Efter Blair och Corbyn: Kan den nye ledaren hitta en tredje väg för Labour?
Inte en balsal i Brighton, Blackpool eller Bournemouth, ingen boardwalk eller bryggor som sträcker sig ut i havet. Partikonferensen hålls detta coronaår på nätet. ”Labour Connected - För samman vår rörelse”, heter det i inbjudan till den digitala konferensen. Och det är ett parti som sargats svårt av interna strider i två decennier.
Keir Starmer kan alltså inte gå runt och skaka händer som behöver skakas. Men han måste berätta vad han vill, något som än så länge varit ganska oklart för Labourmedlemmarna. Och även om konferensen äger rum i digital form i datorn kommer det han säger att prägla hans fortsatta tid som partiledare.
Kolumnisten Zoe Williams i The Guardian beskriver det som att Tony Blair åkte till partikonferenserna för att tala till den vanlige väljaren. Ombuden i salen var för honom mest ett köttberg som fyllde rummet.
Då var Starmers föregångare raka motsatsen. Jeremy Corbyn talade om det som många av aktivisterna ville höra, och han backades upp av en växande skara yngre medlemmar som vänsterfraktionens Momentum såg till anslöt sig till Labourpartiet. Men väljarna gillade inte vad de såg och hörde, vilket visade sig vid förra årets val.
Corbynbygget såg ut att hålla hyfsat samman ett tag, sedan kom folkomröstningen om Brexit och inget var sig likt.
Sir Keir Starmer (jo, han är adlad, blev det när han var riksåklagare) var anti-Brexit och förespråkade en ny folkomröstning, men har som partiledare i mesta mån undvikit frågan. Han låter numera nästan som Boris Johnson: ”låt oss få det gjort”.
[caption id="attachment_645713" align="alignnone" width="689"]
Keir Starmer på väg till Skottland, där partiet tappat stort de senaste decennierna. Foto: Labour[/caption]
Han var själv Labours skuggminister för Brexit när partiet skiftade hållning från att acceptera valresultatet i folkomröstningen 2016 till att kräva en ny folkomröstning – till Corbyns förtret. Det ansågs vara ett drag för att få stanna-anhängarna i partiet att inte överge det för främst Liberalerna.
Han pratar allmänt om ”moralisk socialism” och att klyftorna måste minska, men har inte lika ordrika svar på hur. Starmer har heller inte gått den enkla vägen, att skylla på företrädaren Corbyn eller hur dåvarande partiledning la upp kampanjen inför valet 2019. Tvärtom, han säger att partiets problem inleddes för länge sedan.
Hårda attacker på Boris Johnson duger inte heller. Partiets egna fokusgrupper har visat att folk gillar Boris. Så attacker mot honom som person fungerar inte, de måste i stället visa att han inte duger som premiärminister.
Just nu sker attackerna mot den konservativa regeringen på ett bekant område – coronatestningen, med maneret lånat från en klassisk torykampanj från 1978 när Margaret Thatcher tagit över som partiledare: ”Labour isn´t working”
De senaste sammnvägda opinionsmätningarna visar att gapet mellan de stora partierna har krympt efter Starmers tillträde som partiledare i april. De konservativa får i dag 42 procent mot Labours 38 procent (16 september).
Men den första prövningen kommer i de brittiska lokalvalen under våren 2021.
I New Statesman jämför man Starmers läge med det David Camerons hade som ny Toryledare 2005: Cameron ville vinna den medelklass som hade sociala värderingar men stod till höger i ekonomiska politiken. Keir Starmer vill raka motsatsen, menar de: han vill nå de väljare som är socialt och kuturellt rätt konservativa men i den ekonomiska politiken står till vänster. Ett litet, men talande exempel, är att han tog ställning för “Rule Britannia” och “Land of Hope and Glory”, när BBC ville ta bort dem från anrika konserten Last Night of the Proms nyligen.
Om Tony Blair drev partiet högerut mot ett slags marknadsanpassad socialdemokrati, ibland kallad den tredje vägen, drev Jeremy Corby det åt vänster, mot en historisk traditionell vänsterväg med skattehöjningar och starkare stat, så återstår att se vad som blir Starmers riktning.
Början till svaret kanske kommer de kommande dagarna, inte till jublande applåder (eller protester) utan genom uttrycken i ansiktena som syns på en skärm under en Zoomkonferens.
***
FAKTA: Keir Starmer
Keir Starmer är 58 år och valdes i april till Labours partiledare med 56 procent av rösterna. Namnet Keir har han faktiskt fått från en av partiets grundare, Keir Hardie.
Han växte upp en i arbetarfamilj, studerade juridik och tog en Bachelor of Civil Law i Oxford. Efter studierna började han som advokat. 2008 utsågs han till riksåklagare och stannade på posten till slutet av 2013. Han kom in i parlamentet 2015 och valdes in för sin hemmavalkrets i norra London.
