Hon ska rädda skolan

Mellanstadieskolan Hart Middle School hade, som så många skolor i Washington, länge haft problem med bråk, skolk och dåliga skolresultat. Men i november förra året ställdes saker på sin spets när tre lärare attackerades, en elev ertappades med ett hagelgevär och några satte i gång brandsläckare. Säkerhetsstyrkor kallades in för att lösa den akuta krisen. Men problemen är långt ifrån lösta på skolan, där endast 17 procent av eleverna hade godkänd läsförmåga 2007. Myndigheterna avråder människor från att besöka skolan, av säkerhetsskäl.

Skolan är en av de hetaste frågorna i dagens USA, vid sidan av finanskrisen. Uppgivenheten är stor om de kommunala skolorna. För många hör våld och skjutvapen till vardagen. Under de senaste tio åren har USA drabbats av ett 30-tal skolskjutningar med över 100 dödade. Låga testresultat i jämförelse med andra industrialiserade länder underblåser också oron för hur framtidens amerikaner ska klara sig i den globala konkurrensen.

Många ifrågasätter nu No Child Left Behind, en lag som president Geroge W. Bush instiftade 2002 för att förbättra skolorna genom speciella prov, och bestraffningar vid underprestation. Samtidigt är det svårt att få en tydlig bild av det allmänna kunskapsläget eftersom USA inte har några gemensamma nationella standardprov.

I detta desperata klimat har Washingtons 39-åriga Korea-födda skolchef Michelle Rhee orsakat ett smärre jordskalv genom att försöka »omvandla huvudstadens ökända skolor till landets bästa«.

– Många tror inte det går att få ett bra skolsystem. Men det gör jag, säger hon.

Washington har ett av landets dyraste skolsystem, men ligger ändå i botten när det gäller resultat, närvaro och säkerhet. Enligt en rapport från Washington stad fullbordar endast 43 procent av de som börjar nionde klass sin skolgång inom fem år, och endast nio procent tar collegeexamen fem år efter att de slutat gymnasiet.

I media beskrivs Rhee som skarp, reserverad och tuff. Men hon är också känd för att personligen svara på all e-post hon får från oroade föräldrar. Hennes pc, laptop och två mobiltelefoner plingar ofta med nya meddelanden.

– Så länge som ekonomiska skillnader existerar kommer vi se dem i skolan också. Men vi måste ändå kunna ge alla barn en chans, säger hon.

Michelle Rhee gillar inte att skolor skyller på miljön när studieresultaten är dåliga, det är att ge upp, menar hon. Tvärtom måste man satsa ännu hårdare på skolor i nedgångna områden.

Till att börja med har hon infört att alla skolor i staden numera ska ha bibliotekarie, sjuksköterska, musiklärare och bildlärare. Om hon lyckas få igenom sina idéer i Washington kan det på sikt bli en förebild för hela landet.

– Min första prioritet är bättre lärare. För det andra måste barnen få näring så att de kan lära sig något under dagarna, och för det tredje måste vi få bättre verktyg för att utvärdera inte bara barnens prestationer, utan även lärarnas, säger Michelle Rhee.

Skolornas infrastruktur måste också förbättras, som belysning, lokaler, värme och böcker. Slutligen borde varje barn få genomgripande individuell rådgivning och uppmuntran inför en möjlig college- och universitetsutbildning. Ungefär som en svensk studievägledare.

– Vi måste förbereda dem bättre för arbetsmarknaden. Det är inte i skomakarbranschen som jobben finns.

Men det är inte Michelle Rhees ambition som gjort henne kontroversiell. Det är hennes okonventionella metoder. Hon tillhör en ny generation som utmanar traditionella arbetssätt inom fackförbund och utbildningsväsende.

Hon är för friskolor och skolpeng, och har länge arbetat för att rekrytera mer välutbildade lärare. Ett projekt går ut på att rekrytera nyexaminerade collegestudenter som lärare till lågpresterande låginkomstområden. År 1997 startade hon New Teacher Project som rekryterar akademiker, journalister och jurister utan lärarutbildning till skolväsendet.

