Högt spel i bunkern

Det blir inget tidigt sommarlov för de amerikanska politikerna. Medan temperaturerna i Washington snuddar trettiostrecket sitter representanter för de båda partierna instängda i ett fyravåningshus på Pennsylvania Avenue. Den anspråkslösa kalkstensbyggnaden mittemot Vita huset brukar vanligtvis hysa utländska dignitärer på statsbesök, men sommaren 2011 är det skådeplatsen för den kanske bittraste striden hittills mellan två alltmer oförsonliga partier. Irakkrig, sjukvårdsreform, skattesänkningar, Afghanistankrig, stimulanspaket – notan för ett decennium av utgifter ska delas upp.

Bråttom är det också. För en månad sedan slog USA i sitt skuldtak. Nu måste kongressen godkänna en höjning av taket före den 2 augusti, annars får regeringen inte låna mer pengar.

Skuldtaket är en underlig detalj i amerikansk politik. I nästan hundra år har amerikanska presidenter tvingats be kongressen om lov innan de får använda statens kreditkort. Det har de alltid fått – sedan 1960 har taket höjts 78 gånger – så proceduren har mest fungerat som en möjlighet för det parti som inte innehar presidentämbetet att klaga på de ökade kostnaderna. Även Barack Obama gjorde så för några år sedan när han som senator röstade nej till att låta president Bush låna mer pengar. Höjningen godkändes ändå.

Den här gången är allt annorlunda. Kongressen är full av Tea Party-republikaner som valdes utifrån ett enda löfte: att få ner USA:s skenande kostnader. Flera av dem har också sagt att de inte tror att det skulle bli så farligt om taket inte höjs: regeringen kan ju ändå betala sina skulder, de behöver bara sluta betala socialbidrag, pensioner och andra utgifter.

Det har fått stora delar av USA att svettas lite extra i sommar. Inte minst eftersom landets ekonomi fortfarande befinner sig i en skör återhämtningsfas. Till och med näringslivsorganisationen US Chamber of Commerce – som vanligtvis stöttar republikanerna – vill nu att politikerna slutar leka med tändstickorna.

Så demokrater och republikaner har kommit överens om en sak: det här ska bli sommaren då budgeten kommer i balans.

Frågan är hur det ska gå till. För republikanerna blir det svårt att gå med på skattehöjningar efter alla vallöften. Samtidigt har demokraterna ingen lust att ta tag i de skenande utgifterna för Medicare, det allmänna och alltmer kostsamma sjukförsäkringssystemet för landets äldre. Inte sedan demokraten Kathy Hochul vann ett fyllnadsval i nordvästra New York, i ett konservativt distrikt som ingen trodde att hon kunde vinna. Segertaktiken gick ut på att beskylla republikanerna för att vilja lägga ner Medicare.

– Det fanns tre anledningar: Medicare, Medicare och Medicare, sade kongressdemokraternas ordförande Steve Israel.

Republikanerna kallar taktiken »mediscare«, men det står klart att just de äldres sjukvård kommer att vara ett effektivt vapen för demokraterna i valet nästa år.

Men största pressen på att lyckas sy ihop en budgetlösning ligger ändå på demokraterna. Om de inte skulle lyckas med det kan Obamaregeringen tvingas till en förnedrande, loppmarknadsliknande försäljning av statens reserver: 400 miljarder i guld, 100 miljarder dollar i olja och så småningom 400 miljarder dollar i utestående studieskulder – allt för att undvika att ställa in betalningarna till omvärlden.

På lördag ska president Obama träffa sin huvudmotståndare, talmannen John Boehner. De ska ägna sig åt sin favoritsysselsättning: att spela golf. Frågan är om de kan hitta fler gemensamma intressen.

Fakta | Nu startar valkampanjen

Budgetbråket mellan den demokratiska administrationen och republikanerna har trappats upp i takt med att nästa års valrörelse smugit i gång. I veckan som gick höll republikanerna en första större debatt i New Hampshire mellan sju presidentkandidater. Sju månader innan det avgörs vem som ska möta Barack Obama ändras startfältet fortfarande hela tiden. Flera tidigare kandidater har hoppat av, som Mike Huckabee och Donald Trump.

Republikanernas starkaste kort i dagsläget är Mitt Romney. I veckans debatt, som av amerikansk press beskrevs som ett enda långt angrepp på Obamas politik, sa han att »Obama är inte orsaken till den ekonomiska krisen, men han har förlängt och fördjupat den«.

Men splittringen är stor även inom det republikanska partiet. Nyligen sa tidigare talmannen och kandidaten Newt Gingrich: »Jag tycker inte att social ingenjörskonst är bättre bara för att den utövas av högern i stället för av vänstern«, vilket retade många i hans parti.

De sju officiella kandidaterna

Herman Cain
Tidigare vd för restaurangkedjan Godfather’s Pizza och radio­pratare från Georgia. Har stöd från många konservativa Tea Party-anhängare.

Mitt Romney
Affärsman och Massachusetts förre guvernör. Har en rejäl kampanjkassa men har sin religion (mormon) emot sig.

Newt Gingrich
Tidigare talman och kongressledamot från Georgia. Låg bakom republikanernas storseger i mellanårsvalet 1994. Politisk strateg och konsult i Washington.

Rick Santorum
Värdekonservativ tidigare Pennsylvania-senator. Stark abortmotståndare. Kommentator på Fox News.

Gary Johnson
Före detta guvernör i New Mexico och libertarian, förordar öppna gränser och legalisering av marijuana, vilket kan bli problematiskt för många republikanska väljare.

Ron Paul
Kongressledamot från Texas som ställer upp i presidentvalet för tredje gången. Anser att staten bör vara mindre. Vill ta bort inkomstskatten och centralbanken Fed.

Tim Pawlenty
Minnesotas förra guvernör som nu turnerar i USA med sin bok »Modet att stå upp«. Var nära att bli John McCains vicepresidentkandidat i förra valet.

Källor: CNN, New York Times med flera (TT)