Utrikes

Dunkel säkerhet

Publicerad 2015-03-30

Bild: Thomas Koehler/TT

Sportfiskarna hukade sig i sina båtar när de hörde dånet. Genom den fuktiga luften i Everglades Holiday Park segnade plötsligt ett plan ner.

De såg på när den dubbelmotoriga DC-9:an klöv vattenytan och sände en chockvåg omkring sig. De 105 passagerarna och de fem ur besättningen hade ingen chans.

Kraschen denna majdag 1996 i den amerikanska delstaten Florida blev extra uppmärksammad eftersom flygplanet tillhörde lågprisbolaget Valujet.

Lågprisbolagen hade sedan några år gjort framsteg på den amerikanska flygmarknaden. Genom innovativa sätt att kapa kostnaderna lyckades man hålla låga priser, och snodde kunder från de stora flygbolagen.

Valujet hade två år tidigare haft sitt första vinstgivande år. Aldrig tidigare i amerikansk flyghistoria hade ett bolag nått svarta siffror så snabbt.

Men nu ställdes frågan: Sparade man in på säkerheten också?

Det är samma fråga som ställs efter att en Airbus A320 i tisdags störtat på väg mellan Barcelona och Düsseldorf. Flygplanet var 24 år gammalt och tillhörde lågprisföretaget Germanwings.

Att döma av de inledande rubrikerna har flygkrascher inget samband med företagens kostnadslägen. »Ingen fara att välja lågprisbolagen«, skrev till exempel Dagens Industri. »Lågprisbolag inte mer osäkra«, gick att läsa i Svenska Dagbladet.

Slutsatsen bygger dels på att lagar och regleringar är lika för alla flygbolag – dels på genomgångar av de senaste årens flyg-olyckor.

Problemet med sådana analyser är att man likställer säkerhet med att aldrig råka ut för en flygolycka med dödlig utgång. Men eftersom allvarliga flygolyckor är sällsynta kan ett företag i praktiken tumma på säkerheten i flera år utan att något händer. Om man i stället studerar antalet incidenter ser bilden annorlunda ut. Problemet är att statistiken och uppföljningen inte är lika stringent som vid stora olyckor. Den svenske flygsäkerhetsanalytikern Hans Kjäll är en av dem som kritiserat lågprisbolagen för att inte följa upp sina incidenter och för att vara dåliga på att rapportera.

Efter kraschen i Florida 1996 skedde uppföljningen i stället i efterhand. Det visade sig då att ett annat av Valujets flygplan flugit 140 gånger trots ett läckande hyd-raulsystem. Ett annat hade varit i luften 31 gånger utan en fungerande väderradar. Ytterligare ett plan flög med rost i motorn och hade vid ett tillfälle fattat eld.

Myndigheten FAA straffade till slut Valujet med flygförbud. Kanske hade Valujet fortfarande funnits som ett självständigt bolag i dag – på ren tur – om man inte kraschat den majdagen.

Kraschen i Florida är ett talande exempel på hur många små händelser kan leda till en olycka. Allt började med att en underleverantör till Valujet hade tagit ut föråldrade syrgasgeneratorer i några andra flygplan. På grund av stress hade mekanikerna struntat i att förse dem med en särskild säkerhetsanordning och därefter låtit dem stå i en hangar.

Efter några veckor sa en chef till en av sina anställda att städa upp lite. Den anställde lät då lasta in syrgasgeneratorerna i bagageutrymmet på en DC-9:a som skulle till Atlanta – där Valujets huvudkontor låg.

När DC-9:an skulle starta från Miami krängde planet till. Det var tillräckligt för att en syrgasgenerator skulle aktiveras, bli varm och fatta eld.

Vad som orsakade tisdagens flygolycka är än så länge oklart. Det är möjligt att det bara var slumpen som gjorde att det hände ett lågprisbolag. Men lika svårt som det är att just nu skylla olyckan på en slimmad organisation, lika svårt är det att påstå att låga kostnader aldrig går ut över säkerheten.