Krig mot väst hotar när talibanerna stärker greppet i Afghanistan

I en rapport till FN:s säkerhetsråd från dess Analytical Support and Sanctions Monitoring Team den 1 juni i år slås fast att en »betydande del av Al-Qaidas ledarskikt och ett stort antal av dess anhängare« vistas i Afghanistan, där de i första hand samarbetar nära med Haqqaninätverket. »Talibanerna stärker sitt grepp om Al-Qaida«, skriver teamet, »men det finns inga tecken på att de kommer att leva upp till utfästelsen att begränsa framtida internationella hot som utgår från Afghanistan«.

Övervakningsteamet konstaterar också att Islamic State in Iraq and the Levant- Khorasan (ISIL-K)) det senaste året byggt upp styrka i landet under den nye ledaren Shahab al-Muhajir, som också har nära förbindelser med det extrema Haqqani- nätverket.

Narkotikaexport fortsätter att vara talibanernas enskilt största inkomstkälla, som nu kompletterats med tullintäkter sedan ett antal gränsstationer erövrats från regeringsstyrkorna. Övervakningsteamet noterar också att antalet riktade mord ökat det senaste året i syfte att förödmjuka och försvaga regeringen och civilsamhället.

Afghanistans FN-ambassadör, Ghulam M. Isaczai, varnade nyligen säkerhetsrådet för att över 10 000 utländska stridande från 20 extremistgrupper slåss på talibanernas sida:

»Det finns växande bevis för att uiguriska East Turkestan Islamic Movement och Islamic Movement of Uzbekistan stridit tillsammans med talibanerna i de senaste attackerna mot provinshuvud- städerna. Länken mellan talibanerna och dessa transnationella terroristgrupper är starkare än någonsin.«

Terrorforskaren Magnus Ranstorp har följt hur talibanerna har agerat sedan rörelsen etablerades för 30 år sedan:

– De skapade en fristad för Al-Qaidas träningsläger och skickade stridande till konflikterna på Balkan och Tjetjenien. Afghanistan blev en bas för Al-Qaidas multinationella gren och en tummelplats för allehanda islamistiska grupper. Under den kinesiska regimens förtryck i Xinjiang har East Turkestan Islamic Movement fått en fristad hos talibanerna (de slogs tidigare med Al-Qaida i Syrien).

–I Afghanistan har islamistiska terrorister kunnat träna och planera attacker som den 11 september 2001 eller London-bombningarna 2005.

Magnus Ranstorp ser Pakistan som nyckeln till talibanernas styrka:

– Pakistan är storebror som historiskt backat upp talibanerna. De planerade gemensamt terrorattacken i Mumbai 2008. Pakistans säkerhetstjänst har penetrerat talibanernas klansamhällen.

Han ser en uppenbar risk att terrorhoten mot västvärlden kommer att öka om talibanerna tar över Afghanistan:

– Ja, det finns en klar risk att det drabbar oss på andra sidan jorden. Talibanerna har inte ändrat inställning. De är radikala och de är emot väst. De vill ha konfrontation och de för ett konstant krig mot väst.

Så vad kan vi göra?

– Man kan konstatera att västvärldens förmåga att agera långsiktigt i de här miljöerna är liten liksom vår förmåga att förstå de kulturella förutsättningarna. Vad som skett efter den elfte september är att väst byggt ett enormt kontraterrormaskineri av övervakning och samarbeten. Vi kan övervaka och försöka hålla dem i schack.

Läs mer: MSB:s tre råd: Så här ska svenskar agera i samband med terrordåd

Magnus Ranstorp konstaterar att talibanernas frammarsch innebär ett enormt bakslag med tanke på de stora resurser som väst skickat in i landet.

Det anser också Helené Lackenbauer, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och mångårig Afghanistanexpert.

– Den afghanska staten och dess regeringar har fått enorma möjligheter att bidra till en positiv utveckling i landet. Enorma summor i både militärt stöd och utvecklingsbistånd har pumpats in i landet. Och flera tusen personer i de internationella trupperna har förlorat sitt liv i Afghanistan, inklusive svenska soldater.

– Inte bara försvar och skolor, som oftast nämns, har byggts upp, utan också sjukvård och allmän levnadsstandard har höjts och livslängden har ökat med 20 år. Man måste ju fråga vad regeringen har gjort med dessa möjligheter?

Och vad är ditt svar?

–Att alltför mycket försvunnit i maktkamper mellan afghanska ledare och korruption. Man ska veta att politiker och regeringstjänstemän har berikat sig själva, många har till exempel skaffat sig palats i Dubai. Och korruptionen går långt ner i tjänstemannaleden. Alla klaner och grupperingar eftersträvar att ha en man på insidan så att de får en del av kakan.

– Många ska dela på pengarna för i klansamhällen är du beroende av dina närmaste. Dagens ledare har dock stoppat mycket i sina egna fickor och rikedomen har inte kommit de fattiga till del.

Hur har det blivit så här?

– Afghanistan har aldrig varit en nationalstat i bemärkelsen att regeringen har total kontroll på hela territoriet, inte ens när de hade en kung. Hans roll var att förhandla och medla mellan klanerna.