Jakten på den försvinnande oljan

Varje oljeskadad fågel som kablas ut över världen ökar trycket på president Barack Obama. Bara veckor före den ödesdigra explosionen på Deep Water Horizon hade han upphävt förbudet från 1981 mot olje­prospektering till havs. Beslutet hade kommit som ett svar på ett tungt oljeberoende lands alltjämt omättliga aptit på mer energi och framför allt ett inrikespolitiskt krav att minska beroendet av utländsk olja.

När de klibbiga fåglarna började flyta i land tvingades Obama återinföra borrstoppet – trots att de geopolitiska följderna riskerar att bli omfattande.

Utvinningen i den Mexikanska gulfen har blivit allt viktigare för USA. I dag står den för nästan en fjärdedel av oljekonsumtionen, och ett borrstopp blir kännbart, inte minst psykologiskt. Det menar Svante Karlsson, docent i freds- och konfliktforskning vid Göteborgs universitet.

– USA måste nu hantera det geopolitiska faktum att det inte är möjligt att längre hitta större fyndigheter inom landet, säger han.

För världens mest oljeberoende land passerade sin egen produktionstopp – peak oil – redan på sjuttiotalet. Prospekteringsbolagen tvingades söka sig till allt mer extrema villkor, bokstavligen ut på djupt vatten. Offshore-borrning på 1 500 meters djup, som där Deep Water Horizon sjönk, är förknippat med stora kostnader och enorma risker. Men behovet av olja är större.

USA måste vända blicken mot andra kuster. Redan i dag importeras det mesta, sextiofem procent, av oljan. Energisäkerhetsmässigt och även säkerhetspolitiskt är det oerhört känsligt att öka oljeberoendet ännu mer.

– Den amerikanska militären har till och med gått ut och varnat för just den här oljeproblematiken, säger Mikael Höök, forskare inom globala energisystem vid Uppsala universitet.

Ett av de få områden som har kapacitet att svara mot USA:s behov är Mellan­östern. »Saudiarabien gnuggar händerna«, som Financial Times konstaterade härom­dagen. Efter att importen från Saudi­arabien minskat de senaste åren tyder mycket på att handeln nu åter kommer öka mellan de båda länderna, som har en lång och synnerligen komplicerad relation.

Saudiarabien har ett egenintresse av att behålla en stark amerikansk närvaro. USA är en viktig garant för säkerheten i området även om tillväxten numera mestadels kommer från öster.

Saudierna har dock all anledning att se fram emot mer affärer med USA framöver. Även i Irak har flera amerikanska bolag flyttat fram positionerna och skrivit kontrakt för att få utvinna olja.

Hur ett långvarigt, eller möjligen permanentat, borrstopp till havs skulle påverka det säkerhetspolitiska läget är oklart. Men att oljan fanns med som en ingrediens bakom invasionen av såväl Kuwait som Irak är klart.

– Det finns helt enkelt inget substitut för naturtillgångar. Kan man inte handla sig till dem blir det militära utgångar i värsta fall, säger Mikael Höök.
Även om det inte går så långt menar Kjell Aleklett, professor vid Uppsala universitet, att en sak är klar.

– Makten förskjuts till Asien, i synnerhet Kina, säger han.

Förra året var det första gången som Saudi exporterade mer olja till Kina än till USA. Eftersom resursen är ändlig ökar konkurrensen.

Det största problemet för ett USA på jakt efter olja är att på många håll i världen är resurserna i allt högre utsträckning statligt kontrollerade. Och då blir det dyrt att sluta avtal för att få tillåtelse att utvinna olja.

Så är oftast fallet i Afrika, ett annat tänkbart mål för USA. Oljenationerna Algeriet och Libyen sköter sig själva, möjligtvis med viss inblandning från Ryssland, men på flera andra håll som i Ghana, Sudan, Nigeria och Angola, är man fortfarande beroende av modernare västerländsk teknik så där kan finnas en öppning för samarbete. Men haken med Afrika är att där måste USA tävla med Kina.

– Ett land som spelar lite högre än alla andra, och kan göra det eftersom det inte är en demokrati, säger Kjell Aleklett.

Kina har knappt någon inhemsk oljeproduktion alls och är desperat efter att trygga sin energiförsörjning för att klara den industriella revolution som landet går igenom. I dag konsumerar genomsnitts­kinesen bara en tiondel så mycket olja som medelamerikanen. Men enligt beräkningar kommer Kina gå om USA i energikonsumtion redan 2014.

Uppskattningar visar dessutom att tillsammans med Indien kommer Kina stå för 28 procent av världens energikonsumtion 2030. Tre gånger så mycket som de gjorde av med 1990.

BP:s oljeolycka och borrstoppet ökar viljan att utveckla alternativa, icke-­fossila, energikällor, det tror Sam Greene, biträdande chef vid Carnegie Centre i Moskva.

– Oljeläckan visar vilka fasor oljeberoende kan leda till. Det här är ett gyllene tillfälle för all dem som vill styra världen från olja mot renare energi och reducera klimatförändringarna, säger han.

Jan Joel Andersson, programchef och forskningsledare på Utrikespolitiska institutet, håller med och poängterar samtidigt att drivkraften inte är att minska koldioxidutsläppen.

– Alternativa källor kommer utvecklas mer av en säkerhetspolitisk aspekt snarare än av miljöskäl, säger han.

Men det kommer bli svårt och ta tid. Det amerikanska samhället är helt uppbyggt kring oljan.

Just nu diskuteras att globalisera borrstoppet. En färsk rapport från International Energy Agency visar att det skulle innebära att världen går miste om så mycket som en miljon fat olja per dag fram till 2015. En påtaglig del av en redan ansträngd oljemarknad.

Kjell Aleklett är mycket bekymrad över situationen.

– Oljan lär inte bli billigare. Folk fattar inte hur mycket olja västvärlden konsumerar och hur stor betydelse oljan har för världsekonomin, säger han.