Fiendens fiender är USA:s vänner
Bild: Carolyn Kaster/TT
Sida vid sida med ledare från Vietnams kommunistparti, kungjorde Barack Obama att USA lyfter sitt vapenembargo mot den gamla ärkefienden. USA ska även hjälpa till med att utbilda Vietnams kustbevakning.
Det skrotade embargot ger Vietnam tillgång till »de vapen man behöver för att försvara sig själv«, enligt Obama. Officiellt grundar sig beslutet i en vilja att normalisera relationen med Vietnam samt göra sig av med gamla rester från kalla kriget.
Den stora elefanten i rummet är Kina. Obama undvek att nämna landet men det är uppenbart att närmandet mellan USA och Vietnam beror på en växande vietnamesisk konflikt med jättegrannen i norr.
Våren 2014 placerade Kina en oljerigg i vietnamesiskt vatten. Det ledde till anti-kinesiska upplopp där minst 21 personer dödades, över 100 skadades och tusentals kineser evakuerades. Samma år lyfte USA delar av sitt vapenembargo mot Vietnam.
Sedan dess har Kinas framfart i Sydkinesiska havet blivit alltmer aggressiv. Man har byggt sju konstgjorda öar med såväl landningsbanor som luftvärnsrobotar samt tusentals arbetare och soldater. Amerikanska spaningsflyg och fartyg har varnats och jagats bort från farvatten och luftrum som enligt FN är internationella.
Därmed skrotas nu vapenembargot helt och Vietnam ges möjlighet att även köpa »dödliga vapen« från amerikanska tillverkare. I januari 2016 godkände också Filippinernas högsta domstol ett avtal om militärt samarbete med USA, som ger amerikanerna rätt att stationera trupper i närheten av kinesiska ställningar just utanför den filippinska kusten.
Här ska USA nu bygga militära faciliteter, stationera flyg och fartyg samt utbilda filippinska styrkor. Avtalet slöts bara drygt två årtionden efter att Filippinernas parlament med skarp anti-kolonial retorik tvingade de sista amerikanska styrkorna som då fanns i landet att ge sig av. Förra sommaren skänkte även Japan tio nya patrullbåtar till Filippinerna, i samband med ett nytt avtal om utökat militärt samarbete och gemensamma militärövningar.
Filippinerna är nämligen särskilt utsatt eftersom Kina 2012 körde bort filippinska fiskare från Scarborough Shoal. Ögruppen ligger 800 kilometer från Kina men bara 200 kilometer utanför Filippinernas kust vilket ger filippinarna rätt att nyttja vattnet enligt Förenta nationernas havsrättskonvention som Kina själva har skrivit under.
Kina menar dock att konventionen inte gäller i just detta fall och mycket tyder på att kineserna har börjat bygga en åttonde konstgjord ö här. Filippinerna har därför tagit fallet till Haagtribunalen, som efter långa överläggningar väntas besluta i fallet under de kommande veckorna. Också Vietnam har försett tribunalen med dokument som backar upp den filippinska ståndpunkten.
Men Kina har på förhand sagt att man kommer att ignorera Haagtribunalens dom. Med hjälp av sina konstgjorda öar och luddiga historiska referenser gör kineserna anspråk på nästan 90 procent av Sydkinesiska havet. Man betecknar exempelvis vatten tio mil utanför Borneos kust som kinesiska; vatten som ligger 1 500 kilometer bort från Kinas fastland.
Obamas besök i Vietnam tydliggör kontraproduktiviteten med dessa bångstyriga territoriella krav; förutom lokal kapprustning formas även nya allianser mot Kina i området.