Island står inför den djupaste krisen på 100 år: »Utsikterna är svarta«
Bild: TT
“Kära landsmän”, sa Katrín Jakobsdóttir och anlade en allvarlig min. Den isländska statsministern berättade att Island nu verkade ha fått övertaget mot viruset. Men! Än är kampen inte över. Nej, i sitt tal till nationen konstaterade hon att de ekonomiska effekterna av pandemin kommer att bli omfattande. Hårt drabbat är så väl fisket som aluminiumindustrin.
Men framför allt den stora turistnäringen.
Sedan finanskraschen 2008 har turismen vuxit kraftigt och står i dag för mer än 40 procent av ekonomin. Det har gått bra, riktigt bra, i takt med att amerikaner, kineser och för all del svenskar, insett vilken storslagen natur Island har att erbjuda. Flygen har gått i skytteltrafik över Nordatlanten: en vanlig vecka har Icelandair genomfört 216 flygningar i veckan från Keflavíks flygplats. Bara under påskhelgen 2019 reste 84 000 personer från den vindpinade önationen.
Men coronakaoset har vänt uppochned på allt. Vana vid kriser, så väl ekonomiska som de skapade av naturens krafter, tenderar befolkningen att ta krigsrubriker med ro. Men när världen nu gjort halt insåg medborgarna som på söndagskvällen bänkat sig framför tv-apparaterna att läget är historiskt allvarligt. 98 procent av avgångarna från Keflavík har försvunnit i april i år jämfört med 2019. Det innebär 6 flygningar per vecka för Icelandair, en av landets största arbetsgivare, jämfört med de drygt 200 för ett år sedan. Och att bara 99 personer reste från Keflavik under den annars så vältrafikerade påskhelgen.
LÄS OCKSÅ: Håkan Juholts nya bok – en dold attack på Kungahuset?
Konsekvenserna har synts på börsen. Tre fjärdedelar av Icelandairs börsvärde är utraderat sedan årsskiftet. 2000 anställda har varslats om uppsägning och flygbolaget planerar en nyemission på 30 miljarder ÍSK för att ta sig igenom krisen. Regeringen kan, enligt sajten Islandsbloggen, komma att skjuta till pengar, och eventuellt ta andelar i flygbolaget.
– Även om utsikterna på kort sikt är svarta är de ljust på längre sikt och vi gör nu allt som krävs för framtiden, betonade Katrín Jakobsdóttir i sitt tal.
Island står enligt regeringen inför den djupaste ekonomiska krisen på 100 år. I det nattsvarta mörkret statsministern talar om döljer sig en snabbt stigande arbetslöshet. I mars var den 9,2 procent, en siffra högre än den efter finanskraschen. Prognosen för april ser än mer dyster ut med 16,9 procent, men verkligheten är nog ännu värre.
– Arbetslösheten uppskattas nu till 20 procent och kurvan går uppåt, säger Sveriges Islandsambassadör Håkan Juholt.
För det här året väntar sig regeringen att statens underskott kan att uppgå till drygt 20 miljarder svenska kronor.
– Läget är dock sådant att vi var ekonomiskt väl förberedda för att ta oss an det här. Då befinner vi oss i samma läge som alla länder runt omkring oss vilket är en skillnad mot hur det var när finanskrisen kom för tio år sedan, säger Jakobsdóttir i en radiointervju.
Juholt instämmer i bilden av att ekonomin är i bättre skick än för 12 år sedan:
– Islands ekonomi är i grunden välskött, mycket starkare och sundare än när finanskraschen kom. Det är det positiva. Men det är en liten ekonomi och man räknar med ett underskott på 20 miljarder kronor, så det Island behöver nu är att turismen kommer in.
Hittills har Katrín Jakobsdóttirs regering sjösatt tre krispaket. Men statens kassa inte är oändlig, betonar statsministern i samma radioinslag.
Dagen efter Katrín Jakobsdóttirs tal släpptes många av landets coronarestriktioner. Besöksnäringen gör nu det den kan för att få den inhemska turismen att kompensera för det internationella bortfallet. Det lär bli en klen tröst för ett land med 360 000 invånare och runt 2 miljoner utländska turister per år, före corona.
