheten« i nationen. Undantagstillståndet skulle upphöra och fria och demokratiska val genomföras snarast möjligt. Framför allt sa rådet sig stå bakom folkets »legitima« krav på förändring. Det var en viktig formulering.

Till en början agerade de också kraftfullt. Rådet upplöste parlamentet, upphävde konstitutionen och satte en tidtabell för val. Den impopulära före detta inrikesministern Habib al-Adly arresterades, liksom Mubaraks söner Gamal och Alaa. Avsikten verkade vara att införa demokrati. Men allt fler bedömare har börjat tvivla på den saken.

– Talet om demokrati känns absolut inte genuint. Även om de vill ha demokrati saknar militären en politisk plattform. De är gammaldags människor som är vana att ta beslut utan diskussion. De har inte verktygen som behövs för att styra ett land med så stora utmaningar som Egypten, säger Hamdi Hassan.

Sedan maktövertagandet har generalerna författat drygt 200 dekret och postat ett 80-tal inlägg på arabiska på sin Facebook-sida. Folkets jubel tystnade för länge sedan. Militärstyret skulle bara vara i ett halvår, men generalerna har fattat flera beslut som har sinkat valprocessen och ökat militärens makt. Flera gånger har folkets vrede tvingat militärrådet att backa från sina ursprungliga beslut. Det gällde till exempel beskedet i våras om att strejker skulle förbjudas. Enligt statsvetaren Islam Habib är strategin med »testballonger« medveten:

– Generalerna förstår inte vad folket vill ha, men mönstret är tydligt. De fattar hårda beslut som gynnar dem själva och anpassar besluten beroende på vilka reaktioner de får.

Tantawi fortsätter hävda att militären inte är intresserad av att behålla makten i det långa loppet. Både oppositionsledare och forskare är beredda att hålla med.

– De är egentligen mer intresserade av att styra än att regera, men under omständigheterna som råder vill de vara säkra på att de får behålla sina privilegier. Det är svårt att säga vad deras avsikter är, men jag tror inte att de är intresserade av att införa en militärdiktatur. De vill ha en bakgrundsroll, säger Islam Habib.

De flesta bedömare är överens om att allting egentligen handlar om pengar. Militären uppges kontrollera runt 40 procent av Egyptens ekonomi i form av mark, företag och tillgångar. Den äger livsmedelskedjor, turistanläggningar i Hurghada och Sharm El-Sheik – populära svenska chartermål – och fabriker som tillverkar allt från militär utrustning till tvapparater. De vill inte regera, men de har ännu inte funnit en politisk kandidat som passar deras syften tillräckligt väl. Ingen vågar sia om framtiden, men alla är ense om att militären hårdnackat kommer att försvara sin ställning i det egyptiska samhället.

På Tahrirtorget fortsätter ungdomarna att skandera »Vi vill ha bort militärrådets överbefälhavare«. Fältmarskalk Tantawi lär inte ge sig utan kamp.

Fältmarskalk Mohamed Hussein Tantawi

• Överbefälhavare och ord­förande för militärrådet.
• Född 1935, har nubiskt ursprung.
•Yrkesofficer sedan 1956.

Sedan dess har Tantawi bland annat deltagit i Egyptens tre krig mot Israel och varit militärattaché i Pakistan. Tillträdde som försvarsminister under Mubarak 1991. Känd för att vilja behålla freden med Israel.

Generallöjtnant Reda Mahmoud Hafez Mohamed

•Högsta chef för flygvapnet.
•Född 1952.
•Utexaminerad pilot 1972.

Stoltserar med 2 500 flygtimmar och har flugit ett stort antal stridsflygplan. Deltog i Yom Kippur-kriget mot Israel 1972. Spenderade en längre tid som sambandsofficer i USA 1998, bland annat på grund av sina kunskaper om, och erfarenhet av, stridsflygplanet F16. Gift, har fyra barn.

Generallöjtnant Sami Hafez Enan

• Stabschef och vice
ordförande i militärrådet.
• Född 1948.
• Började studera juridik men hoppade av och anslöt sig till armén 1966.

Utbildad i Sovjet, har även deltagit i militär utbildning i Frankrike. Mer mottaglig för »personliga band« med USA än Tantawi, enligt ett Wikileaks-dokument. Har kallats »Washingtons och Muslimska brödraskapets favoritgeneral«.

Viceamiral Mohab Mamish

•Högsta chef för flottan.
•Född 1948.
•Examen från militärskolan 1971.

Har läst flera specialkurser inriktade på ubåtar och deltagit i militära utbildningar i utlandet vid flera tillfällen: bland annat fem kurser i USA, men även i Kina, Storbritannien, Förenade Arabemiraten, Grekland och Frankrike. Gift, har två döttrar. Har ett tiotal militära utmärkelser och medaljer.

Fakta | De senaste händelserna

Sedan Mubaraks avgång den 11/2 har militärrådets popularitet dalat. De senaste händelserna:

22/11 I ett tv-sänt tal lovar fältmarskalk Tantawi att makten ska överlämnas till en civil regering den 1 juli 2012.

21/11 Regeringen lämnar in sin avskedsansökan. Militärrådet kallar till krissamtal med politiska företrädare för att diskutera situationen.

19/11 Våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och kravallpolis runt Tahrirtorget i Kairo. Under helgen dödas ett 30-tal personer, över 1 200 personer skadas.

1/11 Militärrådet presenterar en grundlagsskiss som i princip ger armén självstyre, samt effektivt stoppar all insyn i militärens budget.