Folklig revolt i Sydkorea

När Sydkoreas president Yoon Suk Yeol den 3 december spände ögonen i tv-kamerorna och utlyste undantagstillstånd klockan var det inte bara invånare och opposition som blev överraskade. Även ledaren för presidentens eget parti, och en majoritet av hans ministrar och parlamentariker togs på sängen. 

Inte heller blev många klokare av hans anklagelser. Enligt presidenten hotades nationen av statsfientliga aktörer som samarbetar med kommunisterna i Nordkorea. Den nationella församlingen – landets parlament – sades vara ett tillhåll för skurkar, som motarbetar regeringen genom att avsätta myndighetstjänstemän och rösta ner satsningar på nationell säkerhet. 

Undantagstillståndet förbjöd alla politiska aktiviteter i nationella och lokala församlingar, samt allmänna folksamlingar. Det struntade den sydkoreanska oppositionen och befolkningen i, och 190 av landets 300 parlamentsledamöter rusade genast mot den nationella församlingen så fort de kunde. De klättrade över staket och använde bakdörrar för att – med hjälp från de tusentals demonstranterna som också skyndat dit - brotta sig förbi militären och ta sig in i möteshallen. 

Där höll de ett extrainsatt sammanträde, i vetskap om att militären vilken sekund som helst kunde storma in för att avbryta mötet och fängsla dem. Klockan 1:01 natten mot onsdag hade de 190 enhälligt röstat för att upphäva krigslagarna, vilket fick presidenten att formellt upphäva sitt eget undantagstillstånd klockan 4:27. 

Under morgonen avslöjade Demokratiska partiet, landets största oppositionsparti, presidentens planer på att låta militären arrestera deras partiledare, samt parlamentets talman som även han tillhörde samma parti. Uppgifterna bekräftades snart av landets ledande nyhetsbyrå Yonhap. Oppositionen beskrev tilltaget som myteri och krävde Yoon Suk Yeols avgång inom 48 timmar, med hot om att påbörja en process för att avsätta honom. 

Efter sitt misslyckade kuppförsök hamnade Yoon Suk Yeol under press från alla håll. Till och med ledaren för hans eget parti, Folkets maktparti, krävde att presidenten skulle lämna sin post, och hela regeringen avgå. Bland de 190 parlamentariker som röstat för att upphäva undantagstillståndet fanns 18 från presidentens eget parti. 

Journalister från åtta av Sydkoreas ledande medier uppgav att de nu är ”i krig” med Yoon Suk Yeol, eftersom undantagslagarna förbjöd fri press. Utanför parlamentet växte antalet demonstranter som krävde presidentens avgång, och enligt Gallup Korea rasade hans redan låga förtroendesiffror till 13 procent. 

De snabba och beslutsamma reaktionerna hänger samman med Sydkoreas dramatiska nutidshistoria. Av de tolv presidenter som landet har haft sedan Koreakrigets slut i början av 1950-talet har elva suttit i fängelse, störtats, mördats eller begått självmord. 

En majoritet av demonstranterna som jag talade med dagarna efter undantagstillståndet hade själva minnen från att leva under en militärdiktatur, eller lärt sig om denna mörka tidsperiod från föräldrar eller skolböcker.  

Flera av dem hade år 2016 drog paralleller till Gwangju-incidenten 1980, när militären brutalt dödade hundratals och arresterade tusentals, efter ihållande protester mot en kupp som ägt rum året innan. Även då rådde undantagslagar, efter att general Park-Chung hee 1979 hade mördats av sin egen säkerhetschef, och en ny grupp militärer tagit makten. Våldsamma protester fortsatte under hela 1980-talet, och uppskattningsvis fem miljoner demonstranter tvingade fram de första demokratiska valen 1987. Sedan dess har det sydkoreanska civilsamhället varit på sin vakt mot hot mot landets unga demokrati. År 2016 gick åter miljontals demonstranter man ur huse för att tvinga bort den konservativa presidenten Park Geun-hye, dotter till diktatorn som mördades 1979. Protesterna var uteslutande fredliga men möttes på sina håll med våld. Parlamentet röstade den gången för att avsätta Park, som sedan fängslades för maktmissbruk. 

