Utrikes

Fler blodbad väntas i Jos

Publicerad 2010-03-11

Bild: PIUS UTOMI EKPEI/Scanpix

Den vackra turistslogan som under 70-talet marknadsförde delstaten Plateau ter sig i dag som en grym och osmaklig ironi. I söndags mördades mellan 100 och 200 människor med hackor och machetes i hjärtat av det som kallades »The home of peace and tourism«.

Sedan september 2001, då staden Jos skakades av de första religiösa massakrerna, har omkring 3 000 människor dödats i området, berättar Corinne Dufka som är chef för Human Rights Watchs i Västafrika.

Den blodiga veckan som kom i skymundan av 11 september-dåden kallas i folkmun för »The Crisis«. Versionerna av vad som egentligen hände går isär, men klart är att ungefär lika många kristna som muslimer dödades i mer eller mindre organiserade etniska rensningar. Upprinnelsen var att en muslim utsetts till chef för fattigdomsbekämpningen i norra Jos, vilket inte sågs med blida ögon av stadens kristna befolkning, som efter det brittiska styret innehaft alla höga samhällspositioner. Efter »The Crisis« följde nya blodbad 2003 och 2004.

I Jos, staden i det muslimskt dominerade norra Nigeria som skapades av de brittiska kolonisatörerna 1915 sedan de upptäckt stora tennfyndigheter, missionerade britter och amerikaner stenhårt. Följden blev att majoriteten av ursprungsbefolkningen gick ifrån folktron och blev kristna. Samtidigt flyttade människor från hela Västafrika dit för att jobba i tenngruvorna. Jos sågs därför länge som en förebild, en etnisk och religiös smältdegel.

Så länge militärdiktaturen hade landet i sitt järngrepp hölls de religiösa motsättningarna nere. Sedan 1999, när Nigeria blev en demokrati, har spänningarna mellan kristna så kallade infödda och muslimska bosättare och herdefolk vuxit i Jos. Samtidigt späder religiösa företrädare och politiker från bägge läger på konflikten genom att hetsa mot den andre – ofta inspirerade av det världspolitiska läget.

Kristna ledare varnar för att muslimer ska starta jihad i Jos och sprider rykten om att staden håller på att invaderas av muslimer. Muslimska dito är rädda för att deras positioner håller på att försvagas och varnar för att kristna vill få bort alla muslimer från området, samtidigt som de kräver ökat inflytande i politiken och lika rättigheter. I botten av konflikten ligger större frågor som fattigdom och kampen om land och resurser.

Sedan söndagsmorgonens massaker på kristna, en hämndaktion för liknande dåd riktade mot det muslimska fulanifolket i januari, har det varit fortsatt oroligt, med skottlossning mot dem som trotsat utegångsförbudet.

– Folk är livrädda och vågar inte gå ut. Många hoppas att regeringen ska införa undantagstillstånd igen så att militären kan ta över gatorna, säger Ulrika Andersson som är kulturantropolog vid Uppsala universitet och har bedrivit fältarbete i Jos i sammanlagt 18 månader.

Shamaki Gad Peter bor i Jos och är chef för den lokala avdelningen av organisationen League for Human Rights. Han var tidigt på plats i de byar som attackerades i söndags och bevittnade döda och lemlästade spädbarn bland högarna med kroppar.

– Det är varken första eller sista gången som Jos kommer drabbas av en massaker. Men det som gjorde mig mest bestört var att förövarna inte tvekat att ge sig på små barn, säger Shamaki Gad Peters, som inte ser något slut på våldet så länge de ansvariga går fria.

Hittills har ingen dömts för massakrerna i Jos, vilket sänder signaler till våldsmännen att det går bra att fortsätta dödandet.