Kvinnorna tar makten
På ett möte inför valet utfärdade Michelle Bachelet ett löfte till sina entusiastiska anhängare:
– Femtio procent av min regering kommer att bestå av kvinnor. Vi ska sätta standarden för Latinamerika.
På söndag är det presidentval i Chile. Just nu pågår valupptakten som bäst, kandidaterna reser land och rike runt och jagar röster. Två män kandiderar för de konservativa partierna, Sebastian Piñera och Joaquin Lavin. Men den stora favoriten är Michelle Bachelet, en kvinnlig socialdemokrat som representerar den regerande center-vänsterkoalitionen Concertación.
Vinner Bachelet blir hon Chiles första kvinnliga president.
Barnläkaren Michelle Bachelet har tidigare varit både hälsominister och försvarsminister i president Ricardo Lagos regeringar. Men sedan oktober i fjol arbetar hon heltid med sin kampanj och i somras stod det klart att hon blir Concertacións presidentkandidat. Då hade en annan kvinna, Chiles före detta utrikesminister Soledad Alvear, dragit sig ur.
Bachelet växte upp i ett Chile lett av Salvador Allendes socialistiska regering och som student gick hon med i Socialistisk ungdom. Pinochets militärkupp 1973 förändrade Chile, och Bachelet drabbades personligen. Hennes far Alberto, som var general i flygvapnet, anklagades för landsförräderi och avled i fångenskap efter tortyr. Själv fängslades och förhördes Michelle Bachelet och hon flydde 1975 till Australien. Fyra år senare återvände hon till Chile och har sedan dess fortsatt sin politiska kamp.
Det katolska Chile kan alltså komma att ledas av en kvinna, som dessutom är ateist, trebarnsmamma och ensamstående. Chilenska kvinnor är särskilt aktiva och engagerade i valkampanjer, ofta är det kvinnorna som driver kampanjerna.
Rossana Dinamarca, vänsterpartistisk riksdagsledamot med chilensk bakgrund, träffade Bachelet när hon som Chiles försvarsminister besökte Sverige. Hon beskriver Bachelet som stark och ödmjuk.
– Jag upplevde inte henne som ministeraktig utan mer som vem som helst. Hon var inte krystad utan lätt att prata med och lätt att nå, berättar Dinamarca.
Enligt de senaste opinionsmätningarna leder Bachelet med 46 procent inför söndagens val. För att vinna i första omgången krävs mer än hälften av rösterna, annars avgörs valet i en andra omgång den 15 januari, då de två starkaste kandidaterna ställs mot varandra.
Det är inte bara i Chile som kvinnorna är på frammarsch. I Argentina utsågs nyligen Felisa Miceli till ny ekonomiminister efter att president Nestor Kirchner gett Roberto Lavagna sparken. Miceli, som tidigare var chef för den statliga banken Banco Nación, anses föra den ekonomiska politiken åt vänster, och har kritiserat IMF. Felisa Miceli är långt ifrån ensam kvinna i Kirchners regering. Nyligen utsåg Kirchner Argentinas ambassadör i Venezuela, Nilda Garré, till försvarsminister och sedan tidigare är hans egen syster Alicia Kirchner socialminister.
Många av de kvinnliga politikerna i Sydamerika är släkt med högt uppsatta män. Michelle Bachelets far var som sagt en hög militär. Och så sent som i oktober avgjordes den stora »kampen mellan fruarna« i Argentina när Cristina Fernández de Kirchner besegrade Hilda González de Duhalde i valet till Buenos Aires senator. Den första är fru till landets nuvarande president, den andra till landets förre detta. Den »Evita«-inspirerade Kirchner, som tidigare var senator för presidentparets hemprovins Santa Cruz, charmerade väljarna och fick mer än dubbelt så många röster som sin motståndare. Fru Kirchners seger innebär att presidentparet nu har kontrollen över den viktiga Buenos Aires-provinsen, tidigare ett starkt fäste för Duhalde.
Också i Colombias regering finns det en framgångsrik kvinna, utrikesminister
Carolina Barco. Och i Peru laddar den konservativa Lourdes Flores inför presidentvalet i april, där hon är en av favoriterna.
