Hongkongs självstyre hotas när Kina stärker kontrollen i skuggan av Corona

Aktivister och prodemokratiska politiker i Hongkong har tidigare utkämpat sina strider mot stadens polis och lokala myndigheter. Men nu ställs de direkt mot Kinas kommunistparti och säkerhetstjänst. Detta sedan Peking förra veckan klargjort sin avsikt att påtvinga Hongkong en nationell säkerhetslag via dekret och på så sätt kringgå parlamentet.

Lagförslaget är kontroversiellt men ingalunda nytt. Redan 2003 försökte stadens myndigheter – påhejade av politbyrån i Peking – att driva genom en nationell säkerhetslag. Då intog en halv miljon av Hongkongs invånare gatorna för att visa sitt missnöje. Lagen skrinlades och regeringschefen Tung Che-hwaa tvingades att avgå i förtid.

Processen såg ut att upprepas i fjol. Då var det regeringschef Carrie Lam som tvingades att lägga ett utlämningsavtal med Kina på hyllan, sedan stora fredliga protester följts av en ond spiral av utdragna våldsamheter. Nu skärper den kinesiska ledningen tonen. Under president Xi Jinping har Kinas högsta ledning knappast gjort sig känd för att vilja kompromissa. I samband med inledningen av den nationella folkkongressens årliga sammanträde 22 maj, presenterades ett lagförslag som är långt mer omfattande än såväl förra årets utlämningsavtal som 2003 års version av säkerhetslagen.

Wilson Leung, en advokat som sitter i rådet för Hongkong advokatsamfund, framhåller hur den fjärde av den nya lagens sju punkter ger kinesiska säkerhetstjänsten rätt att sätta upp kontor i Hongkong.

– Vi vet från Kina att säkerhetsagenterna där kan ägna sig åt alla möjliga slags övergrepp, som tortyr under arrest och framtvingade erkännanden på tv. Nu får samma agenter tillåtelse att verka fritt i Hongkong, säger Leung till Fokus.

Lagen kriminaliserar bland annat landsförräderi, uppvigling och omstörtande verksamhet. Leung påpekar hur man med svepande paragrafer likt dessa importerar precis samma koncept till Hongkong, som används för att sätta dit aktivister och människorättsadvokater i Kina.

– Det är sannolikt att lagarna kommer formuleras extremt brett, så att man kan komma åt all sorts aktivitet, inklusive fredliga aktiviteter, vilket vi redan kan se i Peking, menar Wilson Leung.

Han påminner vidare om att just omstörtande verksamhet var brottsrubriceringen som användes när Nobelpristagaren Liu Xiaobo dömdes till 11 års fängelse. Hans brott bestod i att ha författat ett manifest som förespråkade flerpartisystem och demokratiska reformer. Kommer detta nu bli otillåtet även i Hongkong? Leung tror att själva idén är att skapa sådan osäkerhet, för att man ska hålla tyst i stället för att försätta sig själv i problem.

[caption id="attachment_641799" align="alignnone" width="372"] Wilson Leung.[/caption]

Den nationella säkerhetslagen står i direkt motsats till Hongkongs egen grundlag, basic law, som trädde i kraft när staden överlämnades från Storbritannien till Kina 1997. Där garanteras staden en »hög grad av självstyre« i alla frågor förutom utrikes- och försvarspolitik. Enligt devisen »ett land, två system« ska Hongkongs befolkning fortsätta åtnjuta en rad politiska och civila rättigheter fram till år 2047, och dessutom få välja sin ledare genom fria allmänna val.

Ett upplevt svek mot löftet om fria val ledde 2014 till stora protester som lamslog delar av Hongkong i 79 dagar. Det resulterade dock inte i några som helst eftergifter från myndigheterna. Tvärtom så fängslades flera av ledarna efter att rörelsen ebbat ut, och en rad prodemokratiska lagstiftare tvingades bort från parlamentet på tveksamma grunder. Samhällsklimatet och kontrollen hårdnade, vilket inte minst märktes genom kidnappningen av den svenska förläggaren Gui Minhai och hans kollegor.

