Förgiftad flytt försenas

Marken är giftig. Vattnet runt omkring är fullt av farliga ämnen. Bensen, arsenik, cyanid, bly, krom – listan är lång över de miljögifter som hittats kring Toyosu, platsen för Tokyos nya fiskmarknad.

Byggnaderna är på plats och allt var klart för invigning av marknaden den 7 november. Då kom kallduschen – flytten skjuts upp eftersom provtagning i början av september visade att området inte uppfyller de krav som ställs på anläggningar som ska hantera livsmedel avsedda för människor.    

– Marken innehåller gifter, det säger sig själv att vi inte kan tillåta att livsmedel säljs här, dundrade Yuriko Koike,  Tokyos nya guvernör.

Japaner är extra uppmärksamma på livsmedlens säkerhet. Fukushimakatastrofen gjorde att stora mängder radioaktiva ämnen släpptes ut i havsvattnet utanför det havererade kärnkraftverket. Fisk och skaldjur som fångas där får fortfarande inte säljas på grund av alltför höga halter av cesium.

Innan Fukushima har industriutsläpp av främst kvicksilver orsakat svåra fosterskador vid åtminstone två tillfällen.

Efter kriget fokuserade Japan på återuppbyggnad. Miljötänkandet kom i andra hand. På området där fiskemarknaden ska ligga drev Tokyo Gas ett gigantiskt gasraffinaderi mellan 1956 och 1976.

Det var alltså ingen hemlighet att tomten för den nya marknadsplatsen var kraftigt förorenad. Mätningar gjordes kontinuerligt och enligt myndigheterna skulle det vara möjligt att sanera marken så att den uppfyllde miljökraven. Varje gnutta arsenik skulle oskadliggöras långt innan den nådde herr Tanakas sushilåda.

Japaner äter mycket fisk. Strax före fyra på morgonen är kommersen i full gång på Tsukiji. Vid en första anblick förefaller fiskmarknaden vara ett enda kaos av tutande truckar, försäljare som ropar ut lockpriser och inköpare som med kritisk blick klämmer på ringlande ålar eller smackar på tunna skivor tonfisksashimi.

Här är en hel del turister som pressar sig mot backar av frigolitlådor och nervöst trycker av några bilder med mobilen, hela tiden övertygade att någon barsk vakt ska rya om fotoförbud eller peka på en skylt som förkunnar att marknaden är en arbetsplats och turister som inte respekterar detta kommer att spetsas på kockknivar stora som liar.

Fiskehandlarna var tidigt skeptiska till flytten.

– Jag hade på känn att det skulle bli så här. Myndigheterna har inte förankrat flytten hos oss som jobbar här,  säger en handlare som säljer krabbor i morgonrusningen.

En flytt, om den nu blir av, kommer för honom att innebära dubbelt så hög hyra för det sex kvadratmeter lilla båset.

Det blir bättre ljus och fräschare i de nya lokalerna, men att intäkterna skulle öka i samma takt som hyran tror han inte.

– Många häromkring säger att de måste sluta när marknaden flyttar, själv har jag inte bestämt mig, suckar han.

Saneringsplanen för den nya marknadsplatsen drog i gång  2008 till en kostnad av drygt fyra miljarder svenska kronor och föreskrev att flera meter av det översta marklagret skulle skalas av och ersättas med ett nytt lager grus och matjord.

Arbetena utannonserades i detalj på Tokyos läns hemsida med bilder på rytande bulldozers och hungriga grävskopor.

Det var bara det att när miljöinspektörerna kom på besök i våras visade det sig att det nya, skyddande marklagret inte alls var så tjockt som utlovats. På sina ställen blev det inget lager alls, i stället en betongsula som dessutom läckte vatten.

Inspektörerna klafsade runt med vatten upp till vaderna nere i betongkatakomberna under det nya saluhallsgolvet och det vatten de fick upp i sina pipetter var verkligen inte giftfritt.

