Junilistan für alles

Tyskarna blir alltmer ensamma bland européerna om sin EU-positiva inställning. I en färsk opinionsundersökning från forskningscentret Pew Research Institute säger 60 procent av tyskarna att de är för EU. Som kan jämföras med 41 procent av fransmännen. Tyskland var dessutom länge ett av få EU-länder som saknade ett euroskeptiskt parti att räkna med.

Så är det inte längre. Sedan februari i år lever och frodas partiet Alternative für Deutschland, AfD, i högönsklig välmåga. Huvudfrågan för partiet är Tysklands utträde ur eurosamarbetet och en återgång till D-marken. Man driver tesen att ett blomstrande Europa och euron inte är kompatibla. Ambitionerna är höga: ekonomer, professorer och andra med seriös patos har knuffats fram i förgrunden, vilket personerna i partitoppen är ett tydligt exempel på: Bernd Lucke, 50, är ekonomiprofessor vid universitetet i Hamburg. Frauke Petry, 38, är framstående kemist med eget företag. Konrad Adam, 71, är en välkänd publicist tillika mångårig medarbetare på tunga morgontidningen Frankfurter Allgemeine Zeitungs kulturredaktion. Och titlar imponerar i Tyskland. I en opinionsundersökning nyligen angav 26 procent av tyskarna att de kan tänka sig att rösta på ett euroskeptiskt parti. Handlar det explicit om AfD landar resultatet på omkring fem procent, vilket för övrigt är spärren för att ta sig in i förbundsdagen.

Hur ser det då ut i resten av EU? En första utblick ger inget tydligt svar. Den mångskiftande mosaik som utgör de EU-kritiska partierna i Europa har under det senaste året nått varierande framgångar i regional- och parlamentsval. I Nederländerna i höstas gick det inget vidare för Geert Wilders högerpopulistiska parti. Det gjorde det inte heller för vänsterpartiet Socialistische Partij. I stället blev det EU-kramande socialdemokrater och högerliberaler som bildade koalitionsregering tillsammans. I England skördade högerpopulisterna i UK Independence Party, UKIP, däremot stora framgångar när det i våras hölls lokalval i olika storkommuner och län. I grannlandet Frankrike finns en stor och växande EU-kritisk opinion. Trots detta misslyckades Front National i senaste valet till nationalförsamlingen, där man bara kammade hem två mandat.

Tyska AfD fick fler än 10 000 nya medlemmar under partiets första levnadsveckor. Detta till trots tror de flesta tyska bedömare att de uppseendeväckande siffrorna snarare handlar om ett nyhetens behag än ett reellt hot mot de etablerade partierna. Förbundskansler Angela Merkel gör förmodligen helt rätt som vägrar att ens ge ett lillfinger åt euroskeptikerna. Allra helst verkar hon inte vilja prata om euron över huvud taget just nu. En strategi som kan fungera. Studier har visat att när etablerade partier börjar torgföra främlingsfientliga åsikter ökar stödet för sådana partier. Kanske gör Merkel analysen att det är med EU-kritiken som med rasismen?

Tillspetsat kan man säga att eurosamarbetets framtid bestäms av vilken roll det får spela i den tyska valspurten i höst. Vem som vinner kampen om detta är än så länge långt ifrån klart.