Nästa proteströrelse blev allt annat än fredlig. Med början förra sommaren utbytte polis och demonstranter tårgas och brandbomber på stundtals daglig basis. En hopplöst frustrerad generation aktivister inte bara öppet förlöjligade sina egna myndigheter utan talade även om ett självständigt Hongkong, och sökte stöd för sin sak hos utländska politiker. På varma, fuktiga gator syntes såväl amerikanska som brittiska flaggor vaja i skuggan av finansdistriktets skyskrapor.

Föga överraskande målade den kinesiska propagandaapparaten upp protesterna som styrda från utlandet. Demonstranterna sas vara agenter för Kinafientliga aktörer. När coronakrisen sedan bidrog till att protesterna dog ut, var tiden mogen för Peking att ta itu med den största utmaningen mot kommunistpartiet sedan Xi Jinping blev dess generalsekreterare 2012.

I början av 2020 fick två viktiga organ nya ordförande: både Pekings högsta diplomatiska representationskontor i Hongkong, China liaison office, och den byrå inom Kinas statsråd som sköter relationen med Hongkong, Hong Kong and Macau affairs office. De båda byråkraterna är kända som omutbara lojalister till Xi Jinping.

Tonen från de båda kontoren började omedelbart höjas. Luo Huining, ordförande för China liaison office, anklagade den 15 april Hongkong för brister gällande nationell säkerhet, och menade att nya lagar är nödvändiga »utan fördröjning«. Ett par dagar senare meddelade statliga kinesiska medier att amerikansk infiltration av Hongkongs utbildningsväsende skapat antikinesiska känslor som i sin tur lett till upplopp, vilket ökat förväntningarna på en nationell säkerhetslag.

Annex III i artikel 18 av basic law stipulerar att vissa lagar kan införas genom dekret via regeringschefen, utan att först gå genom Hongkongs parlament. Undantaget har tidigare främst använts i utrikespolitik och sällan skapat kontrovers. Men nu ska kryphålet användas för att driva genom det största paradigmskiftet i stadens lagstiftning sedan överlämningen 1997.

Carrie Lam, ofta beskylld för att vara Pekings nickedocka, har lovat att samarbeta för att lagen ska implementeras så snart som möjligt. Hongkong bar association, som reglerar stadens jurister, säger i ett uttalande att man aldrig tidigare skådat hur en lag av denna magnitud införs utan att allmänheten eller ens den lagstiftande församlingen har möjlighet att debattera eller påverka innehållet.

Organisationen utrycker vidare oro för att den nationella säkerhetslagen kommer att överträffa basic law. Det gäller särskilt de delar som garanterar politiska och mänskliga rättigheter, vilket skiljer Hongkong från andra kinesiska städer. Wilson Leung påpekar hur denna lag införs från nationellt håll, medan basic law är en lag på lokal nivå. Det innebär dels att Hongkongs lagar åsidosätts, dels en »komplett nedmontering av illusionen om Hongkongs självstyre«.

Mot bakgrund av fjolårets protester är det knappast överraskande att säkerhetslagens andra punkt i svepande ordalag förbjuder all inblandning i Hongkongs interna angelägenheter från »utländska eller externa aktörer«. Parlamentarikern Alvin Yeung varnar därmed för att all kontakt med utländska politiker kan komma att bedömas som förräderi.

Lagens sjätte punkt nämner vikten av att stävja terrorism. Deltagare i fjolårets protester har hittills som värst kunnat dömas för upplopp; nu riskerar de alltså att lagföras som terrorister. Även detta är en term som används mycket löst i Kina. Wilson Leung påminner om hur miljontals muslimer har låsts in i politiska fångläger i Xinjiang i västra Kina med terrorism som förevändning.

LÄS OCKSÅ: Sveriges vägval: Ska Huawei få bygga 5G-nät trots misstankarna?

Nästa Gui Minhai kan alltså, helt i enlighet med lagen, försvinna direkt från gatan i Hongkong. Wilson Leung varnar för att denna utveckling gör staden mindre attraktiv inte bara för utländska medier eller icke statliga organisationer. Även internationella företag drabbas av att rättsväsendets självständighet försämras.

