Dubbelt trubbel
Bild: Frank Augstein/tt
Den syriske presidenten hade god anledning att applådera Rysslands invasion av Ukraina. »Klok politik«, sammanfattade Bashar al-Assad det hela i ett brev till Putin, där den ryske presidenten berömdes för sitt sätt att återupprätta »säkerhet och stabilitet« i Ukraina.
Under veckan har Barack Obama rest runt i Europa. Träffat påven och besökt ett gammalt slagfält i Belgien för att minnas första världskrigets utbrott. Toppmötet med EU, som egentligen var tänkt att handla om ett nytt frihandelsavtal, kom i stället att kretsa kring Ukraina. G7-länderna bestämde också att nobba det inplanerade G8-mötet i Sotji i juni och i stället hålla ett eget möte i Bryssel. Utan Putin.
Naturligt nog har mediernas fokus legat på Ukraina under den amerikanske presidentens resa. Men med på hans dagordning fanns också en annan konflikt. Vid sidan av G7-mötet i måndags träffade Obama kronprins Mohammed bin Zayed från Förenade Arabemiraten för samtal om kriget i Syrien. Också i dag, fredag, står Syrien i fokus när presidenten landar i Riyadh för ett möte med Saudiarabiens kung Abdullah.
Gulfstaterna är missnöjda med USA:s roll i Syrien och vill att Obama ska öka stödet till rebellerna. Det vore nog välkommet. De senaste månaderna har regeringens styrkor återvunnit initiativet på flera fronter i landet. För två veckor sedan återtog man Yabroud, åtta mil norr om huvudstaden och nära gränsen till Libanon. Staden har fungerat som utgångspunkt för attacker mot Damaskus och är en viktig genomfart för vapensmuggling från Libanon.
Vintern har framför allt präglats av strider mellan olika rebellgrupper. Något förenklat mellan islamistiska grupperingar och mer sekulära rebeller. De senaste månaderna har regimen dessutom ingått vapenvilor med en lång rad rebellstyrkor. Det har frigjort resurser som regeringen kan sätta in på andra håll i landet. I södra Syrien har rebeller försökt öppna en ny front från Golanhöjderna längs med gränsen till Jordanien. Rebellerna lär ha vapenstöd från USA och framför allt Saudiarabien, men än så länge har deras framgångar varit högst begränsade.
I den senaste rapporten från FN:s undersökningskommission i Syrien har regimen sedan slutet av januari trappat upp sina bombningar av bostadsområden i Aleppo. Kriget, som nu är inne på det fjärde året, visar enligt rapporten »inga tecken på att avta«. I grannländerna har 2,5 miljoner syriska flyktingar registrerats – minst lika många är på flykt inne i Syrien.
En vanlig slutsats av utvecklingen i Ukraina är att den försämrade relationen mellan Obama och Putin försvårar förhandlingarna om Syrien. Det är logiskt. Men effekten ska inte överdrivas. Mest eftersom den bistra verkligheten är att utsikterna för en fredlig kompromisslösning i Syrienfrågan var ytterst små redan innan Ryssland la beslag på Krim. Frågan är snarare hur Ukrainakrisen bidrar till att kriget i Syrien drar ut på tiden. Ryssland står nämligen redo att ordna fram ännu mer vapen och resurser till Assad, förklarar Per Jönsson, redaktör på Utrikespolitiska institutet.
– Putin vinner på att så många kriser som möjligt pågår samtidigt. Obama får svårare att göra något i Ukrainafrågan om det genast slår tillbaka mot honom i Syrien.
Skulle USA införa hårdare sanktioner mot Ryssland är det troligt att Putin svarar med att trappa upp sitt stöd till Assad. Visst kan USA i det läget välja att öka stödet till rebellerna, men effekten av det vore att kriget fortsätter ännu längre. Och att Hizbollah utökar sina insatser till stöd för Assadregimen.
Putin har även möjlighet att motarbeta Obama i Iran. I slutet av 2007 tecknades ett avtal mellan Ryssland och Iran om köp av ryska missiler med lång räckvidd som kan plocka ner både flygplan och kryssningsrobotar. Men missilerna levererades aldrig. FN-sanktioner och påtryckningar från USA stoppade affären. Putin skulle kunna bestämma sig för att Ryssland nu ska fullfölja det avtalet.
– Det kunde stärka Irans ställning så att de inte känner sig lika motiverade att gå med på västvärldens alla krav i förhandlingarna om atomenergin, säger Per Jönsson.
Just nu har Putin många sätt att, med relativt små medel, sabotera för Obama.
Fakta | Tre års strider
Kriget i Syrien bröt ut i mars 2011 efter att protester mötts med våld av regimens säkerhetsstyrkor. Under hösten organiserar sig oppositionen och vinner under det närmaste året kontroll över vissa områden. Sedan 2013 har regeringsstyrkor tagit tillbaka mark. I dag finns 2,6 miljoner syrier på flykt, främst i grannländerna. FN:s flyktingorgan UNHCR bedömer att det i slutet av året finns 4,1 miljoner flyktingar från Syrien. Minst 146 000 människor har dödats.