Förlorade paradis
Bild: scanpix
Det är förmodligen ingen slump att de grekiska orden eutopia (bra plats) och utopia (ingen plats) uttalas likadant på engelska. I dagligt språkbruk har begreppet utopi fått innebörden av en plats som är för bra för att vara sann.
Just nu är Kanada landet på allas läppar. På kort tid har det släppts böcker, rapporter och ledarartiklar om Kanada som det nya föregångslandet. När man letar efter förklaringar till framgången lyfts lägre skatter, arbetskraftsinvandring och öppen marknad upp som exempel. IMF:s rapport över Kanadas ekonomi från december 2010 berömmer Kanada för att ha klarat finanskrisen bra med jämförelsevis starka finanser och en solid banksektor. Nyligen gavs även en svensk bok ut på temat. Stefan Fölster, chefsekonom vid Svenskt Näringsliv, har tillsammans med nationalekonomerna Nima Sanandaji och Fredrik Bergström skrivit boken »Sverige vs. Kanada« där Sverige anses ha mycket att lära av det kanadensiska företagsklimatet.
– Framgången i tillväxt och välstånd har ofta ett recept, säger Stefan Fölster.
För några år sedan var det Irland som stod i det politiska rampljuset. »The shining light of Europe «skrev the Economist om Irland i maj 1997 som då hade lyckats gå från ett av Västeuropas fattigaste länder till att gå om både Sverige och Storbritannien i EU:s välståndsliga. Även då släpptes böcker, rapporter och ledarartiklar om hur Irland blomstrade.
I dag står landet mitt i en bankkris som befaras bli värre än den i både Portugal och Grekland. Sedan den finansiella krisen slog till hösten 2008 är det inte längre någon som refererar till den irländska ekonomiska modellen. Enligt Stefan Fölster ligger en stor del av skulden till Irlands pågående ekonomiska kris på landets regering och finansinspektion som inte gjorde tillräckligt för att skydda finansmarknaden.
Per Wirtén är samhällspolitisk debattör och ledarskribent på frilandsbasis på den vänsterorienterade tidskriften Arena. Han säger att föregångsförklaringar aldrig är neutrala utan präglas av olika politiska krafter, att man letar efter exempel som kan bekräfta de egna teorierna.
– De fungerar som väldigt effektiva slagträn i en politisk debatt, säger Per Wirtén.
– Jag tror samtidigt att det är helt naturligt och väldigt bra att man letar efter modeller som har lyckats på vissa politiska områden. Det farliga är när man skapar sig en bild av länder som ett slags stjärnor på himlen.
För några årtionden sedan var det Sverige som det riktades blickar mot. Men 1990-talskrisen innebar för Sverige en smärtsam metamorfos från föregångsland till reformland.
Det är ofta grundläggande ekonomisk statistik som avgör vilka länder som får rollen som föregångsland. Fina tillväxtsiffror och goda statsfinanser väcker uppmärksamhet och frågorna ställs: Hur gör de? Kan vi göra likadant?
Det senaste året har finansminister Anders Borg gärna talat om Sveriges goda statsfinanser. Och under valet kunde man se valsloganen »Föregångslandet Sverige« viftas på blå flaggor. Kanske är det Sverige som blir nästa land att sola sig i föregångsstatusens glans. Det är i så fall länge sedan sist.