Hur ska senator Bob Menendez kunna blidkas?

Med det turkiska valet avklarat och Recep Tayyip Erdogan kvar vid makten borde Sverige stå betydligt närmare ett Nato-medlemskap. Regeringen har skickat förre statsministern Carl Bildt som särskilt sändebud till Ankara för att blidka turkarna och i Washington verkar Biden-administrationen vilja ge Erdogan ett erbjudande han inte kan tacka nej till. Men det betyder inte grönt ljus för Sverige: först måste senator Bob Menendez blidkas. 

Vad handlar Recep Tayyip Erdogans motstånd till Sverige om egentligen? Bara han själv vet. Denne politiker är en förslagen diplomatisk räv, sui generis bland vår tids regeringschefer. Han lyckas hålla så många olika diplomatiska spel i huvudet samtidigt – exempelvis ömsom Kremls samarbetspartner, ömsom dess vedersakare – att han skaffat sig en unik ställning i världspolitiken. Det var bara en regeringschef som kunde förhandla fram spannmålsöverenskommelsen mellan Ryssland, Ukraina och FN: Erdogan. Men förutsägbar är han inte: just oförutsägbarhet är faktiskt hans största tillgång. Biden-administrationens aktuella analys är dock att Turkiets ledare kan blidkas lite nu när han inte längre befinner sig i en tuff valkampanj – och att det kan vara dags att föra stridsplan till det turkiska flygvapnet på tal. 

Ända sedan Erdogan först satte sig på tvären har det i Sverige påpekats att det hela inte är så dramatiskt eftersom USA kan sätta press på Turkiet som behöver nytt stridsflyg. Och Joe Biden och hans administration har verkligen satt press på den turkiske ledaren ända sedan det blev klart förra våren att Sverige och Finland ville ansöka till Nato. Nu meddelar den amerikanske presidenten själv att han förde båda ämnena på tal med Turkiets omvalde ledare redan på valnatten. 

”Jag talade med Erdogan. Jag gratulerade Erdogan. Han vill fortfarande försöka få till något angående F-16-planen. Jag sa till honom att vi vill ha en överenskommelse med Sverige, så nu får vi se till att få det gjort”, sade Biden till en grupp journalister. 

Fast USA officiellt inte säljer vapen till andra länder i utbyte mot diplomatiska eftergifter är Bidens uppenbara erbjudande om moderniserade stridsplan till Turkiet i samband med ett turkiskt ja till Sverige naturligtvis en paketlösning. Men även om USA:s president anses vara världens mäktigaste man sträcker sig hans makt inte till Capitolium. Där bestämmer senatorerna och medlemmar i Representanthuset som har sina egna maktbaser och ofta inte tycker att de är skyldiga presidenten något, även om de tillhör samma parti. I vissa fall är de rentav presidentens rivaler. Därför kan presidenter inte ta för givet att kongressen kommer att anta deras förslag, även om hans parti har majoriteten i kamrarna.  

Joe Biden ville utnämna Susan Rice – som var FN-ambassadör i Obama-administrationen – till utrikesminister, men insåg att det skulle bli svårt eftersom vissa senatorer menar att hon givit oärliga svar om det förfärliga angreppet på USA:s konsulat i Benghazi år 2012. Trump i sin tur ville utse Peter Pham, en känd Afrika-expert, till Assistant Secretary of State med ansvar för Afrika, men hans nominering blockerades så länge av den republikanske senatorn James Inhofe från Oklahoma – som vill att USA ska erkänna Västsahara – att det inte blev någon tillsättning av Pham. Så är det i ett land med presidentiell demokrati med majoritetsval i stället för parlamentarisk demokrati med proportionell valrätt.  

Så det där med stridsplanen till Turkiet sker inte automatiskt bara därför att Joe Biden vill det. Senator Bob Menendez som har företrätt New Jersey i Senaten sedan 2006, och i Representanthuset dessförinnan, är nu ordförande för utrikesutskottet, vilket betyder att hans röst räknas. Inte bara för att utskottets ordförande är en viktig person utan också för att kongressen måste godkänna vapenexport. Och Bob Menendez tycker att Turkiet har gått åt helt fel håll under Erdogans många år vid makten.  

”Våra starkaste bundsförvanter borde vara länderna i NATO, de som har åtagit sig att försvara varandra, de som delar våra värderingar, de som jobbar tillsammans med oss för att försvara oss mot hotet från länder som Ryssland och Iran. Tyvärr företräder Turkiet under Erdogan inget av detta. Turkiet under Erdogan ska inte och kan inte ses som en bundsförvant”, förklarade senatorn redan för fyra år sedan. 

Föga överraskande motsätter han sig därför helt och hållet tanken på att sälja stridsplan till Turkiet. Det har han sagt i många år och senast nu igen efter Erdogans valseger. 

”Om (Erdogans politik) förblir densamma som vad vi hittills har sett, då har jag samma ståndpunkter som jag hittills har haft”, förklarade han den 30 maj. 

Han tillade att Biden-administrationen inte har kontaktat honom om planen ”eftersom de vet vad jag tycker”. Turkiet måste med andra ord förändras i grunden för att Menendez ska gå med på några stridsplan, och utan den moroten är det svårt att tänka sig att Erdogan accepterar ett svenskt NATO-medlemskap. 

Tänkte svenska diplomater på detta under den långa väntan mellan Turkiets nej och Erdogans omval? I Menendez offentliga uttalanden finns inget om att han skulle ha fått regelbundna besök av svenska företrädare, och hans envishet när det gäller stridsplanen visar att ingen har lyckats övertyga honom om att han borde tillåta export för Sveriges skull.  

Det är en miss, för det har hela tiden varit uppenbart att om Erdogan någon gång ger med sig så blir Menendez nästa hinder som måste passeras. Senatorn tillhör Demokraternas vänsterflygel och företräder i mycket samma politik som svenska socialdemokrater. Om S menar allvar med att vilja föra Sverige in i NATO borde Magdalena Andersson be att få möte med Menendez och framföra varför han bör upphäva sitt motstånd mot plan till Turkiet. För övrigt erbjöds ett utmärkt tillfälle när Magdalena Andersson besökte Washington under tre dagar i mitten av april. Men i det officiella programmet fanns i varje fall inget inplanerat. 

 Även om sannolikheten att Andersson skulle lyckas är liten vore det ett konkret bidrag till den Nato-ansökan som hastades fram efter en hel del velande. Dessutom kunde regeringen bjuda senatorn till Sverige så han får se vårt land och påminnas om att Sverige ligger nära Ryssland och skulle kunna vara en tillgång i Nato. Men det är bråttom om Menendez ska kunna blidkas före Vilnius-toppmötet i början av juli. 

***

Läs även: Varför röstar folk fel?

Läs även: Till sist blir vi alla ryssar