Krutdurken

De världsarvslistade tusenåriga bruna lerhusen med vita utsmyckningar reser sig mot himlen. Här, i Gamla stan i Sanaa, finns det inga skyddsrum. Precis som i de flesta bostadsområden och byggnader i Jemen finns det ingenstans att gömma sig för de saudiarabiska missilerna. Många invånare har flytt huvudstaden för att ta sig till bergen där det för tillfället är säkrare.

Hittills beräknas över 650 personer har dödats sedan luftangreppen inleddes för två och en halv vecka sedan, de flesta i Sanaa och i landets södra och östra delar. I provinsen Harad, nära gränsen mot grannlandet Saudiarabien, dödades över 40 hemlösa jemeniter när ett FN-läger för interna flyktingar jämnades med marken i förra veckan. I Hodeidah vid Rödahavskusten dödades minst 25 personer när ett mejeri sprängdes. Stora strider pågår samtidigt i den södra hamnstaden Aden, där Ansar Allah, Guds anhängare, som de shiitiska huthirebellerna kallar sig, nu kontrollerar centrala delar av staden. Samtidigt angrips de av missiler från de sunnitiska grannländerna, uppbackade av bland annat USA, Storbritannien och Belgien.

– De ger oss inget annat val än att börja stödja huthierna, säger den jemenitiske journalisten Mohammed.

Han talar om det saudiarabiska kungahuset, samtidigt som han oroat lyssnar till bomberna som faller över hemstaden Sanaa.

Mohammed berättar att hans familj klarar sig än så länge. Men mat- och vattenbristen är snart akut. I onsdags gick FN ut och varnade för att landet är nära en humanitär katastrof. Redan innan striderna inleddes beräknade hjälporganisationen Oxfam att halva den jemenitiska befolkningen var beroende av humanitärt bistånd för att få vatten och mat för sin överlevnad. Nästan alla internationella hjälporganisationer har antingen lämnat landet på grund av faran eller har svårt att ta sig dit då militären stängt flygplatser och hamnar.

I början av februari var situationen i Sanaa en helt annan. Det vilade för första gången på länge ett spänt lugn över staden. Huthirebellerna från Jemens norra delar hade tagit kontrollen och satt upp sina vägspärrar runt om. Risken för våldsamma sammandrabbningar och de senaste årens ökade antal kidnappningar hade minskat avsevärt. De flesta, om än inte alla, i Gamla stan berättade att de kände sig säkrare med Ansar Allahs närvaro. Trots att de samtidigt arresterade motståndare som demonstrerade mot maktövertagandet.

Spänt läge i Sanaa. Mohammed Kadhi och hans vänner stöder huthirebellerna.

Högst uppe i ett av husen i Gamla stan, med utsikt över Sanaa och den nedgående kvällssolen, samlades en grupp män för sin veckovisa kat-tuggning just som huthiernas ledare Abdel Malik al Houthi tillkännagav att han upplöst parlamentet. Med de små bladfyllda plastpåsarna framför sig på de tunna madrasserna längs väggarna och golvet täckt av tuggade blad diskuterade de femton vännerna Jemens framtid. De var alla överens om att upplösandet av parlamentet var det bästa som kunde hända och att de satte sin tilltro till Ansar Allah.

– Hadis regering var svag, och det var Salehs regering innan dess. Vi behöver starka ledare för att kunna slåss mot terroristerna i al-Qaida, sa Mohammed Kadhi.

De samlade männen tillhörde inte den lilla shiamuslimska sekt som huthirebellerna härstammar ifrån, men de stödde rebellerna politiskt, för att de inte såg något annat alternativ och för att rebellerna ingav respekt och säkerhet. Många i Jemen gör som de kat-tuggande vännerna i Gamla stan, de stödjer Ansar Allah trots att de är sunniter.

Konflikter i Jemen har i regel inte stått mellan shiamuslimer och sunnimuslimer utan i stället handlat om politiska frågor och motsättningar mellan olika stammar. Nu backar den starka sunnigrannen Saudiarabien upp den av huthierna avsatte presidenten Abd Rabbuh Mansur Hadi. Deras motståndare Ansar Allah har ett visst – om än oklart hur starkt – stöd från shiamuslimska Iran, och därmed finns det risk för att den interna politiska konflikten växer till en regional konflikt med starka sekteristiska förtecken. Det menar Adam Baron, Jemenexpert och politisk analytiker hos European Council on Foreign Relations.

– Saudiarabien har sina politiska intressen men använder sig av ett kraftigt sekteristiskt språkbruk. Grannländerna har alla shiamuslimska minoriteter och om detta fortsätter kan det leda till allvarliga konflikter i hela regionen, säger han.

Innan den arabiska våren nådde Jemen 2011 och det folkliga upproret avsatte presidenten sedan 33 år, Ali Abdullah Saleh, hade han och hans militära styrkor utkämpat sex blodiga krig mot de marginaliserade huthierna från landets norra delar. Under denna tid förtalades huthierna i resten av landet och gruppen hölls ute i kylan när en ny interimsregering bildades efter 2011 med Salehs vicepresident Hadi som ny ledare.

Huthierna deltog senare i den nationella dialog-konferensen där olika politiska grupper tillsammans försökte skapa riktlinjer för Jemens framtid. De motsatte sig bland annat ett omdiskuterat nytt grundlagsförslag som innebar att landet skulle delas in i sex provinser. Men när president Hadi på egen hand tvingade igenom ett ogenomtänkt lyftande av de statliga subventionerna av drivmedel under Eid-firandet förra sommaren var Ansar Allah en aktiv del av de folkliga protester som utbröt. Allah lovade att återinföra subventionerna om han fick makten. Vilket han också gjorde efter att med expresident Salehs hjälp ha vunnit en lätt seger över de regimtrogna militära styrkorna i september.

Samtidigt som de intog huvudstaden satte de president Hadi och hans premiärminister i husarrest, från vilken Hadi flydde i mars då han tog sig till Saudiarabien för att be om deras militära stöd mot rebellerna. Saudiarabien menar nu att de genomför bombningarna för att återinföra Hadi som president. Något som Adam Baron ser som otroligt.

– Stödet för Hadi är lågt nu, inte ens de som strider för honom i de södra delarna är lojala mot honom, de strider för självbestämmande. Om något så har de saudiarabiska bombningarna ökat stödet för huthierna, säger han och menar att de har fler vapen och mer makt än någonsin tidigare.