Duva redo att lyfta

Chefen för den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, brukar kallas för USA:s näst mäktigaste person. Spekulationerna om vem som ska efterträda Ben Bernanke när han avgår i januari fick ny fart i veckan, sedan Larry Summers, den ena av förhandsfavoriterna, hoppade av kampen om chefsposten. Nu tycks alla bedömare vara överens om att nästa centralbankschef blir en kvinna, den första någonsin att inneha ämbetet.

Vem är då Janet Yellen, den vice centralbankschefen som snart kan få makten över USA:s monetära framtid?

En ränteduva, som prioriterar sänkt arbetslöshet framför att hålla inflationen nere, till skillnad från många av de mer hökaktiga Fed-kollegorna för vilka låg inflation är det primära, lyder den vanligaste beskrivningen. Yellen beskrivs också som en debattglad, teoretiskt lagd akademiker, som när hon kom från universitetsvärlden till den amerikanska centralbanken åt lunch med sina anställda i kafeterian, en ovanlig syn i den traditionstyngda och konservativa organisationen. Ett personporträtt i Washington Post, som bygger på ett dussintal intervjuer med Janet Yellens nuvarande och tidigare kolleger, tecknar en bild av en stark intellektuell röst som historien gett rätt på ett antal viktiga punkter. Hon var exempelvis en av dem som tidigt varnade för skuldkrisen och bostadsbubblan och vars ekonomiska prognoser för de senaste åren i stor utsträckning visat sig slå in.

Dessa argument, tillsammans med hennes påstått inkluderande ledarstil och det faktum att hon är många demokratiska senatorers favoritkandidat, har föranlett 350 amerikanska ekonomer att i ett brev till president Obama uppmana honom att välja den 67-åriga Janet Yellen till ny centralbankschef.

Efter ekonomistudier och akademisk karriär vid prestigeuniversiteten Brown, Yale och Berkeley, värvades Janet Yellen till Vita huset 1994, då Bill Clinton var president. Tre år senare utsågs hon till chef för presidentadministrationens råd för ekonomiska frågor. Där var hon en av de drivande krafterna bakom systemet med utsläppsrätter för företag, som hon förespråkade i stället för de mer ambitiösa utsläppsmålen som föreslagits av Clintons miljörådgivare. Yellen var rädd att alltför hårda utsläppsmål skulle hota USA:s ekonomiska tillväxt och skada landets tillverkningsindustri.

Janet Yellen har även arbetat tillsammans med sin make, den svenskättade nobelpristagaren i ekonomi, George Akerlof. Den kanske mest kända akademiska publikationen som de båda makarna ligger bakom kom 1986, och utmanade en av den fria marknadsmodellens vedertagna sanningar. Yellen och Akerlof hävdade nämligen att alltför låga löner kunde bidra till högre arbetslöshet – inte tvärtom.

Även om Ben Bernanke under sina år som Fed-chef drivit en duvaktig linje i fråga om inflationsmålet så skulle valet av Janet Yellen som hans efterträdare innebära ett än mer radikalt steg i samma riktning. Det menar bland andra ekonomijournalisten och författaren John Cassidy, som i tidningen The New Yorker slår fast att valet av Janet Yellen inte bara skulle vara historiskt för att hon är kvinna – fram till dess att Vladimir Putin i juni utnämnde Elvira Nabiullina till chef för Rysslands centralbank så har inget stort land i världen haft en kvinna på denna post. Det skulle dessutom betyda att USA får den mest duvaktiga av alla Fed-chefer sedan Marriner Eccles, mormonbankiren som tog över ämbetet mitt under den stora depressionen på 1930-talet.