Liknande strukturer präglade protesterna som formades efter Yoon Suk Yeols plötsliga undantagstillstånd. De leddes inte av opposition eller fackföreningar, utan av helt vanliga invånare i alla åldrar, medvetna om sin egen historia och oroliga eller upprörda efter att ha sett nyheterna. 

Anledningarna till Yoon Suk Yeols vågspel har när detta skrivs debatterats i en dryg vecka. En ökad frustration över den inrikespolitiska situationen har märkts sedan oppositionen i mellanårsvalet i april fick 192 av de 300 platserna i landets parlament. I talet där presidenten utlyste undantagstillstånd nämnde han specifikt hur denna majoritet nu lamslår landet genom att rösta ner hans budgetförslag och avsätta tiotals av de tjänstemän som han utsett. 

Då detta är helt inom spelreglerna för en demokrati framhäver många Yoon Suk Yeols auktoritära tendenser. Han var en relativt ny politiker då han våren 2022 med knapp marginal vann presidentvalet som kandidat för Folkets maktparti, som grundades 2020. Innan dess var han känd som en hårdför åklagare, som blev uppmärksammad nationellt för sin roll i åtalet mot Park Geun-hye. 

I valkampanjen 2021 talade Yoon varmt om 1980-talets militärstyre, som han menade hade tillsatt kompetenta personer och skött statliga affärer på ett ”smidigt vis”. Han bad visserligen om ursäkt för dessa uttalanden – men när han blev president försökte Yoon ofta kringgå parlamentet och attackerade regelbundet landets medier som ”fake news”.  

Sedan fjolåret har han använt sin vetorätt 25 gånger, mer än någon annan sydkoreansk president vid sidan av Syngman Rhee som styrde i tolv år fram till 1960. Yoon stoppade flera utredningar mot sin fru genom veto, då hon beskylldes för att utöva politiskt inflytande och ha manipulerat börsen.  

Myunghee Lee, lektor i statsvetenskap, bedömer att Yoon Suk Yeol tröttnat på allt detta och till slut införde undantagstillstånd av ilska. I bakgrunden fanns sannolikt en undermålig kalkyl om att det hela skulle gå vägen, bara partibasen ställde sig bakom beslutet när det väl var fattat. 

Det visade sig snart att presidenten endast hade diskuterat saken med ett par av sina ministrar och en liten del av militären. Enligt lokala medier kände delar av armén till vad som var i görningen, men vare sig flottan eller flygvapnet. 

Försvarsministern Kim Yong-hyun pekades snart ut för att ha uppmuntrat presidenten att införa krigslagar. Han hade, enligt vittnesmål från vice försvarsministern, beordrat militären att ockupera parlamentet för att hindra ledamöterna från att ta sig in. Misstankarna bekräftades av att försvarsministern erbjöd sin avgång och tog ”fullt ansvar” för det inträffade. 

Ett drygt dygn efter kuppförsöket påbörjade polisen utredningar mot både president och försvarsminister för landsförräderi och uppror. Många hoppades att Yoon Suk Yeol skulle avgå självmant. Men i stället drog han sig tillbaka från offentligheten, och ställde in två stycken presskonferenser som annonserats på förhand. 

Fredag morgon – drygt tre dagar efter att presidenten upphävt sina egna undantagslagar – vaknade Sydkorea till uppgifter om att ett andra undantagstillstånd planerades. Detta enligt civilorganisationen Center for Military Human Rights Korea, som hade observerat en rad misstänkta omständigheter inom militären. Oro uppstod för att Yoon Suk Yeol med hjälp av militären ville stoppa den omröstningen om att avsätta honom, som oppositionen hade planerat till dagen därpå. 

