En fransk kupp

Torsdagen den nionde april 2009 kommer att gå till den franska historien. Högern, enad i kampen mot den illegala fildelningen – och, hävdar kritikerna, mot friheten på internet – skulle bara räcka upp handen och säga ja. Ja, till den lag, kallad Hadopi, som enligt principen tredje gången gillt ska ge rätt att  stänga av misstänkta fildelare från internet. Och som slår fast att alla som tillhandahåller trådlös uppkoppling är ansvariga för om någon kund laddar ner upphovsrättsskyddat material.

Men eftersom det var dagen innan påsk hade många konservativa ledamöter redan tagit ledigt. De hade inte räknat med att vänstern skulle häcka i kulisserna, beredda att hoppa fram när det var dags för votering. Men det var vad som hände. President Sarkozy blev rasande. Det franska kulturetablissemanget talade om en kupp, ett spektakel och ett hån mot demokratin.

Hadopi hade nu kunnat vara död. Om inte Nicolas Sarkozy hade beslutat att hela processen skulle tas om. Onsdagen den 29 april drog den i gång på nytt, men det kan ta en vecka eller mer innan ett resultat är klart. Och den här gången får Sarkozy sin vilja igenom, eftersom högern är i majoritet.

Då är det krångligare på EU-nivå, i och med tillägg 138/46 i telekompaketet som klubbas igenom de närmaste veckorna. Sarkozy har utövat hårda påtryckningar i EU-parlamentet och krävt att tillägget ska tas bort eftersom det förbjuder sanktioner på internet utan juridisk inblandning.

En av de mest högljudda motståndarna inom presidentens eget parti är den starkt konservative Christian Vanneste, djupt troende katolik, som ägnar stort utrymme på sin blogg åt att argumentera emot Hadopi-lagen. Han menar att den är meningslös eftersom teknikutvecklingen alltid kommer att ligga steget före, eftersom oskyldiga riskerar dömas, och eftersom de juridiska konsekvenserna är alltför långtgående. Jérémie Zimmermann, talesman för den franska organisationen La Quadrature du Net, tillägger:

– Det värsta ur ett samhällsperspektiv är att Hadopi kräver nya institutioner och privatdetektiver som vänjer medborgarna vid ett parallellt rättssystem där personer utsedda av kulturdepartementet får befogenhet att jaga fildelare.

La Quadrature du Net är en fransk medborgarrättsorganisation som bildar opinion i frågor som rör internet och yttrandefrihet. Jérémie Zimmermann har nyss hållit ett föredrag i EU-parlamentet om telekompaketet och Hadopi. Hans mål är inte så mycket att göra fildelning lagligt som att upplysa medborgarna om hur deras frihet påverkas av politiker som inte hänger med i teknikutvecklingen, utan går i skiv- och filmindustrins ledband.

Argumenten som Hadopis förespråkare använder är, förutom att fildelning är stöld och därmed bör bestraffas, att den nuvarande ordningen hotar franska jobb och fransk kultur. De som hörts mest i debatten är de två mäktiga lobbyorganisationerna för den franska filmindustrin respektive musikbranschen. Många franska kulturpersonligheter och kulturproducenter har också dragit ut till försvar av Hadopi.

Enligt opinionsmätningar från franska Ifop är 60 procent av fransmännen motståndare och hela 69 procent tror att den kommer att vara verkningslös.

Jérémie Zimmermann är övertygad om att franska folket till slut kommer att övertyga politikerna om att kriminalisering av fildelning är fel väg att gå.

La Quadrature du Net bjuder nu in till ett rundabordssamtal. Målet är att hitta tekniska lösningar för att de som producerar kultur ska kunna få betalt, till exempel via en fast månadsavgift på bredbandsavgiften, som ger användaren rätt att ladda ner obehindrat.

– Det finns lösningar. Och jag vet att vi har historien och rätten på vår sida, säger Zimmermann.