En ny polsk riksdag är nära

Ödesvalet i Polen är avgörande för både landet och EU.

Text: Peter Johnsson

Bild: AP

Är EU:s politiska karta på väg att ritas om helt och hållet? Efter förra veckans val i Slovakien, som vanns av den Rysslandsvänlige och EU-kritiske Robert Fico, är turen nu kommen till något som verkar bli ett ödesval för grannlandet Polen. Skall Lag och Rättvisas (LoR) auktoritära och starkt EU-skeptiska regering få nytt förtroende? Eller skall den samlade demokratiska oppositionen få väljarnas förtroende att återge Polen en ställning som respekterat och ledande land inom EU? 

Ledaren för LoR, Jaroslaw Kaczynski, sparade inte på orden när hans parti samlades till partikonvent i staden Wroclaw nyligen. Det stundande valet kommer inte bestämma politiken för de närmaste fyra åren, hävdade han, utan för en mycket längre tid framöver, kanske fyrtio år. 

Jaroslaw Kaczynski talar till anhängare i Pruszkow, Polen, onsdagen den 27 september 2023. Foto: AP

Och som vanligt gick han till våldsamt angrepp på den samlade oppositionens ledare, Donald Tusk. Enligt Kaczynski är Tusk en landsförrädare som ömsom går i Putins ledband, ömsom utpekas som Berlins utsände i Warszawa. Polens premiärminister, Mateusz Morawiecki, kallade vid samma tillställning Donald Tusk för ”Herr Tusk” och sade att hans partis uppgift i valet är att se till att oppositionsledaren förvisas tillbaka till Berlin.  

Den senaste månaden har LoR:s valkampanj varit centrerad kring en sak: en hatkampanj mot Donald Tusk av ett mått som man inte har sett maken till under någon valkampanj i Polen sedan kommunismens fall. Den samlade högerns ledare känner att marken gungar under deras fötter. Åtta år av allt mer auktoritärt styre, allt starkare konflikter med EU och den ena korruptionsskandalen efter den andra, har medfört att LoR inte kan vara säkra på att behålla makten. De har enligt opinionsundersökningarna ingen chans att upprepa sitt valresultat på över 40 procent från valet 2019. Med ett stöd på drygt 30 procent är det visserligen fortfarande det största partiet, men för att kunna fortsätta regera måste det komma överens med det högerextrema partiet Konfederacja (Konfederationen). 

Efter att i fem år varit Europeiska rådets ordförande och därefter under två år ordförande för den största fraktionen i Europaparlamentet, liberalkonservativa EPP, återvände Donald Tusk till polsk politik sommaren 2021, som ledare för liberal-konservativa Platforma. Under de två år som gått sedan dess har han lyckats förmå ett antal mindre partier, däribland Gröna Partiet, att tillsammans med Platforma bildar en koalition som går till val under namnet Koalicja Obywatelska (Medborgarkoalitionen).  

Han har vidare lyckats förena den samlade oppositionen, däribland Nowa Lewica (Nya vänstern), mot LoR till ett gemensamt agerande inför parlamentsvalet den 15 oktober. I denna bredare sammanslutning ingår även det traditionella bondepartiet PSL och ett relativt nybildat parti som heter 2050. De två sistnämndas partierna går till val i gemensam koalition som tagit namnet Trzecia Droga (Den Tredje vägen). 

Klarar Den tredje vägen gränsen?

Dessa tre grupperingar – Medborgarkoalitionen, Den Nya vänstern och Den Tredje vägen – har som mål att bilda en gemensam regering efter valet. Slutligen har Donald Tusk förflyttat Medborgarkoalitionens politik vänsterut. Det gäller inte minst abortfrågan där partiet lovat att skrota den ytterst stränga abortlagstiftning som LoR genomfört och som bara det senaste året medfört att flera unga kvinnor dött på sjukhuset därför att läkarna vägrat att genomföra abort. Donald Tusks löfte till de kvinnliga väljarna är fri abort till och med graviditetens tolfte vecka.  

Donald Tusk försöker öka sina valchanser inför parlamentsvalet. Foto: AP

Troligen blir det den sida i den pågående valkampanjen som lyckas mobilisera flest av de väljare som ännu inte bestämt sig, och då kanske framför allt unga kvinnor, som vinner valet. Centrala löften från den samlade oppositionen är att återställa rättsstaten samt att normalisera förhållandet till EU och snabbt se till att alla de miljarder som EU-kommissionen vägrat betala ut till Polen – däribland 300 miljarder i det så kallade Återuppbyggnadsstödet efter Covid-epidemin – hamnar i Polens statskassa. 

Medan den demokratiska oppositionen genomför öppna och välbesökta valmöten, inklusive två enorma manifestationer i Warszawa, har LoR valt att hålla slutna valmöten där enbart förhandsanmälda och kontrollerade personer släpps in. I ett fall vägrade man till och med att släppa in valobservartörer från OECD på ett möte. Partiet vägrar också att delta i någon som helst valdebatt med företrädare från den andra sidan. Man förlitar sig i stället på den totala kontrollen över den statsägda radion och tv:n. LoR har dessutom under flera månader använt budgetpengar för att ordna ”happenings” som i praktiken inte varit något annat än rena valmöten. 

För den samlade oppositionen finns en stor hake som måste övervinnas: Den Tredje vägen går till val som en koalition vilket betyder att spärren är 8 procent, i stället för 5 procent för partier. Risken är att samma sak kan ske som vid valet 2015. Då var det den samlade vänstern som gick till val som en koalition. Den erhöll 7,5 procent av rösterna och kom därmed inte in i sejmen. Följden blev att LoR fick egen majoritet i sejmen.  

Samma sak kan hända i år om Den Tredje vägen inte klarar gränsen. Polens före detta president, vänsterledaren Aleksander Kwasniewski, har därför offentliggjort att han kommer att taktikrösta på Den Tredje vägen. Det, om något, visar hur betydelsefullt det kommande valet är för såväl Polens som EU:s framtid. 

***