De initiala provsvaren visade på dubbelt så mycket arsenik som var tillåtet och dessutom cyanid – som inte får finnas alls.

Nya analyser är på gång, men innan de är klara kan det inte bli tal om någon flytt.   

Så vad hade hänt med det skyddande marklagret? Av skäl som är långt ifrån klarlagda hade det aldrig kommit på plats.

Guvernör Koike, med en karriär som skjutjärnsjournalist i tv och miljöminister, kallade under buller och bång till sig de byråkrater som haft huvudansvaret för flytten.

Men att få svar på sina och tokyobornas frågor skulle visa sig svårare än hon kunnat ana, alla skyllde på varandra och ingen ville riktigt kännas vid att ha haft med det hela att göra.

Förra veckan fick två av de högsta cheferna besked om att de degraderats flera löneklasser och enligt vad källor i Tokyo Metropolitan Government sagt till japanska medier är guvernör Koike långt ifrån färdig med kvasten. Problemet är att medan det är komplicerat och tidskrävande att sanera obebyggd mark så är det nära nog omöjligt att göra det när man redan byggt tre jättelika huskroppar (med en sammanlagd golvyta på 510 000 kvadratmeter) på platsen.

Hela bygget har gått loss på motsvarande 45 miljarder kronor. och varje dags försening innebär nya kostnader för Tokyos skattebetalare i form av kompensation för brott mot ingångna avtal.

Sedan var det det här med de olympiska spelen.

Tokyo ska stå värd för sommar-OS 2020 och platsen där den nuvarande fiskmarknaden ligger, i Tsukiji,  är tänkt att bli ett transportnav som skulle göra det möjligt för tävlande och åskådare att snabbt ta sig mellan arenorna och den olympiska byn.

Kontrakten är skrivna och byggentreprenörerna är sedan länge redo att jämna de gamla lokalerna med marken och i dess ställe bygga genomfartsvägar och annan infrastruktur. Spelen är visserligen nästan fyra år bort, men det finns inga stora marginaler att spela med och redan brottas arrangörerna med snabbt skenande kostnader.

För att om möjligt gjuta lite olja på de oroliga vågorna, och gärna spara några yen, besökte guvernör Koike i mitten av oktober staden Tome, tre timmars resa med tåg norrut från Tokyo.

Här, mitt i det område som drabbades värst av tsunamin och jordbävningen 2011, finns en stadion som, om den piffas upp lite, kan stå värd för kanot- och roddtävlingarna.

Enligt den ursprungliga planen skulle rodd- och kanottävlingarna hållits i en ny stadion i närheten av Toyosu och Tsukiji, som för övrigt bara ligger ett par kilometer ifrån varandra.

Guvernören var nöjd med det hon såg i Tome, inte minst tanken på att de tävlande skulle kunna inhysas i de nödbostäder som byggdes upp efter Fukushimakatastrofen och nu töms på folk i takt med att återuppbyggnaden fortskrider.

Ett OS i återvinningens tecken skulle ge lite bra PR för Tokyo. Hittills har arrangörerna mest fått bottennapp – OS-loggan fick göras om efter anklagelser om plagiat och enbart byggnotan för de olika arenorna har hittills dragit iväg till nästan fyra gånger det som utlovades i den ansökan som den Internationella Olympiska Kommitteen (IOK) röstade ja till 2013.

Och fiskemarknaden: Svaren på nya, mer omfattande mark- och vattenanalyser väntas först i januari 2017. En flytt innan dess vore olycklig, menar handlarnas intresseorganisation, inte minst ur affärssynpunkt.   

– December är den viktigaste månaden på året för oss, att flytta då är en dålig idé, säger en handlare.

Taxametern tickar för Tokyo skattebetalare. Varje dags försening innebär uteblivna hyresintäkter för den nya anläggningen samtidigt som man har dubbla driftskostnader att betala.