Farlig förbindelse
Bild: Kristoffer Törnmalm
Ett kyligt regn drar in över den drygt fyra kilometer breda zonen som skiljer Nord- från Sydkorea. Några meter från själva gränsen står soldaterna med de karaktäristiska stenansiktena under varsin markis. Turkosa träbaracker, betong och ständigt skrålande propagandabudskap. Det är här i Panmunjom som det redan på förhand uppskrivna mötet mellan Donald Trump och Kim Jong-Un kan äga rum. Om det ens blir ett möte. Först ska nämligen Sydkoreas president Moon Jae-In och Kim Jong-Un träffas, därefter en stor militärövning hållas. Det är med andra ord mycket som kan gå fel.
– Det är en resa framåt nu, och startskottet är att man lyckas få till mötet med president Moon, säger konteramiral Anders Grenstad, chef för den svenska delegationen vid gränsen.
Det som väckte förhoppningarna om upptinande relationer mellan USA och Nordkorea var något så udda som ett brev från den nordkoreanske diktatorn. Kim Jong-Un ville träffa den amerikanske presidenten så snart som möjligt, skrev han, och tillade att alla missiltest och atombombsförsök skulle pausas till dess. Målet var att göra Koreahalvön kärnvapenfri.
Donald Trump blev eld och lågor. Han rusade in journalisternas arbetsrum i Vita huset och basunerade ut att snart skulle en stor nyhet presenteras! Därefter följde ett livligt twittrande via det officiella presidentkontot.
Och nog är det unikt, det som nu händer mellan USA och Nordkorea. Handen från Kim-klanen har sträckts ut tidigare, men aldrig tagits emot av de tidigare amerikanska presidenterna. Sannolikt på grund av de risker som följer av möten »på högsta ort«. Enligt den diplomatiska läroboken är nämligen nivån på ett möte synonymt med den fallhöjd ett misslyckande får om inget konstruktivt kommer ur samtalen.
Toppmöten av det här slaget ger dessutom legitimitet åt parter som helst bör hållas kort, i det här fallet en kärnvapenhetsande despot i världens mest isolerade land. Det är inte svårt att föreställa sig hur Kim Jong-Un gnuggar händerna i sitt palats i Pyongyang; ett möte med en amerikansk president är precis vad han har drömt om. Trumps ivriga svar på diktatorns brev bekräftar att Kim och hans kärnvapenprogram nu är en kraft att räkna med.
Läs mer: På gränsen till något nytt
– Det erkänner både de facto och de jure att Nordkorea är en kärnvapenmakt, för man kan ju inte föra en nedrustningsdiskussion med en stat som inte är det, säger Niklas Swanström, analytiker och chef vid Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP).
Men mötet lär även spela Donald Trump i händerna. Den amerikanske presidenten har sedan han tillträdde hållit ett högt tonläge mot Kim Jong-Un och hans missiltest. Trump har utökat USA:s sanktioner och deltagit i ett ordkrig som har fört tankarna till krigets dagar. För att spä på oron ytterligare har trycket mot Nordkorea ökat även från det annars så Kim-vänliga Kina. Kinesiska affärsmän rapporteras ha nästan helt slutat att resa till Nordkorea, och enligt tv-kanalen CNBC var handeln mellan Peking och Pyongyang i januari den lägsta sedan 2014.
Nordkoreaexperter har oroligt sett på. De har varnat för att ett högre tryck isolerar eremitstaten ytterligare och ökar dess behov av alternativa inkomstkällor, vilket för Nordkorea har varit lika med försäljning av droger och piratkopierade läkemedel. En av skeptikerna var Niklas Swanström. I dag är han inte lika övertygad.
– Jag får motvilligt erkänna att Donald Trumps vårdslösa strategi har varit lyckosam. Han har varit väldigt tuff och fått genomslag för sina sanktioner. Det har pressat Nordkorea till en gräns för vad som är hållbart om de ska undvika militära konsekvenser, vilket har tvingat dem till dialog.
Niklas Swanström tror att ett möte mellan Kim och Trump kan innebära att relationerna mellan USA och Nordkorea går tillbaka till hur de var för tio år sedan. Den diplomatiska dialogen mellan länderna, likaså den mellan Nord- och Sydkorea, lär bli mer aktiv igen och på kort sikt kommer vi att se en avspänning mellan parterna.
Frågan är bara vilka konkreta förändringar ett eventuellt möte kan leda till. I slutändan kommer nämligen diskussionerna oundvikligen landa i vad som kan få Nordkorea att ge upp sina kärnvapen.
– Och då kräver de en garanti för sin nationella säkerhet, vilket innebär att USA lämnar Koreahalvön, och det är inte särskilt sannolikt. Alternativet är ett enande av Nord- och Sydkorea, vilket inte heller är sannolikt, säger Niklas Swanström.
I stället tror han att Nordkorea med sin utsträckta hand vill få omvärlden att lätta på trycket, utan att landet självt för den sakens skull ska förbinda sig till något som äventyrar dess nationella säkerhet. Det vill säga arsenalen av alltmer avancerade kärnvapnen.
– De hör att omvärlden nu säger att »om de kompromissar så måste vi också göra det«. Och det är precis dit de vill komma, att få kompromisser kring sanktionerna och att relationerna normaliseras, bara för att i slutändan säga att »tyvärr kan vi inte ta det sista steget«.
I Panmunjom pågår förberedelserna inför mötet mellan Moon Jae-In och Kim Jong-Un för fullt. Var mötet mellan Trump och Kim ska hållas är inte klart – om det som sagt blir av över huvud taget.
Sydkoreanerna är hoppfulla. Moon Jae-In gick till val på löften om förbättrade relationer och i en färsk opinionsundersökning sade fler än 6 av 10 sydkoreaner att de är för utökade samtal med Nordkorea.
Anders Grenstad är också positiv, men tillägger samtidigt:
– Tittar man tillbaka 64 och ett halvt år så har alla samtal och överenskommelser spruckit.
– Nu hoppas vi på att inga komplikationer stökar till det.
Mer om Nordkorea:
