Kraftiga börsfall efter invasionen
Rysslands invasion av Ukraina fick världens börser att rasa kraftigt. Om börsraset fortsätter beror på hur långt den ryska aggressionen går. Fokus har intervjuat en chefsekonom och en oljeanalytiker.
Bild: Sergei Grits/AP
På torsdagen vaknade världen upp till nyheten om att Putin beordrat en militär invasion av Ukraina. Det omvärlden befarat i flera veckors tid visade sig plötsligt bli verklighet. Putin kallar den militära attacken en ”speciell operation” i de östra delarna av landet, i själva verket tyder det mesta på att det rör sig om en fullskalig invasion av Ukraina. Vittnesmål om explosioner har kommit från huvudstaden Kiev, samt städerna Odessa, Mariupol och Charkiv. Flyglarm ljöd i Lviv, i landets västra delar.
Nyheten fick världens börser att rasa. Stockholmsbörsens OMX-index föll i den inledande handeln med 4,5 procent. I skrivande stund har den vänt upp något, till minus 2,9 procent. Flera börser i Europa har sett en liknande utveckling. Londonbörsen föll med 2,9 procent, Frankfurt med 3,6 procent, och Paris med 3,5. I Asien stängde Tokyobörsens Nikkeiindex på minus 1,8 procent, och Shanghaibörsen på minus 1,7.
Moskvabörsen störtdök i öppningen med minus 15 procent, vilket gjorde att handeln tillfälligt stoppades. När den återupptogs fortsatte raset, och börsens MOEX-index har i skrivande stund nästintill imploderat, med ett ras på 45 procent.
Att Ukraina stod inför ett invasionshot har varit känt sedan länge. Rysslands militära upptrappning vid gränsen till Ukraina skedde inte över en natt. Var inte börserna förberedda på vad som kunde ske?
– Njae, det tror jag inte fullt ut. De hade uppenbarligen tagit höjd för aggression. Det var nog fortfarande en ganska spridd uppfattning att det kunde stanna vid truppeskaleringen. Att det var ett sätt att flytta fram positionerna. Att skaffa sig mer förhandlingsutrymme från rysk sida, och att det kanske inte skulle behöva gå så långt som till en fullskalig invasion med ett regelrätt krig. Så allt var nog inte prissatt, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.
Banken hade, som många andra finansiella aktörer, gjort flera scenarier för hur Ukrainakrisen skulle utspela sig. Jens Magnusson säger att de senaste dagarna hade en invasion utkristalliserats som huvudalternativet. Men förväntningarna gällde en militär attack i mindre skala. Han tror att många av världens investerare resonerat likadant.
– Det är inte en total chock, det är inte fritt fall vi ser på börserna. Men allt var inte inprisat. Det var ett mer aggressivt scenario än många räknat med, trots allt.
Invasionen har även satt sina spår räntemarknaden. I USA har den 10-åriga obligationsräntan tappat 3,5 procent. Landets börser har inte öppnat än, men Jens Magnusson förväntar sig en utveckling som liknar den i Europa.
– Det kommer förmodligen att öppna nedåt. Nu är det i princip timme för timme, hur händelseutvecklingen ser ut. Kommer det positiva signaler kan börserna stabiliseras snabbt. Om vi får rapporter om bomber i Kiev kan det ta fart nedåt igen, säger Jens Magnusson.
Priset för ett fat Nordsjöolja steg på torsdagen till 103 dollar. Det är första gången sedan 2014 som oljepriset ligger på över 100 dollar fatet. Men jämfört med börserna svängde oljepriset inte lika kraftfullt, säger Samuel Ciszuk, oljeanalytiker på ELS Analysis. Oljemarknaden är den del av marknaden som aldrig glömde bort hur man prisar in geopolitisk risk, menar han.
– Krig går ju aldrig riktigt enligt planerna, enligt någons planer. Men oljemarknaden är den del av energimarknaden som tagit bäst höjd för att det skulle urarta. Det är rätt tydligt av den här morgonens prisrörelser, säger Samuel Ciszuk.
Ryssland exporterar olja, delvis genom en ledning som går genom Ukraina. Den bör man räkna med kommer att stängas.
– Det kommer ge logistiska störningar i Centraleuropa. Raffinaderierna kommer att få tag på olja från annat håll. Men vi kommer se att diesel- och bensinpriserna i Europa kommer gå upp litet grann under en period. Några veckor kommer det bli stökigt på kontinenten för att man rent logistiskt måste ersätta oljan via det södra benet av Druzhba-pipelinen.
Exakt hur stort avtryck invasionen gör på svenska bränslepriser är beroende av hur den ryska aggressionen fortskrider. Om bränsleledningar förstörs under den militära operationen riskerar oljepriset att skjuta i höjden. Vilka sanktioner västvärlden inför mot Ryssland påverkar också priset, säger Samuel Ciszuk.
– Om USA lägger sanktioner på rysk olja, då kollapsar oljemarknaden, Ryssland är en så pass stor aktör. Men ingen kommer att göra det, det skjuter världsekonomin i foten.
***
Läs även: I huvudet på Putin – imperiebyggaren
Läs även: Draken och björnen – fiendens fiende
Läs även: En landinvasion Putins sista utväg
Prenumerera på Fokus här – i brevlådan eller enbart digitalt.