Kris för det största liberala partiet i Danmark – halverat stöd sedan 2019

I Danmark har Venstre i dag 12,5 procent mot 23,4 procent i valet 2019. Det stora borgerliga partiet i två decennier som sedan 2001 haft statsministerposten i 15 år har stora problem. Samtidigt växer det Konservative Folkeparti och det nystartade nationalistiska Nye Borgerlige.

Venstre har gått igenom interna stridigheter och flera högtstående profiler har lämnat partiet, främst av dem förre partiledaren och tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussen. Inom Venstre har det de senaste åren pågått en diskussion mellan den liberala och den mer konservativa falangen främst kring invandringspolitiken.

Inger Støjberg som var migrationsminister i Løkke Rasmussens regering, utsågs till vice partiordförande men har lämnat både den posten och partiet. Delar av Venstres folketingsgrupp anslöt sig till den majoritet som beslutade att hon ska ställas inför riksrätt för ”barnbrudsbeslutet”. Detta för hennes beslut att minderåriga skulle säras från vuxna asylssökanden som de var gifta med.

Venstres partiledare Jakob Ellemann-Jensen (son till den tidigare utrikesministern Uffe Ellemann-Jensen) får hård intern kritik för att han tillhör den majoritet (32 av 41 ledamöter) av partiets folketingsgrupp som röstat för riksrätt för Støjberg.

[caption id="attachment_651824" align="alignnone" width="991"] Lars Løkke Rasmussen.[/caption]

En kort tid före valet sommaren 2019 föreslog Lars Løkke Rasmussen ett bredare samarbete över mitten för att stänga ute partierna längst ut på högerkanten. Men Socialdemokratiet gav honom nobben. Trots ett inte alls imponerade valresultat på 25,6 procent, kunde de bilda minoritetsregering med andra partier stöd. Men sedan dess har deras astöd ökat. De anses under partiledaren och nuvarande statsministern Mette Fredriksen ha anpassat sig till Dansk Folkepartis uppfattningar i migrationsfrågan, men å andra sidan vridit politiken åt vänster i traditionella välfärdsfrågor.

I det blåa blocket pågår motsatsen. Vinnarna på Venstres tillbakagång är Konservative Folkeparti och Nye Borgerlige.

– Vi har i för många år haft en obalans mellan det konservativt sinnade och det liberalt sinnade Danmark. Venstre har varit onaturligt stora och vi har varit onaturligt små. Jag tror det bäste vore om det kommer en mer naturlig balans mellan V och K, säger Konservatives ordförande Søren Pape Poulsen till Berlingske.

Även Nye Borgerlige har växt från 2,4 procent i valet till runt 8 procent medan Dansk Folkeparti har minskat ner till runt 6 procent.

– Många liberala partier känner av ett väljartapp till både höger och vänster och är under dubbel press. Både corona och klimtatdebatten har drivit debatten i en vänsterriktning mot en mer interventionistisk stat. Samtidigt ser vi konservativa och invandringskritiska strömningar åt andra hållet, säger Peter Kurrild-Klitgaard, professor i statskunskap på Köpenhamns universitet och krönikör i dagstidningen Berlingske.

Danske Venstre var en förebild för svenska Folkpartiet när de 2002 gick ut i valrörelsen med kravet på språktest för medborgarskap.

Under partiledaren Anders Fogh Rasmussen gjorde de upp med ”snällismen” och var det första parti som vid sidan av Dansk Folkeparti ställde krav på en hårdare migrationspolitik.

I valet 2001 fick de 31,2 procent och blev det klart ledande partiet bland de borgerliga och tog över Konservatives tidigare ledarroll.

– Fogh Rasmussen förmådde hålla kvar en liberal retorik och samtidigt stå för en mer invandringskritisk linje. Men med Mette Fredriksen som S-ledare och nu statsminister har Socialdemokratiet gått samma väg, och i retorik och politik fått en mer invandringsrestriktiv riktning.

– Deras senaste förslag är att alla religiösa handlingar bara ska få ske på danska språket. Det är ett relativt drastiskt förslag. Men S vill symboliskt markera sig som väldigt restriktiva, säger Peter Kurrild-Klitgaard.

Danska Socialdemokratiet är i dag det mest framgångsrika S-partiet i Norden, efter att i många år haft bekymmer med vikande stöd.

– Danska S klarar sig väldigt bra för första gången på 25 år. I andra länder är ju S-partierna i fritt fall. I stället växer i andra länder nya vänsterorienterade partier fram och har framgångar.

­– Men frågan är hur mycket det är en coronaeffekt. S som har regeringsmakten sätter dagordningen för debatten, då är det svårt för Venstre som varit dominerande icke-socialistiskt parti att tränga igenom, säger Peter Kurrild-Klitgaard.

Den liberala partikrisen i Norden – motgång även i Norge och Danmark

Opinionsundersökning Berlingske Barometer februari 2021
(i parentes valresultatet från juni 2019)

Röda blocket
Socialdemokratiet:                          32,4%           (25,6%)
Socialistisk Folkeparti:                  7,5%             (7,7%)
Radikale Venstre:                            6,2%             (8,6%)
Enhedslisten:                                     7,8%             (6,9%)
Alternativet:                                       1,1%             (3,0%)

Blå blocket

Venstre:                                                12,5%           (23,4%)
Dansk Folkeparti:                             6,3%             (8,7%)
Det Konservative Folkeparti:      12,1%           (6,6%)
Liberal Alliance:                               2,8%             (2,3%)
Nye Borgerlige:                                 8,1%             (2,4%)

Källa: Berlingske Barometer 7 februari 2021 (sammanvägning av olika opinionsundersökningar)