Den flyktige terroristen

»Var på er vakt, kriget mot muslimerna har bara börjat«, sade Faisal Shahzad i tisdags, strax innan domaren meddelade att han döms till livstid för att ha försökt detonera en bomb vid Times Square i maj.

Profetian känns behagligt giltig i ett Europa där terrorhotet legat tungt den senaste veckan. Säkerhetspolisen har höjt hotnivån i Sverige, Storbritannien och Frankrike har skärpt säkerheten, både USA och Japan har utfärdat varningar för medborgare som reser till Europa, elva personer har gripits i Frankrike och europeiska mål i Jemen har attackerats.

Anledningen till det skärpta säkerhetsläget är ännu inte känd men det finns ett antal fakta och möjliga förklaringar. Först och främst härrör hotet från Pakistan. Dit har europeiska – företrädesvis tyska – personer under senare år åkt på islamistiska träningsläger. Tyska inrikesministeriet meddelade i måndags att det handlar om ett 70-tal tyska medborgare av olika etniskt ursprung som åkt på paramilitär träning i Pakistan, varav 20–30 har återvänt.

En av dem, Ahmad Sidiqi, greps i somras och sattes i förvar på Bagram-basen utanför Kabul. Han förhördes av amerikansk säkerhetstjänst och det var när läckor från dessa förhör – som dessutom stämde med annan underrättelseinformation – hamnade i media som säkerhetstjänsten i flera länder svarade med att utfärda varningar.

Samtidigt har träningslägren, och Pakistans ovilja att ta itu med dem, vållat problem för USA och deras allierades krigföring i Afghanistan. Kriget i Afghanistan har alltmer kommit att handla om säkerhetsläget i Pakistan. För att runda motvilliga pakistanska myndigheter har USA under senare tid ökat antalet attacker med förarlösa plan mot terroristlägren. I måndags dödades flera tyska medborgare vid en attack mot ett läger i Waziristan, och förra månaden dödades en brittisk medborgare som utpekats som al-Qaidas kommande huvudman i Storbritannien vid en liknande attack.

Svenska säkerhetspolisens bedömning är att det även finns »en handfull« svenskar som rest till de pakistanska lägren för att delta i »utbildning och illegala våldshandlingar«. Det är inte klart om det finns någon koppling mellan dessa personer och den höjda beredskapen i Sverige. Enligt den militära underrättelsetjänsten Must handlar det om »ett antal individer i Sverige som har intention och kapacitet att genomföra attacker mot svenska mål«.

Så långt är det ganska klart, men de senaste dagarna har varningarna i sig blivit föremål för diskussion. Varför går man ut nu, vart riktas hoten, varför reagerar länderna så olika, var är det farligt och varför – frågetecknen hopas. Det teoretiska skälet bakom varningarna tycks vara att göra medborgare mer vaksamma och försiktiga. Samtidigt är det orealistiskt att tro att medborgarna ska kunna dra rationella slutsatser om vad som är farligt utifrån den vaga information som lämnats.

– I realiteten handlar det om att hålla ryggen fri politiskt, snarare än att skydda sina medborgare. Skulle ett attentat inträffa vill inte säkerhetstjänsterna att någon ska kunna säga att man hade information utan att dela med sig av den, tror Daniel Byman, professor vid Georgetowns universitet och senior rådgivare vid Brookings institution.

De tyska myndigheterna är hittills de som tycks ha hållit huvudet mest kallt. De har visserligen höjt beredskapen kring vissa byggnader och inrättat en särskild aktionsgrupp inom polisen, men de har varken höjt säkerhetsnivån eller utfärdat varningar offentligt. Inrikesministern   har sagt att »vi arbetar mer än vi pratar«.

Hoten från Pakistan har bland annat riktats mot mål i Frankrike men där uppger myndigheterna att det är islamismen i Nordafrika som är den främsta riskfaktorn. I mitten av september kidnappades 15 franska medborgare i Nigeria av AQIM, al-Qaida i islamistiska Magreb, och bara den senaste månaden har nio bombhot utfärdats i Paris, varav två lett till utrymning av Eiffeltornet.

En anledning till de olika bedömningarna från olika länder i väst är att det handlar om olika typer av hot från olika håll. Svårigheten med dagens terrorgrupper är att de är spridda, fragmentariska och lösa i kanterna – ibland handlar det om rena enmansoperationer. Det går inte längre att bara tala om »al-Qaida och al-Qaida affiliates«.

– I själva verket är det mycket komplext, ett virrvarr av disparata individer och grupperingar på olika håll, med olika kopplingar och olika bevekelsegrunder, säger Magnus Ranstorp vid Förvarshögskolan.

Bara i Pakistan verkar flera av nätverken och på andra håll i världen finns andra grupper med inspiration från al-Qaida men där kopplingarna  varierar över tid. Härutöver finns andra terrorhot som Fokus skrev om i ett längre reportage i mars. Det handlar dels om personer som kommit till väst, blivit medborgare och sedan radikaliserats och åkt på träningsläger i Afghanistan eller Pakistan, dels om enskilda individer, »frilansande terrorister«. Det är muslimer i väst som inspireras av al-Qaida eller radikala imamer, men utan direktkontakt med nätverket, som opererar på eget bevåg.

Professor emeritus Paul Wilkinson vid St Andrews universitet anser att den rådande säkerhetssituationen reflekterar svårigheterna att förstå det här transnationella terrorhotet.

– Problemet är att världen inte skådat den här formen av terrorism tidigare och okunskap leder till att folk underskattar hotet. Trots sin spridning och fragmentisering så är nätverken välorganiserade och rörande överens om både ideologi och målbild, säger han.

Svårigheten i att hantera fragmenterade, lösa grupper och nyckfulla, enskilda individer är uppenbar. Men kanske är sanningen att kriget mot al-Qaida aldrig var så binärt och tydligt som det framställdes när George W Bush inledde det.

Fakta | Terrorgrupperna
Al-Qaida betraktas fortfarande som ett allvarligt internationellt. Utöver 11 september-attackerna har gruppen satts i samband med terrordådet i Istanbul 2003 och den avvärjda attacken mot flygplan från Europa till Nordamerika julen 2009. Har även gruper på Arabiska halvön, som bland annat tog på sig ansvaret för den misslyckade kalsongbombningen av ett plan på väg till Detroit på juldagen 2009.

Tehrik-e-Taliban Baserat i Pakistan och mest aktivt där. Nyligen åtalades ledaren för inblandning i en självmordsattack som dödade sju CIA-medarbetare. Times Square-bombaren fick sin utbildning hos TTP i Waziristan.

Lashkar-e-Taiba Grupp baserad i Punjab. Har pekats ut som ansvarig för attackerna i Mumbai som krävde 166 liv 2008. Enligt uppgifter ska de aktuella hoten handla om »Mumbai-style«-attacker.

Jaish-e-Mohammed Kashmirfokuserad grupp i Pakistan med kopplingar till al-Qaida som bland annat låg bakom mordet på reportern Daniel Pearl.