Flyktingarna brickor i ett spel – med livet som insats

– Det som pågår vid gränsen är inte något krig och det går heller inte att likna den relativt lilla flyktingströmmen där med vad som hände i södra Europa 2015.

Wlodzimierz Cimoszewicz har varit premiärminister, utrikesminister och justitieminister i Polen. I dag är han medlem av Europaparlamentet. Som flera andra politiker och statsvetare Fokus talar med i Polen anklagar han den sittande polska regeringen för att medvetet utnyttja konflikten för sin nationalistiska politik. Han anser också att krisen fortfarande kan lösas, bland annat genom starka sanktioner mot regimen i Belarus och de länder som hjälper Lukasjenko. 

– För det andra måste de flyktingar som tagit sig över till Polen ges en asylbehandling i överensstämmelse med internationella rättsregler, säger Cimoszewicz.

– För det tredje bör de flyktingar som står längs gränsen på den belarusiska sidan ges möjligheter att via en humanitär bro på ordnat sätt tas över till Polen, sättas i flyktingläger och genomgå en normal asylbehandling. De som inte har rätt att få asyl ska skickas tillbaka till det land varifrån de kom.

Klaudia Jachira, liberal ledamot av den polska sejmen är en annan politiker som starkt kritiserar den polska regeringen, som hon anser spelar med i Lukasjenkos spel.  

– I stället bör vi avväpna Lukasjenko genom att på ordnat sätt ta hand om flyktingarna, säger hon.

Än så länge finns inget som tyder på att den polska regeringen kommer att följa sådana råd. I stället fortsätter den med något som mest liknar en inhemsk krigspropaganda. Regimen i Belarus visar heller inga tecken på att vilja lösa konflikten med fredliga medel.

Under tiden pågår på den polska sidan ett enormt hjälparbete för de flyktingar som med livet som insats lyckas ta sig över gränsen från Belarus.

På innegården till en herrgård i en by inte långt från gränsen till det område mot Belarus där undantagstillstånd råder står en ambulans och en stor svart Toyota. De är båda gåvor från privata firmor till de läkare, sjukskötare och räddningspersonal som frivilligt och utan betalning gör det jobb som den polska staten vägrar att befatta sig med: räddar livet på uthungrade och nedkylda flyktingar. 

Den stora herrgården har av ägaren också den ställts gratis till den medicinska personalens förfogande. I det stora huset växlar sex personer med att hålla jour. De kommer från Kraków i söder, från Warszawa och en person ända från Szczecin i landets nordvästra hörn. Längs hela den polska gränsen mot Belarus pågår sedan månader tillbaka liknande hjälpinsatser. Det är inte ofarligt. Vid två tillfällen har olika grupper angripits och fått sina bilar förstörda. Vid åtminstone ett tillfälle var det enligt den medicinska personalen gränssoldater som stack sönder däcken på deras ambulans.

Den gångna natten har den jourhavande gruppen ryckt ut för att ta hand om tio flyktingar i skogen, däribland ett par kvinnor och fem barn. En av kvinnorna, säger Agata Brik, som är sjuksköterska, var helt blöt och så nedkyld att hon befann sig i ett tillstånd av hypotermi, det vill säga livsfarligt nedkyld. 

– Sådana personer har vi som sjukvårdare rätt att ta med oss till sjukhus, vilket också skedde. Andra flyktingar får enbart hjälp på plats, där de hittats i skogen, med mat och varma kläder och då som regel av humanitära hjälpgrupper utan medicinsk personal.

Frivilliga grupper letar efter flyktingar i området närmast utanför den zon i vilken undantagstillståndet råder. De meddelar sedan de medicinska hjälparbetarna var dessa flyktingar befinner sig, dock på ett sätt att informationen inte först kommer till gränstruppernas kännedom. Om gränstrupperna kommer dit först är risken allt för stor att dessa flyktingar helt enkelt slängs tillbaka till den belarusiska sidan utan att ges en chans att söka asyl i Polen. I strid med Genèvekonventionen, den internationella Barnkonventionen och Europas konvention om de mänskliga rättigheterna har den polska regeringen antagit en lag som ger gränstrupperna rätt att genomföra så kallad push back.

Medan vi pratar ringer plötsligt en man som bor inne i det område i vilket undantagstillstånd  råder och dit vare sig journalister eller medicinsk personal har tillträde. 

Agata Brik och en kvinnlig läkare pratar med honom. Det är en ung flicka som har ont i bröstet och har svårt att andas. De har ingen möjlighet att åka dit. De lyssnar. De ger råd. 

Samma morgon bekräftar den polska polisen att en ung man hittats ihjälfrusen. Det är tionde dödsfallet på den polska sidan av gränsen mot Belarus. Hur många ytterligare lik som finns i skogen längs gränsen vet ingen.

Fem mil längre norr ut ligger det lilla samhället Bohoniki. I byns mitt står en moské i trä och i byns utkant ligger den muslimska begravningsplatsen; vittnesmål om att dessa polska gränstrakter sedan århundraden tillbaka bebos av människor tillhörande olika religioner. 

– Det är i Bohoniki som de flyktingar som dött ska begravas om inte familjerna vill ta hem kropparna, säger imamen Janus Aleksandrowicz. Den första begravningen ägde rum i tisdags, en 19-årig man vid namn Ahmed från Syrien som hittats död i gränsfloden Bug.

Paulina Bownik är läkare. Jag träffar henne i hennes lägenhet i staden Bialystok. Under tre månader har hon som ensam läkare besökt skogsområdet vid gränsen.

– Det är inte sant, så som den polska regeringens propaganda försöker göra gällande, att det nästan bara är unga män som är flyktingar. Där finns många barn och många kvinnor, flera av dem gravida.

– Två kvinnor har jag fått ta hand om efter missfall i skogen. Det vanligaste är uttorkning och livsfarlig nedkylning. En människa som är starkt nedkyld känner inte detta utan kan tycka sig må bra. Om hon somnar slutar det lätt med döden.

– En kvinna från Irak, vars man lyckats ta sig över medelhavet till Sverige, var så uttorkad att  jag inte kunde finna en enda ådra för att ge intravenös hjälp. Hennes kroppstemperatur närmade sig 30 grader. 

En grupp lyckades ta den nedkylda kvinnan till ett sjukhus och hon överlevde. När Bownik en vecka senare ville besöka kvinnan greps hon och har nu åtalats för störande av allmän ordning.

Upptakten till flyktingkaoset vid gränsen mellan Polen och Belarus är ett hänsynslöst utnyttjande av flyktingar från diktatorn Lukasjenkos sida med syfte att försöka underminera Polen och EU. Den polska regeringen, säger statsvetaren Roman Kuzniar, har inte oväntat svarat med att utnyttja konflikten för sina nationalistiska syften. Att bryta mot olika lagar är helt naturligt för den, säger han. Juristen Witold Klaus från organisationen SIP som hjälper immigranter med juridisk hjälp håller med och räknar upp alla de lagar, inklusive internationella konventioner som den polska regeringen i dag medvetet bryter mot.

Lukasjenkos spel med flyktingar som gisslan måste självfallet stoppas, säger både Kuzniar och Klaus, men fler soldater är inte lösningen. I dag står minst femton tusen polska soldater vid gränsen. En ytterligare upptrappning kan sluta i en humanitär katastrof.