Ett slag i luften

Före 1994 fanns internet i Kina endast inom försvarsmakten, den statliga byråkratin och på universitet. Regeringens beslut att kommersialisera nätet öppnade dörren för både statliga och privata aktörer.

I januari berättade Google att flera amerikanska bolag, bland annat de själva, hade drabbats av cyberattacker från Kina. Den amerikanska sökjätten hävdade bland annat att människorättsaktivisters mejlkonton övervakats av den kinesiska regimens omkring 40 000 statliga internetpoliser. Måndagens besked från Google, att sluta leverera sökresultat i Kina och istället omdirigera trafiken till servrar i Hongkong, är en politisk markering mot den kinesiska regeringen och fördömdes starkt i Kina. Men bryr sig kineserna själva?

De senaste beräkningarna visar att 384 miljoner kineser använder internet, vilket är 29 procent av befolkningen. Det finns visserligen en grupp som har kompetens att ta sig runt regimens brandvägg och få tillgång till fri information på nätet, men de flesta kineser har inte denna kunskap.

Enligt statistikverktyget StatCounter har Google expanderat snabbt det senaste halvåret. I augusti 2009 hade företaget 28 procent av den kinesiska marknaden för sökmotorer, i januari i år hade den siffran stigit till 43 procent. Främst på den inhemska konkurrenten Baidus bekostnad, men Baidu dominerar ändå stort.

– Den kinesiska regeringen har antagit en proaktiv roll på nätet och ser till att skapa och sprida information som kinesiska medborgare tar till sig, säger Johan Lagerkvist, Kinaexpert, författare och forskare vid Utrikespolitiska institutet.

Den är smart på så vis att den inte försöker strypa allt informationsutbud på nätet – i stället för total kontroll praktiserar regimen »tillräcklig« kontroll. Det har visat sig vara ett effektivt sätt att hålla den inhemska, kritiska opinionen på en kontrollerbar nivå.

– Kinas ledare har sedan 1989 lyckats avleda den stora massans intresse för politik till förmån för jakten på privat välstånd, säger Johan Lagerkvist.

Här spelar den blomstrande kinesiska ekonomin en nyckelroll. Välståndet har ökat, människor har fått det bättre och då minskar incitamenten att sätta press på regeringen och driva demokratifrågor.

Medan bloggar, Facebook och Twitter har blivit den iranska demokratiseringsrörelsens främsta vapen ser läget annorlunda ut i Kina. Även om det finns ett vitalt motstånd mot internetcensuren så begränsar det sig till en ganska snäv krets av journalister, jurister och intellektuella. Och till skillnad från Iran så finns det ingen stark diaspora som driver frihetskampen från utlandet.

Johan Lagerkvist ser inga tecken på att Kinas ledning skulle ge efter för internationellt tryck. Det skulle krävas ett närmast enigt världssamfund som riktar kritik mot Kina, vilket helt enkelt inte är troligt. Kinas expansion i Afrika har bland annat lett till att många utvecklingsländer står på Kinas sida. Inte bara därför att de är ekonomiskt beroende av landet utan därför att de i grunden delar en skepsis mot demokrati som styrelseskick.

Endast om Kina tror att den ekonomiska expansionen och transformationen från världens verkstad till it-nation riskerar att hämmas av att en mängd utländska företag går i Googles fotspår och lämnar landet kan ledningen eventuellt börja luckra upp censuren.

Fakta | Google i Kina

Finansbolaget JP Morgan beräknade tidigare i år att Googles vinst i Kina skulle uppgå till 600 miljoner dollar för 2010. Det är drygt 2 procent av den totala vins­ten som Google beräknas göra i år.

Google har cirka 600 anställda i Kina. Många av dessa jobbar med försäljning och det är ännu oklart hur de kommer att påverkas av Googles beslut.

Att Google stängt ner google.cn innebär dock inte att all verksamhet i Kina läggs ner. Forsknings- och utvecklingsverksamheten ska fortsätta som tidigare.