Flyktingkris skapar splittring i USA

New Yorks borgmästare Eric Adams skrädde inte orden vid ett medborgarmöte på Manhattan nyligen. Migrantkrisen kommer att ”förstöra New York City”. Det han syftade på var den strida ström av migranter som söker sig till USA:s största stad. Sedan årsskiftet har över 100 000 anlänt. Överfulla busstationer, skyhöga hotellnotor som hamnar hos skattebetalarna och människor som sover på trottoarer, under broar eller i parker har fått många invånare i världsstaden att svänga i frågan om migranter.  

New York har en inofficiell titel som ”migrationens huvudstad”, inte bara i USA utan i hela världen. Det är ingen tillfällighet att Frihetsgudinnan hälsar nyanlända välkomna i hamnen med sitt löfte om att ta emot alla på flykt undan fattigdom och orättvisor. Och sedan 1981 finns en lagstadgad skyldighet för staden att tillhandahålla tillfällig bostad för den som säger sig behöva det. Så sent som förra sommaren stod borgmästare Adams personligen vid bussterminalen och välkomnade migranter. I dag är tonläget ett annat. Förra månaden gick Adams ut och sa att migrantkrisen kommer att kosta staden New York 12 miljarder dollar i år och han vädjade till president Joe Biden om katastrofhjälp. Därefter begav han sig ut på en veckolång turné i Latinamerika med budskapet: ”Kom inte hit: New York är fullt!”  

Migrationsfrågan har debatterats i decennier men blivit akut igen sedan Joe Biden tillträdde som president. Redan första dagen på jobbet i januari 2021 satte han stopp för utbyggnaden av Donald Trumps omtalade mur mot Mexico och drog tillbaka företrädarens initiativ ”Stay in Mexico”. Sedan dess har strömmen av migranter vuxit till en flod och man räknar nu med att mellan två och tre miljoner människor årligen tar sig över den trehundra mil långa gränsen mot det södra grannlandet. Ingen vet exakt, men skattningar pekar på att över 10 miljoner människor befinner sig i USA illegalt.  

Skälet till att det kommer så många är flera. Det fanns ett uppdämd ”efterfrågan” i spåren av pandemin som också slog hårt mot länderna i Central- och Latinamerika. Inte minst El Salvador, Guatemala och Honduras som drabbades särskilt. Många flyr också Venezuela vars ekonomi har kollapsat efter misslyckad vänsterpopulistisk politik. Enligt FN har nästan en fjärdedel av landets 29 miljoner invånare har flytt, varav minst en halv miljon befinner sig i USA.

För New Yorks del startade den stora migrantvågen våren 2022 när Texas republikanske guvernör Greg Abbot började skicka bussar med nyanlända latinamerikaner till New York, Chicago och andra demokratiskt styrda städer. Den okonventionella metoden var en protest mot Bidens öppna gränspolitik, som Abbott menade skapar ett stort tryck på delstater längs gränsen som Arizona och Texas. Totalt har det kommit runt 15000 migranter med buss från Texas till New York i år.  

Bland republikaner är det en vanlig uppfattning att Demokraterna hycklar och att det är först nu, när migrantkrisen drabbar demokratiskt styrda städer i norr som Chicago, Denver, New York och Washington DC, som frågan får den uppmärksamhet den förtjänar. De menar också att i Arizona och Texas har migrationskrisen varit en realitet i åratal och blivit än värre efter Bidens tillträde och att det blivit dags att fördela bördan jämnare över landet. Så sent som härom veckan utropade gränsstaden Eagle Pass med drygt 30 000 invånare undantagstillstånd sedan nästan 6 000 migranter hade anlänt till staden inom loppet av bara två dagar. 

New York är den invandrartätaste delstaten i USA, vid sidan av Kalifornien och New Jersey. Drygt 20 procent invandrare av befolkningen är första generationens invandrare, en lika hög andel som Sverige har i dag och långt över den historiska toppen i invandrarnationen USA, som inträffade åren runt första världskriget med en andel kring 15 procent.  

New York har också ett med amerikanska mått mycket generöst trygghetssystem, en faktor som bidrar till att stadens attraktionskraft. Bidragen är extra viktiga i just New York där instegsjobben är färre än i stater som Florida, Texas och Kalifornien. Sannolikheten att det hitta landsmän och släktingar i New York är förstås också större än på många andra håll.  

För borgmästare Eric Adams har migrationskrisen svällt till den största utmaningen i en stad som just höll på att återhämta sig efter pandemin, men som också har stora problem med skenande brottslighet. Det är något som New York delar med flera andra demokratiskt styrda städer som drastiskt skar ner på antalet poliser under Black Lives Matters-rörelsen med dess krav att ”defund the police”, alltså att minska polisens budgetanslag.  

Den tidigare polischefen Eric Adams rop på hjälp från partikamraten i Vita huset är känsligt i ett parti som har en lång tradition av att vara ett invandravänligt. Men situationen är så brännande att delstaten New Yorks guvernör Kathy Hochul och Chicagos borgmästare Brandon Johnson, båda demokrater, också har vänt sig direkt till Washington med krav på hjälp. Någon sådan har dock inte synts till än, däremot gjorde Joe Biden nyligen helomvändning i en annan het migrationsfråga. Donald Trumps omdebatterade mur mot Mexico var länge en viktig symbolfråga som Biden ville begrava. Men nu ska muren, som döpts om till ”barriär”, i stället byggas ut. Beslutet har mött kritik inom partiets vänsterfalang där migrationen är en hjärtefråga och en svekdebatt runt presidenten lär följa.  

Oavsett utgång så visar krisen på behovet av en långsiktig federal migrationspolitik med gränssäkerhet och tydliga processer för att hantera strömmen av migranter. Men medan Republikanerna är tämligen överens om vad som måste göras på just den här punkten (de har dock andra problem, så riskerar migrationen att bli en fråga som splittrar Demokraterna inför valet nästa år. 

***

Läs även: Kaos i kongressen i USA

Läs även: Kulturkriget rör inte USA:s ekonomi i ryggen