Kinas snäckspel kan lura alla

Det är känt som ”snäckspelet”. Tre snäckskal placeras med utsidan uppåt på ett bord. Under ett av dem finns en liten kula. Skalen blandas runt snabbt och spelarna gissar sedan under vilket av dem som kulan ligger. Det hela bygger på fingerfärdighet och att lura ögat. Det är också en perfekt lins att betrakta Kinas hotande bank- och finanskris genom. Eftersom landets banker och ekonomi nu är mer integrerade med den globala marknaden än någonsin i historien, är detta ett ”snäckspel” där resten av världen utgör den underinformerade och olycksalige spelaren. 

Fastighetssektorn står för nästan en fjärdedel av Kinas BNP. Efter att landets aktiemarknad kraschade 2015 rapporterade lokala medier att investerarna uppmanades att agera under parollen "Sälj aktier – köp fastigheter". Så det gjorde de. Bankerna instruerades att tillhandahålla lån och fastighetspriserna sköt i höjden. Men nu har priserna rasat vilket har undergrävt förtroendet, konsumtionen och hela landets ekonomiska utveckling. Regeringens räddningsplaner har misslyckats. Den folkliga förbittringen har vuxit i styrka. Banklånen har blivit dåliga. Och det var då skalspelet började. 

Enligt forskare vid University of Singapore Business School och Renmin University of China har kinesiska banker sålt sina nödlidande lån till statligt ägda förvaltningsbolag. Detta gjorde det möjligt för bankerna att visa tillsynsmyndigheterna att de dåliga lånen inte längre var deras problem. Men det har visat sig att bankerna i själva verket lånade ut pengar till förvaltningsbolagen för att köpa deras problemlån. Forskarna drar slutsatsen att dessa tvivelaktiga lån medvetet har dolts. Efter en skicklig knyck med handleden ligger kulan inte längre under den kopp där den borde finnas. Enligt forskningsrapporten är värdet på de nödlidande lånen också dubbelt så högt som de officiella statliga siffrorna påstår, motsvarande omkring 7000 miljarder kronor. 

"Finansiell bräcklighet i en stor ekonomi som Kinas kan få globala konsekvenser", heter det i rapporten. "Med Kinas banksektor, som är mer än dubbelt så stor som den amerikanska banksektorn i totala tillgångar, kan dolda lån i Kina få långtgående spridningseffekter i det internationella finansiella systemet." 

Det sker redan. Samtidigt som den verkliga omfattningen av Kinas bankkris är okänd har president Xi Jinpings stöd för Vladimir Putins krig i Ukraina, landets stadigt försämrade relationer med USA, ett eventuellt nytt presidentskap för Donald Trump, en mer aggressiv utrikespolitik, dystra ekonomiska prognoser samt tvivel om den kinesiska regeringens förmåga att hantera krisen urholkat förtroendet för Kinas stabilitet. 

Utländska företags investeringar i Kina rasade under 2023 till den lägsta nivån på 30 år och uppgick bara till 10 procent av vad de gjorde under toppåret 2021, enligt den statliga valutaförvaltningen. Och på aktiemarknaden sjönk antalet aktier som ägs av utländska investerare för andra året, enligt People's Bank of China. De dumpade aktier till ett värde av 2 miljarder dollar bara under januari.  

"Kinas fotavtryck i den globala ekonomin har vuxit snabbt de senaste åren medan landets finansmarknader har fördjupats och integrerats mer med de globala kapitalmarknaderna", hävdar Europeiska centralbanken. "Makroriskchocker med ursprung i Kina kan ha en väsentlig inverkan på de globala finansmarknaderna ... Detta gäller särskilt när sådana chocker inträffar i en tid av ökad global volatilitet." 

Ökad global volatilitet. Det verkar vara en adekvat beskrivning av läget i världsekonomin just nu. Kinas snäckspel kan lura alla. 

***

Läs även: Väst dränks av varor från Kina – och därför är det ett problem

Läs även: Kursrekord i Tokyo