Dessa varningar fick general Kwak Jong-geun, befälhavare för landets specialstyrkor, att tala ut i parlamentet om hur försvarsministern tidigare i veckan beordrat honom att bryta upp omröstningen för att upphäva undantagstillståndet med våld. Han vägrade lyda denna order, och sade att han kommer vägra på nytt om presidenten försöker införa undantagslagar igen. 

Likaledes berättade vice ordföranden för Sydkoreas säkerhetstjänst hur presidenten gett honom en lista med politiker att arrestera och köra ut till en plats utanför Seoul. Han ska ha kontaktats eftersom ordföranden för säkerhetstjänsten inte ville utföra uppgiften. Även vice ordförande vägrade, varpå presidenten meddelande att han är avskedad. 

Det blev tydligt att militären hade förhindrat kuppen genom sin ordervägran. Också den tillfälliga försvarsministern försäkrade att han inte kommer tolerera ett andra undantagstillstånd. 

Ett av namnen på listan som vice säkerhetschefen mottog var Han Dong-hoon, ordförande för regeringspartiet Folkets maktparti. De nya uppgifterna fick Han att byta fot, från att uppmana partiet att sluta upp bakom presidenten till att efterlysa att han försvinner så fort som möjligt för nationen och folkets säkerhet. 

Under Yoon Suk Yeols två och ett halvt år vid makten har Sydkorea gjort en utrikespolitisk helomvändning. Historiska sår har kastats åt sidan och ett närmande med Japan inletts. I möten vars hjärtlighet vore otänkbar under hans liberala företrädare Moon Jae-in från Demokratiska partiet, har Yoon och Japans premiärminister Kishida Fumio besökt varandra, i respektive huvudstad, med sina respektive fruar. 

Vid sidan av leende middagsfoton har man diskuterat utökat säkerhetspolitiskt samarbete mellan de två ärkefienderna. Ett samarbete som togs ännu längre i trilaterala samtal med Japan och USA, som har 30 000 soldater på plats i Sydkorea. Under Yoon Suk Yeol har Sydkorea även närmat sig Nato, med uppgraderad relation till alliansen och samtal mellan militära befälhavare på plats i Bryssel tidigare i år. 

Inte minst har Sydkorea med sin enorma försvarsindustri varit en viktig partner i stödet för Ukraina. Under 2023 producerade Sydkorea mer artillerigranater till den ukrainska militären än vad EU:s alla länder mäktade med tillsammans.  

Allt detta kan ställas på ända om Demokratiska partiet återfår makten. Inför mellanårsvalet tidigare i år frågade partiledaren Lee Jae-myung retoriskt varför Sydkorea ska hålla på att besvära Kina, eller varför det spelar någon roll för Sydkorea vad som sker med Taiwan. Lee är även åtalad för att sin medverkan i att slussa tiotals miljoner kronor till Nordkorea genom ett klädföretag, låt vara att rättegången ännu inte har börjat och han bedyrar sin oskuld. 

I omröstningen för att avsätta Yoon som oppositionen initierade efter undantagstillståndet anklagades presidenten för att försumma den geopolitiska balansen genom att förarga Nordkorea, Kina och Ryssland och hänge sig till en utrikespolitik centrerad kring Japan med ”pro-japanska individer” i viktiga regeringspositioner. 

Att dessa uppfattningar är praxis inom oppositionen blev tydligt då jag under fredagskvällen intervjuade ledamoten Kim Joong Hyung från Rebuilding Korea Party inne på det avspärrade parlamentsområdet, där bilar och bussar parkerats på gräsmattorna för att hindra militärhelikoptrar från att landa. Han önskar att inga sydkoreanska vapen hamnar i Ukraina, och en balans i relationen med Kina och Nordkorea för att förhindra ett nytt kallt krig. 

