Karzai vinner igen

När det i veckan stod klart att det blir en andra valomgång i Afghanistan drog många av västvärldens politiska ledare en suck av lättnad.

Såväl sittande president Hamid Karzai som huvudmotståndaren Abdullah Abdullah utropade sig direkt som segrare efter valet den 20 augusti och anklagade varandra för valfusk. En särskild klagomålskommission upprättades och den meddelade i tisdags att afghanerna får gå och rösta igen den 7 november eftersom ingen av kandidaterna fått över 50 procent av rösterna.

Det omdebatterade valet har redan skördat sina politiska offer. I slutet av september sparkade FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon den amerikanska toppdiplomaten Peter Galbraith från jobbet i Afghanistan. Galbraith drev en offensiv linje där han krävde ett totalt nyval på grund av valfusket, och vägrade inrätta sig i FN:s mer försiktiga linje. Marco Vicenzino, Afghanistanexpert och chef för tankesmedjan Global Strategy Project i Washington, tycker att den mer subtila diplomatiska taktiken var helt rätt strategi.

– Peter Galbraith var diplomatiskt skoningslös i sina krav. Det fungerar inte i praktiken, säger han.

Den svenska journalisten och författaren Nina Hjelmgren håller inte med. Hon har besökt Afghanistan tretton gånger och skrivit två böcker om landet. Och hon menar att FN hanterat det afghanska valet slapphänt.

– FN har försökt sopa valfusket under mattan. Jag får en känsla av att de tycker att det inte är så noga med Afghanistan, säger Nina Hjelmgren.

För att inte valfusket ska upprepas meddelade FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon i onsdags att minst 200 av de afghanska valarbetarna ska bytas ut inför den andra valomgången.

Helt rätt, menar Marco Vicenzino. Men vi ska inte räkna med att det blir någon större uppslutning vid valurnorna.

– Afghanerna bryr sig om mat, tak över huvudet och säkerhet. Det finns inte så stort utrymme för att engagera sig i ett presidentval. Då är nästa års parlamentsval mycket viktigare för de afghanska väljarna, säger Marco Vicenzino.

Ögonläkaren Abdullah Abdullah har blandad tadzjikisk och pashtunsk bakgrund. Han var tidigare den tadzjikiske krigsherren Ahmed Shah Massouds närmaste medarbetare. Efter Sovjetregimens fall var Abdullah talesman för Afghanistans försvarsdepartement och senare utrikesminister fram till 2006. Nina Hjelmgren har träffat honom vid flera tillfällen då han även fungerade som tolk åt Massoud.

Med honom som president så skulle det bli en betydligt tuffare linje gentemot talibanerna, tror hon. Abdullah har hela tiden varit tydlig med att han under inga omständigheter kan tänka sig att förhandla med talibanledarna.

Men hans chanser att vinna den 7 november bedömer de personer som Fokus talat med som försvinnande små.

– Många afghaner tycker det är lika bra att Karzai vinner. Inte för att de litar på honom, men han har redan skott sig så pass mycket att de åtminstone vet vad de får, säger Nina Hjelmgren.

Hon menar att omvärlden har för hårda krav på att utvecklingen i Afghanistan ska gå snabbt.

– Afghanistan är ett fullkomligt sönderslaget land på alla plan. Det är klart att det tar tid att nå demokrati. Det är inte bara att kasta in sex miljarder dollar och tro att allt är fixat.

Och Jens Orback, generalsekreterare på Palmecentret och som just nu befinner sig i Afghanistan, tror att det kommer att dröja minst 30 år innan landet enats på det sociala planet och det ens går att tala om fred och demokrati.

Frågan är om en andra valomgång blir mer rättvis än den första.

– Det beror på vad man jämför med. Det är helt orealistiskt att ställa samma krav på ett val i Afghanistan som man gör på ett västerländskt, demokratiskt samhälle, säger Marco Vicenzino.