FN köpslår med trovärdigheten
Organisationer knutna till FN gör eftergifter åt Hamas för att kunna verka i Gaza.
Bild: Getty Images
Sedan FN grundades 1945 har förtroende varit en av organisationens viktigaste grundpelare. Men i Gaza har världsorganisationens representanter under årtionden utsatts för påtryckningar av Hamas om vad som får sägas och inte.
Hamas massaker i Israel den 7 oktober gjorde Gaza till huvudarena för världens uppmärksamhet, och satte ytterligare press på FN:s företrädare i regionen. Tendensen att FN tvingats dölja sanningen eller rent av ljuga av hänsyn till Hamas har dock funnits länge.
En incident inträffade kort efter att det nuvarande kriget mellan Israel och Hamas inleddes. Bränsle är avgörande för hjälparbete i krigszoner och den 13 oktober stal beväpnade Hamas-aktivister 24 000 liter bensin som tillhörde UNRWA, FN-organet som ansvarar för palestinska flyktingar. Under de första timmarna rapporterades stölden på UNRWA:s X-konto (tidigare Twitter) men senare såg man sig nödgad att ta bort uppdateringen och låtsades i stället som om ingenting hade hänt.
Yttrandefrihet existerar inte under Hamas styre över Gaza som har varit på plats sedan 2007. Det gäller även för pressen. Journalister baserade i Gaza kan till exempel inte rapportera att Hamas avfyrar raketer från sjukhus utan att riskera att fängslas. Även internationella organisationer som representerar världssamfundet känner till var de röda linjerna går. Man vet vad som får sägas och inte sägas för att kunna fortsätta att verka i Gaza.
I några få fall har ledande FN-representanter baserade i Gaza vågat utmana Hamas, men det har inte fallit väl ut. Den tyske diplomaten Matthias Schmale, tidigare chef på UNRWA och den högsta FN-representanten i Gaza, var en av dessa. År 2021, efter flera krigshändelser, intervjuades Schmale av israelisk tv och blev tillfrågad om det var sant som Israel påstod, att bombningarna i Gaza hade varit precisa och inte riktade mot civila.
”Jag är ingen militärexpert, men (…) jag har intrycket av att det var en enorm precision i hur den israeliska militären bombade”, sa Schmale.
Han följde därmed inte Hamas linje, som hävdade att Israel med avsikt dödade civila. Hamas sa i ett uttalande att Schmales yttrande var en "fullständig förfalskning till förmån för sionisterna" och krävde en utredning och ursäkt. Kort därpå lämnade Matthias Schmale och hans familj Mellanöstern och återvände aldrig. Han förlorade uppdraget som högsta chef för UNRWA.
Och året efter, 2022, efter en ny omgång av beskjutning och repressalier, uttryckte Sarah Muscroft, högt uppsatt chef inom OCHA som är FN:s organ för samordning av humanitär hjälp, ett ställningstagande på Twitter. Den här gången handlade det om en annan militant islamistisk organisation i Gaza.
Islamiska Jihads avfyrande av godtyckliga raketer som provocerar fram israeliska svar måste fördömas, ansåg Sarah Muscroft. Några dagar senare var hon avsatt från sitt jobb för att ha gett en bild från Gaza som inte rimmade med Hamas officiella version.
OCHA plockade bort henne från posten. ”Mer än två miljoner människor i de ockuperade palestinska områdena behöver hjälp – och de är vårt enda fokus och prioritet”, förklarade OCHAs talesman, den danske diplomaten Jens Lærke. En ädel målsättning, men till priset av att världsorganisationens tummar på sin trovärdighet.
Även det pågående kriget skapar frågor som FN till sist kommer att behöva förhålla sig till. Hamas användning av civil infrastruktur - sjukhus, moskéer, daghem och även UNRWA-skolor - i krigföringen har visat sig vara så pass systematiska och omfattande att UNRWA torde känna till det.
Hur mycket har organisationen vetat om det faktum att FN:s skolor används som militärbaser för Hamas, som förvaringslokaler för raketer och som välutrustade gömställen för krigare? Lika relevant är frågan om internationella hjälporganisationer verksamma i Gaza verkligen kunnat undgå att känna till att flera sjukhus används av Hamas i krigföringen.
Det är på inget sätt lätt att verka i ett område kontrollerat av en militant islamistisk organisation. Men när chefer avsätts för att ha sagt vad de anser vara sant, blir det svårt att lita på FN:s utsagor om Gaza. Det går inte att veta om UNRWA:s uttalanden präglas av diplomatisk undfallenhet för att kunna fortsätta verka där – eller om de faktiskt återspeglar de FN-anställdas syn på verkligheten. En tragedi utspelas i Gaza dessa dagar, och det är avgörande att man kan lita på världsorganisationens uttalanden.
När exemplen på undfallenhet blir så många som de är i Gaza, blir effekten att FN själv främjar en manipulerad och falsk bild av vad som faktiskt händer där. Och i en värld med ökad splittring är trovärdighet något som man inte har råd att förlora.
Roger Hercz är korrespondent för Norges Radio P4 och baserad i Tel Aviv.
***