När Michelle Rhee tog vid 2007 fick hon fria tyglar av Washingtons borgmästare, Adrian Fenty, som prioriterar skolfrågan högt. Med hans mandat har hon sparkat ett 100-tal personer inom distriktet, rektorer, lärare och lärarassistenter. Hon har stängt 23 skolor och börjat omorganisera andra. Rhees mest radikala förslag är prestationsbaserade lärarlöner. De ska kunna uppgå till 130 000 dollar, långt över det nationella genomsnittet på 47 600 dollar. Men i utbyte skulle rätten till säker anställning fram till pensionen försvinna. Det ska bli lättare att sparka lärare. Michelle Rhee menar att det handlar om barnens bästa, och att det måste gå före de vuxnas rädsla för att förlora jobbet.

En av hennes återkommande poänger är att »skolan måste sätta barnens behov före de vuxnas«. Det har bidragit till att förhandlingarna med lärarfacket nu har låst sig. George Parker, ledare för Washingtons lärarfack, har kritiserat Rhee för att vara enkelriktad och inte ta hänsyn till andra faktorer som skolk och brist på disciplin bland eleverna. »Sparka alla inkompetenta lärare. Det låter ju bra … Men man kan inte sparka sig fram till ett bra skolsystem« säger han i tidningen Washington Post.

Trebarnsmamman Linda, som inte vill förekomma med sitt riktiga namn eftersom hennes man är en välkänd rektor, är upprörd.

– Jag gillar inte hennes prestationsfixering. Vill vi att våra barn ska växa upp i ett sådant hårt klimat? undrar hon och tillägger att hon inte har märkt någon förbättring i sina barns kommunala skola sedan Rhee tog vid.

Jennie Niles, som arbetat inom skolan i 15 år och startat den kommunala friskolan El Haynes, är tveksam till om Rhee kommer lyckas driva igenom sina reformer i det byråkratiska och hierarkiska Washington.

– Jag beundrar hennes ambition men är inte säker på att stilen fungerar. För att lyckas måste hon få folk med sig, men hon har gjort sig känd för att inte lyssna. Många är arga och känner sig överkörda.

Michelle Rhees bakgrund i den övre medelklassen i Ohio bidrar också till den skepsis många av Washingtons svarta och fattiga invånare känner. Men hon har starkt stöd från president Barack Obama. Många är imponerade över att hon tagit sig an skolsystemet, och att  hon även satt sina egna två barn där och inte i privatskola.

En av El Haynes rektorer, Eric Westendorf, ser Michelle Rhees arbete som en symbol för ett paradigmskifte:

– Det vi ser är framväxandet av meritokrati inom skolan.

El Haynes grundades 2004 och är döpt efter den första svarta amerikanska som doktorerade i matematik. Den är populär för sina lärare och goda skolresultat och är ett exempel på den sorts skola Rhee vill se. Entrén är ljus med mycket glas för att ge ett öppet och välkomnande intryck.

Eleverna här kommer från vitt skilda bakgrunder. Vissa föräldrar är stenrika medan andras är hemlösa. Hälften har afrikansk-amerikansk bakgrund, 25 procent är latinamerikaner, 22 procent vita och tre procent är asiater. Men alla har det gemensamt att de antagits till den avgiftsfria skolan genom ett lotterisystem. Deras olika behov möts med hjälp av special- och extralärare. Det går ofta två lärare på varje klass. Fokus ligger på matematik, naturvetenskap och läsning. Barnen läser 30–40 minuter per dag för att möta skolans gemensamma utmaning att läsa fyra miljoner minuter under läsåret.

Men långt ifrån alla barn i Washington har ännu samma chans som de på El Haynes. Michelle Rhee läser dock det senaste årets standardtest för Washington som ett bevis på att reformerna börjat få effekt. Lågstadieeleverna var 11 procent bättre i matematik jämfört med året före, och deras läsförmåga hade ökat med 8 procent. Gymnasieeleverna var 9 procent bättre i matematik och läsning.

– Det visar vad barn kan åstadkomma om de får bättre förutsättningar, säger hon.