Inflation mörkas med siffertrick
Plötsligt försvinner tomaterna ur många av de lokala grönsakshandlarnas diskar. Och i det lokala bageriet går det inte längre att köpa sallad med tomat. De har gått med i tomatbojkotten, en protest mot de galopperande priserna.
De senaste veckorna har kilopriset stigit till arton peso; högt över de knappt fyra peso som tomater i dag kostar enligt den officiella statistiken. Under det senaste året har inflationen på nytt blivit det stora samtalsämnet i Argentina. Priserna beräknas ha ökat med uppåt 15 procent.
Men ingen vet säkert, för det finns ingen tillförlitlig statistik.
Regeringen har nämligen ändrat reglerna för hur inflation mäts. I stället för att titta på de verkliga priserna hämtar det statliga statistikinstitutet Indec numera sina siffror från de priser som matvarubutiker och regeringen kommer överens om. Det säger flera av institutets anställda. Att hylldiskarna med just de varorna står tomma bryr man sig inte om.
Genom detta siffertrick har regeringen lyckats manipulera inflationen till knappa sex procent hittills i år – en siffra som tycks absurd för alla som bor i landet. På Indec, som tidigare betraktades som Argentinas stolthet, har protesterna varit våldsamma och flera anställda har vägrat att utföra de nya arbetsuppgifterna.
– Jag skickade ett brev till min chef där jag förklarade att jag inte kunde producera någon statistik om fattigdom. Två dagar senare hörde jag på tv att jag hade blivit omplacerad, säger Cynthia Pok, före detta direktör för avdelningen för social statistik.
Det är inte första gången som Argentina drabbas av hög inflation. Sedan landet fick en enhetlig valuta år 1935 har man bytt valuta sju gånger och de bytena har totalt inneburit att tretton nollor har strukits från sedlarna. Det som är unikt den här gången är att regeringen direkt manipulerar statistiken.
– Alla regeringar har försökt att utöva påtryckning över Indec. Men den här gången har regeringen plockat bort personal som man tycker är obekväm och tillsatt egen. Det gör att ingen längre tror på Indecs uppgifter, säger Pok, som har arbetat på institutet sedan 1970-talet.
Indecs personal har strejkat och i vissa snabbköp hänger skyltar med förklaringar att det är omöjligt att hitta de priser som regeringen anger.
Oron över inflationen är stor i dagens Argentina. Folk har börjat köa för att växla in sina små besparingar i utländska valutor.
– Inflationen kan förklaras med att landet snabbt har återhämtat sig från en djup ekonomisk kris, vilket har lett till ökad efterfrågan och förväntningar om löneökningar, säger Daniel Heymann. Han är ekonom på Cepal, FN-kommissionen för ekonomiska studier i Latinamerika.
Han beskriver inflationen som allvarlig, men menar samtidigt att det är viktigt att inte överdriva faran. I ljuset av den hyperinflation som drabbade landet i slutet av 1980-talet kan den närmast beskrivas som modest. Det stora problemet är att det inte längre finns några tillförlitliga uppgifter.
– Vi vet att inflationen är betydligt högre än det som Indec uppger, men ingen vet säkert och det skapar en osäkerhet som är negativ för ekonomin, säger han.
Vissa förklarar regeringens manipulation som en del i den ökade kontrollen över de statliga institutionerna, som exempelvis Högsta domstolen. Andra understryker det faktum att vissa statsobligationer är kopplade till inflationen. Men för de argentinare som varje vecka möter nya priser är det mest oroande att deras regering faktiskt manipulerar priserna.
– Man kan inte tvinga oss att ljuga bara för att staten inte kan betala sina skulder, säger Alejandro Baranek, en av de omplacerade statistikerna på Indec.
