Juridiskt inbördeskrig i Polen
Orsaken till den nu allt skarpare politiska konflikten i Polen är två nya lagar inom rättsväsendet som sejmen antagit.
Den första lagen berör inrättandet av en extra disciplinkammare inom Polens högsta domstol. Disciplinkammarens domare, som är mycket bättre betalda än någon annan domare inom HD, är helt utsedda av det nya och helt politiskt tillsatta Landsrådet för domstolsväsendet, som partiet Lag och rättvisa skapade för två år sedan.
Den andra lagen är en uttalad »munkavlelag« som förbjuder landets domare, med hot om straff av den nya disciplinkammaren, att öppet ifrågasätta det politiskt kontrollerade tillsättandet av nya domare inom de allmänna domstolsväsendet. Till de möjliga straffen hör uteslutning från domarkåren. Enligt en annan paragraf i denna lag underlättas regeringens möjligheter att utse »sin« efterträdare till Małgorzata Gersdorf som ordförande i HD. Hennes mandatperiod går ut i april i år.
Förra året försökte regeringen »bli av« med henne genom att sänka pensionsåldern. och därmed förkorta hennes mandatperiod. Då fick regeringen ge med sig efter beslut i Europadomstolen. Med den nya lagen har man försäkrat sig om att kunna välja hennes efterträdare på ett för regeringen bekvämt sätt.
LÄS OCKSÅ: Käppar i hjulet för den polske valvinnaren
Båda de nya lagarna har fått rött kort av Europeiska rådets Venedigkommission, som består av framstående jurister från EU:s länder. Kommissionens uttalande är i sak en förödande kritik av lagarna.
Den polska sejmen brydde sig inte om vare sig denna protest eller Venedigkommissionens kritik, och ej heller det faktum att senaten, där oppositionens har knapp majoritet, helt röstade ner lagförslagen.
Den polska oppositionens kandidat i det kommande presidentvalet, Malgorzata Kidawa-Błońska, anklagade under diskussionen i sejmen regeringen för att genomföra en »statskupp« inom det polska rättsväsendet.
Samtidigt som den polska regeringen antog dessa lagar samlades Högsta domstolen till sammanträde. Enligt överläggningens domslut – som stödjer sig på uttalanden från Europadomstolen – är den nyinrättade Disciplinkammaren ingen domstol i lagens och konstitutionens mening, eftersom den inte kan sägas vara oberoende. Högsta domstolen slog samtidigt fast att domar i det allmänna domstolsväsendet inte kommer att ha laga kraft om domare som tillsatts av det politiskt kontrollerade Landsrådet deltar i förhandlingarna.
Därmed är konfrontationen total mellan å ena sidan Polens högsta domstol, å andra sidan Polens regering och den politiska majoriteten i sejmen. Polens HD har uppenbarligen ett stort stöd inom hela den polska juridiska kåren. För två veckor sedan deltog också mer än tusen domare, iklädda sina svarta domstolsdräkter, i en demonstration i Warszawa med krav till sejmen att stoppa lagförslagen – samt från de viktigaste juridiska institutionerna inom den Europeiska unionen, inklusive Europadomstolen.
EU:s kommission har nu begärt av Europadomstolen att denna tillfälligt förbjuder Polens regering att verkställa de nya lagarna, i väntan på att domstolen slutför sin pågående undersökning av dessa.
LÄS OCKSÅ: Resereportage: Stalinismens ljuva drömmar finns i Krakow
