EU och Storbritannien – en skilsmässa från helvetet i flera akter
Bild: TT
En bra grund för en förhandling är att man är överens om vad man ska förhandla om. I en bodelning är spelreglerna tydliga – det handlar om huset, vårdnaden, ekonomin och om bilen. Men vad gör man när man inte ens är överens om grundpremissen? Den frågan fick Ursula von der Leyen och Boris Johnson brottas med efter ett synnerligen misslyckat förhandlingssamtal per telefon i början av veckan.
Efter en 90 minuter lång diskussion tog parterna en paus. Det var nog. Det enda man var överens om var att man inte var överens den här gången heller. Von der Leyen och Johnson skickade ut ett gemensamt uttalande:
»Vi kom överens om att förutsättningarna för att slutföra ett avtal inte fanns där på grund av de tydliga åsiktsskillnaderna på tre kritiska områden: konkurrens, styrning och fiske.«
Chefsförhandlaren fick i uppdrag att konkretisera vilka punkter som EU och Storbritannien fortfarande inte är överens om och förberedde listan till ett fysiskt möte parterna emellan.
Premiärminister Boris Johnson har varit tydlig med att han inte vill ha en förlängning av övergångsavtalet. Han vill bli färdig med förhandlingarna och har i stället flaggat för att en avtalslös brexit vid årsskiftet är nästa steg. Rent praktiskt innebär det att Storbritannien vid årsskiftet kan stå utan ett handelsavtal med EU, vilket innebär knepigare handelsregler för både britterna och EU. Då gäller världshandelsorganisationen WTO:s regler, med tariffer, tullar och i förlängningen högre priser för brittiska konsumenter.
Det här är inte första gången som Storbritannien och EU har missat en deadline i sina såriga skilsmässosamtal. Först skulle förhandlingarna vara klara den 15 oktober, sedan var det nya beskedet att man siktade på ett slutgiltigt förslag i veckan. Men till skillnad från vid tidigare förhandlingar börjar nu en mer definitiv deadline att närma sig.
Enligt EU-källor till BBC är förhandlingarna nära mål i den infekterade fiskerättsfrågan, men de uppgifterna tillbakavisas av brittiska regeringskällor. Irlands utrikesminister Simon Coveney berättade för irländska ITV att EU:s chefsförhandlare Michel Barnier såg »dyster ut« vid en föredragning av förhandlingarna inför EU:s utrikesministrar.
Tufft läge, med andra ord.
När en vanlig kärnfamilj bestämmer sig för att bryta upp handlar det om två parter som vill gå åt olika håll. En sak som komplicerar förhandlingarna här är att båda parterna i sin tur består av flera olika parter som vill olika saker. Frankrike har till exempel på förhand sagt att man kommer att lägga in sitt veto mot ett dåligt avtal, eftersom landet inte vill bli av med fiskerätten i vattnen utanför Storbritannien. Irland är nervösa för att en hård brexit kommer att innebäras nya gränser mellan Nordirland och Irland. Och i Skottland flaggar försteministern Nicola Sturgeon för att landet vill ha en ny folkomröstning om självständighet.
Många kockar inblandade vid soppköket gör inte förhandlingarna lättare och klockan tickar. Ursula von der Leyen har presenterat en beredskapsplan som ska ta hand om de mest akuta frågorna temporärt, frågor som bland annat rör fiskrättigheter och flygtrafik, men det är egentligen bara ett sätt att skjuta fram problemet. Till veckan kommer parterna att fortsätta förhandla om ett avtal som gör bodelningen mellan Storbritannien och EU något mindre smärtsam.
