Liz Truss går. Kommer Boris tillbaka?

Håret står rakt upp och blicken flackar på den BBC-journalist som i direktsändning försöker förklara vad som händer. Bakom honom i 10 Downing Street har Storbritanniens premiärminister Liz Truss just givit besked om sin avgång – efter 45 dagar på posten. Därmed slog hon överlägset det brittiska rekordet för kortast regeringstid, kortare till och med än kampanjen hon förde i somras för att få jobbet.

Truss abrupta besked kom efter en veckas kaos i Westminster med en rad andra bisarra rekordnoteringar. En kickad finansminister, en helomvändning i den ekonomiska politiken, en avgången inrikesminister samt handgripligheter mellan ledamöter i Houses of Commons i onsdags. Detta slår till och med det tumult vi minns från Boris Johnsons tid i regeringskvarteren med osannolika brexit-förhandlingar och coronafester. Den rödflammige TV-reportern är inte den enda som famlar efter ord. En vecka ska det ta att välja en ny ledare för torypartiet, säger han. Det är egentligen det enda man vet nu.

Exakt vilket strå som knäckte kamelens rygg är svårt att säga. Men klart står att minibudgeten som Liz Truss och finansminister Kwasi Kwarteng la fram den 23 september var en fundamental politisk missbedömning som i ett slag underminerade hennes auktoritet och i förlängningen gjorde hennes position omöjligt.

Med omfattande skattesänkningar ville Truss skapa en ekonomisk nystart som skulle stimulera tillväxt. Men finansmarknaderna såg något helt annat i den ofinansierade budgeten, nämligen ett 45 miljarder pund stort hål i statskassan. Det utlöste alla marknadsmekanismer man kan vänta sig; sänkt förtroende för statsfinanserna innebar högre marknadsräntor, dyrare lån för såväl staten som bostadsägare och ett sjunkande pund. Som eldar på en redan tvåsiffrig inflation. Bank of England tvingades bromsa den värsta paniken genom massiva stödåtgärder.

Truss försökte länspumpa skutan men saknade den kraft och politiska fingertoppskänsla som skulle krävts. Att sedan försöka rädda skinnet genom att avskeda Kwasi Kwarteng såg bara fegt ut då Truss själv stod bakom budgetens utformning. Kaoset har också fått allvarliga konsekvenser för väljarnas stöd för partiet. I en opinionsmätning för ett par dagar sedan från Yougov slog Truss ytterligare ett rekord som ingen vill ha på sitt politiska CV: 22 procent stöd för Tories, en halvering från 43 procent i valet år 2019. Enligt undersökningen skulle Labour få 52 procent av rösterna om det vore val idag.

Den fjärde finansministern på fyra månader, Jeremy Hunt som ersatte Kwarteng, har på bara några dagar lyckats tillföra en aning stabilitet och lugnat finansmarknaderna något. Nu hoppas partiet att en ny premiärminister kan utföra något liknande, men även konservativa kommentatorer är skeptiska. Efter 12 år i regeringsställning sägs alla tunga Tory-namn redan vara förbrukade.

Oavsett vem som väljs så står tre utmaningar i förgrunden för den nya ledaren: att återställa disciplinen inom partiet som ligger i skärvor och att fortsätta stabilisera ekonomin – en herkulesuppgift som kan börja på allvar först när man lugnat den kortfristiga turbulensen. Och till sist att formulera en ny vision för Storbritanniens roll utanför EU – nu när Liz Truss plan på ett extremt marknadsliberalt ”Singapore on Thames” gått i sank.

Brittisk press pekar nu ut den nyligen sparkade premiärministern Boris Johnson och tidigare finansministern Rishi Sunak som de hetaste namnen i kampen om att efterträda Truss.

Läs även: Liz Truss har en hård vinter framför sig

Läs även: Storbritannien blir inom kort ett annat land