– Hongkong är en bas för utländska företag tack vare den relativa brandvägg som finns mellan Hongkong och fastlandskina. Men om man förstör Hongkongs status som centrum för finans och affärer, varför ska utländska företag då komma hit i stället för till Kina?, frågar Wilson Leung retoriskt.

Hongkongs fria ekonomi spelar en viktig roll för Kina som källa till kapital, teknologi och talang. Stadens aktie- och obligationsmarknad har länge attraherat utländska investerare. Men frågan är hur mycket Pekingregimen längre bryr sig om detta. Statliga tankesmedjor har nyligen pekat på att nationell säkerhet nu har hög-re prioritet än Hongkongs bidrag till Kinas ekonomi.

Vid överlämningen 1997 utgjorde Hongkongs BNP närmare en femtedel av Kinas. Men i dag är andelen under 3 procent. Och värre lär det bli. När Hongkongs ekonomi under årets första kvartal minskade med 8,9 procent var det inte bara den största tillbakagången i stadens historia. Det var också det fjärde kvartalet i rad med negativa tillväxtsiffror, sedan fjol-årets proteströrelse följts av coronakrisens nedstängningar.

Då Fokus i veckan talade med lokala aktivister, rådde osäkerhet om huruvida det går att mobilisera lika stora protester som i fjol. Rörelsen har nötts ner av drygt 8 000 arresteringar, utförda av en poliskår vars våldsamheter utövas med straffrihet. Inte en enda polis har förlorat sitt arbete efter fjolårets sammandrabbningar, och riskerna med att ge sig ut på gatan är nu större än någonsin tidigare.

Aktivisterna talar om vikten av internationellt stöd. Men omvärlden har bara mäktat med samma trötta uttalanden som tidigare. Storbritanniens premiärminister Boris Johnson »förväntar sig« att Kina ska respektera Hongkongs rättigheter. Hans utrikesminister uttrycker – tillsammans med kollegorna i Australien och Kanada – en »djup oro« för lagförslaget. Virginie Battu-Henriksson, EU:s taleskvinna för säkerhets- och utrikespolitik, framhöll vikten av »ett land, två system« i ett uttalande som var mer urvattnat än vanligt.

Endast från USA märks en reaktion som även kan innefatta agerande. Varje år gör landets utrikesdepartement en bedömning av huruvida Hongkong är tillräckligt självständigt från Kina för att behålla sin särskilda status gällande bland annat handel och visering. Det är nu sannolikt att Hongkong kommer att förlora denna status, då utrikesminister Mike Pompeo benämnt säkerhetslagen som »en dödsstöt« för stadens relativa självstyre. Donald Trump antydde i veckan ännu mer sanktioner när lagen väl är på plats.

Chris Patten, den sista brittiska guvernören i Hongkong, har tagit initiativet till ett upprop mot lagen med stöd av i skrivande stund 456 politiker. Listan inkluderar 13 riksdagsledamöter och tre svenska EU-parlamentariker. Patten sa nyligen att Xi Jinpings administration ser Hongkongs friheter som ett problem, eftersom staden representerar så mycket av det Kina inte tycker om.

Känslorna är ömsesidiga. Medan Patten fortfarande är populär, är det ytterst sällan som Xi Jinping eller andra medlemmar av politbyrån åker till Hongkong. Då det väl sker är besöken korta och säkerhetspådragen enorma, för att Pekings ledare ska slippa de protester som stadens prokinesiska politiker regelbundet utsätts för.

Impopulariteten bekräftades i lokalvalen i november i fjol. Då hade staden brunnit i månader, och etablissemanget gjort sitt bästa för att skylla oredan på bråkiga demonstranter. Ändå kammade prodemokratiska kandidater hem segern i 17 av 18 distrikt. En framgång som kan upprepas i det långt mycket viktigare parlamentsvalet i september.

Lägg därtill att omvärlden är upptagen med en coronakris som Kina kanske redan har klarat av, och tajmningen för att dra åt tumskruvarna ytterligare ett varv i Hongkong är perfekt. Lagen som för alltid kan förändra vad som tidigare var Asiens fria stad, kommer sannolikt att antas när den nationella folkkongressens ständiga utskott sammanträder i Peking i juni.

LÄS OCKSÅ: Fem frågor om smittspridningen som Kina vägrat besvara