Fånglägret töms – men ”de värsta” ett bekymmer för Biden

Den 11 januari 2002 ankom ett militärt fraktflygplan till den ödsliga landningsbanan i Guantanamo Bay på sydöstra Kuba. 

I området syntes tungt beväpnade militärer, bepansrade fordon och från luften övervakades allt av helikopter. Under 31 minuter eskorterades 20 män ut ur flygplanet av marinsoldater, en efter en. 

Senare kablades bilder ut över hela världen som visade hur männen – iklädda orangefärgade overaller och ögonbindlar – satt på knä i gruset intill taggtrådsförsedda gallerstängsel. 

»De här representerar de värsta inom al-Qaida och talibanerna. Vi bad om att få de värsta först«, förklarade brigadgeneralen Michael Lehnert enligt Miami Herald. 

Det har snart gått 20 år sedan de första av totalt omkring 780 fångar togs till Guantanamobasen efter 11 september-attackerna 2001.

Bara 40 återstår – och de väntas snart bli färre. 

Ytterligare tre fångar har nu fått klartecken att släppas. 

Den 17 maj fick den 73-årige tidigare affärsmannen Saifullah Parachas familj i Paki­stan veta att hans åttonde prövning för att bli frisläppt hade lyckats. 

Paracha, som hade bott i USA under delar av sitt liv, lockades att resa till ett möte i Bangkok i Thailand 2003. I stället för en affärspartner möttes han av amerikanska agenter, som förde bort honom. I september 2004 kom han till Guantanamo efter en tid i fångenskap i Afghanistan. 

Amerikansk underrättelsetjänst menade att Saifullah Paracha bland annat hade bistått terrorister bakom 11 september-attackerna med transaktioner efter terrordåden. 

Paracha medgav att han hade tagit hand om 500 000 dollar, men hävdade att han aldrig visste vem han hade hjälpt. Inte heller att det fanns kopplingar till terrornätverket al-Qaida. 

Saifullah Paracha är den äldste av fångarna på Guantanamo, som även har uppgetts vara den sjukaste. Han ska lida av hjärtproblem, diabetes och högt blodtryck.

Utöver Saifullah Paracha har en paki­stansk och en jemenitisk medborgare fått veta att de ska släppas. 

Ingen av de tre blev någonsin formellt anklagad för några brott. 

Basen är den amerikanska militärens äldsta utomlands och upprättades efter ett avtal mellan USA och Kuba 1903. 

I flera årtionden användes den för att inhysa flyktingar från Haiti och Kuba. Som mest fanns det omkring 45 000 nödställda människor på basen. 

2002 öppnades det kontroversiella fånglägret dit USA skulle föra vad som beskrevs som »illegala kombattanter« under kriget mot terrorismen.

Fångarna har kopplats samman med talibanrörelsen eller al-Qaida, men få har ställts inför rätta. USA har hävdat att Guantanamo ligger utanför det amerikanska rättssystemet. 

Människorättsorganisationer har ofta beskrivit fånglägret som en skamfläck för USA, efter uppgifter om tortyr och okonventionella förhörsmetoder. Rapportörer från FN:s människorättskommission krävde 2006 att lägret skulle stängas och uppmanade USA att lagföra misstänkta terrorister och släppa övriga fria. 

Enligt The New York Times finns nu bara två av ursprungsfångarna kvar, varav en har dömts till livstid för krigsbrott. Den andre tillhör en grupp på nio personer som har fått klartecken att lämna basen, men där utslussningsprocessen inte är genomförd. 

Tio av fångarna väntar på att ställas inför en militärkommission.

Guantanamobasen har varit politiskt omstridd under flera administrationer.

Barack Obama utfärdade på sin andra dag som ny president en exekutiv order om att stänga basen. Visserligen minskade antalet fångar drastiskt under Obamas tid vid makten, men motstånd från republikaner i kongressen gjorde att han misslyckades med målet.

Efter att Donald Trump valdes var det inte tal om att fånglägret skulle stängas. 

»Vi kommer att fylla det med några dåliga killar, tro mig, vi kommer att fylla det«, förklarade Trump. 

När hans tid vid makten var över hade antalet fångar i stället minskats från 41 till 40. 

Joe Biden har nu tagit vid där Barack Obama slutade och vill att fångarna ska ha lämnat Kuba när hans mandatperiod är över. 

Frågan är hur det ska gå till. 

Majoriteten av fångarna betraktas fortfarande som så farliga att USA inte vill frige dem. Den federala regeringen har ingen möjlighet att med nuvarande lagstiftning överföra dem till anstalter i USA. Demokraternas knappa majoritet i kongressen tros heller inte räcka för att få igenom lagändringar, eftersom vissa demokrater tros sätta sig emot. 

I stället väntas Bidens plan bli att fortsätta minska antalet på basen genom att förhandla med andra länder att ta emot dem, enligt Reuters. 

Beskedet om att ytterligare tre fångar ska släppas ses dock som ett steg på vägen för administrationen. 

Vissa republikaner har redan visat sitt missnöje med Bidens plan. 

»De kommer att bli rockstjärnor i den islamistiska extremvärlden och utgöra ett ännu större hot för USA och världen«, skrev den republikanske kongressledamoten Mike Waltz på Twitter tidigare i år. 

Advokaten Shelby Sullivan-Bennis, som företrätt Saifullah Paracha, säger till nyhetsbyrån AP att han kan komma att återvända till hemlandet inom några månader. I Karachi har hans anhöriga beskrivits som spända av förväntan. 

»Parachas fall har väckt allvarliga frågor kring USA:s juridiska system. Men frisläppandet och erkännandet av att han inte är ett fortsatt hot mot USA tar inte bort den mentala stress och traumat familjen har fått gå igenom«, säger familjens vän Amina Masood Janjua till den turkiska statliga nyhetsbyrån Anadolu Agency.