Några timmar innan omröstningen för att avsätta honom höll Yoon Suk Yeol sitt första offentliga framträdande sedan införandet av krigslagar. I ett två minuter kort tal bad han om ursäkt och lovade att inte göra om saken. 

Oppositionen såg detta som otillräckligt; detsamma gällde de hundratusentals invånare som samlades utanför det avspärrade parlamentet i den råa vinterkylan då omröstningen om presidentens framtid påbörjades under lördagskvällen. 

För att avsätta presidenten krävs stöd från 200 av de 300 parlamentsledamöterna. Då oppositionen har 192 ledamöter, krävdes åtta röster från det splittrade regeringspartiet, mot dess egen president. 

Inför omröstningen lovade Yoon att överlåta uppgiften att skapa stabilitet samt besluta om hans egen framtida roll till sitt parti. Det räckte för att sluta de inre leden, och överleva omröstningen då 195 ledamöter som röstade för 105 ledamöter bojkottade den. 

Enligt lokala medier var det återigen historien som fick många ledamöter att avstå från att rösta, snarare än sympati för sin president eller ens sitt eget parti. Det talades om ett slags trauma efter att vänstern 2017 lyckades avsätta Park Geun-hye, och ta makten genom att utmåla alla konservativa krafter som onda. 

Efter den spända omröstningen meddelade Folkets maktpartis ledare Han Dong-hoon och premiärminister Han Duck-soo att de nu ska sköta alla statliga affärer tillsammans och utlovade en ”välordnad och snar utfasning” av presidenten. 

Detta beskrevs av oppositionen som en ”andra statskupp” då konstitutionen inte tillåter en sådan överföring av makten, avstängs eller avsätts. 72,4 procent av folket motsatte sig planen, och 76,1 procent ville se presidenten avgå omedelbart enligt en undersökning beställd av lokala KPI News. 

Motståndet ökade ytterligare då Yoon Suk Yeol den 12 december i ett trotsigt tal försvarade sitt undantagstillstånd, och jämförde det med presidentens rätt att genomföra benådningar eller bedriva diplomati. Han Dong-hoon vände åter på klacken och uttalade nu stöd för att avsätta presidenten i nästa omröstning, planerad till den 14 december. 

Även inför den är utgången osäker. Men till slut valde tolv parlamentariker från Folkets maktparti att rösta mot sin egen president, som avsattes med röstsiffrorna 204-85. Det innebär att Yoon Suk Yeol stängs av med omedelbar verkan, medan konstitutionsdomstolen inom 180 dagar ska avgöra om att avsätta honom formellt. 

Om så sker – vilket är högst sannolikt – ska nyval hållas inom 60 dagar. Då kan konstitutionsdomstolen även väcka åtal mot presidenten, som alltså redan nu utreds efter anmälningar från opposition och aktivister. Park Geun-hye dömdes till 25 års fängelse året efter att hon avsattes, och ett liknande öde väntar av allt att döma även Yoon Suk Yeol. 

Allt detta skadar Sydkorea. Tumultet fick statsminister Ulf Kristersson att ställa in sin resa till Sydkorea 5-7 december, där säkerhetspolitik stod högt på agendan. I januari ska Japans premiärminister Ishiba Shigeru besöka Sydkorea för att fira 60 år av diplomatiska relationer. Det är oklart om besöket blir av, och om närmandet med Japan kommer fortgå. 

Situationen kan snabbt bli ännu värre om Nordkorea försöker dra nytta av osäkerheten. Regimen i Pyongyang är redan stärkt av ett nytt försvarsavtal med Ryssland, som ger tillgång till militär teknologi och praktisk erfarenhet av modern krigföring genom de soldater nordkoreanska trupper som nu strider till Ukraina. 

***

Läs även: Så lyckades Kina lura en hel värld med sin covidpropaganda

Läs även: Taiwans presidentval är en omröstning mellan Kina och USA