Läckande sajt gäckar makten

Videon från Apache-helikoptern som Wikileaks publicerade i måndags toppade snart nyhetsrapporteringen i stora delar av världen. På mindre än 24 timmar hade 1,3 miljoner människor sett Youtube-inslaget som visar hur amerikansk militär skjuter ihjäl elva civila på öppen gata i Bagdad 2007.

Den amerikanska militären såg sig tvungen att agera snabbt och meddelade att den redan samma år genomfört en internutredning som visade att inget fel begåtts. Soldaterna följde bara »the rules of engagement«, de fastslagna stridsreglerna i krig.

Idén bakom Wikileaks är enkel: att erbjuda människor att offentliggöra hemligstämplade dokument, naturligtvis under fullständig anonymitet. De mer tekniska och juridiska bitarna är desto mer komplicerade, och stundtals har sajten fått stänga ner på grund av att den saknat pengar. Flera amerikanska medie­bolag och journalistorganisationer bidrar med donationer i form av juridisk expertishjälp och advokater, däribland nyhetsbyrån AP och Los Angeles Times.

Exakt vilka det är som håller i tåtarna är oklart. Den person som främst förknippas med Wikileaks och som är en sorts inofficiell talesperson är en australiensisk internet­aktivist, hacker och journalist vid namn Julian Assange. Han vill dock inte kalla sig själv för vare sig chef eller grundare.

Organisationen startades i december 2006 och finansieras med hjälp av privata donationer – reda pengar från stater och företag accepteras inte, enligt Wikileaks.

Enligt egen utsago finns det i dag 1,2 miljoner dokument tillgängliga på sajten, och slutnotan landar varje år på mellan 600 000 och 700 000 dollar. En liten grupp redaktörer går igenom allt inkommande material för att kontrollera dess äkthet och trovärdighet, språkbehandlar, översätter och dekrypterar materialet, innan dokumentet läggs ut i sin helhet. Materialet lagras på servrar i hela världen, en stor del av det i Sverige.

De drivande bakom Wikileaks vet uppenbarligen hur en story ska säljas. Den omtalade Irakvideon hade hajpats i flera månader, och varje litet framsteg med att dekryptera filen med videoupptagningen förmedlades snabbt på Twitter och den egna hemsidan. Pr-taktiken påminde om den som används när en stor Hollywoodproduktion eller ett nytt dataspel ska lanseras.

Ett premiärdatum sattes (i det här fallet den 5 april 2010) och med jämna mellanrum såg man till att läcka små godbitar, motsvarande trailers, som höll intresset uppe och ökade nyfikenheten och spekulationerna kring det som släppas skulle. Enligt Julian Assange ska arbetet med Irakvideon ha kostat 50 000 dollar.

Länder som Thailand, Nordkorea och USA har försökt stoppa sina respektive medborgares tillgång till sajten. I USA:s fall har det dels rört sig om stämningsansökningar från företag som känt sig felaktigt utpekade för brottslig verksamhet, dels om påtryckningar från försvarshögkvarteret Pentagon, som i en rapport (också den publicerad på Wiki­leaks) utmålar sajten som ett hot mot nationens säkerhet. Hemligstämplade dokument som i detalj beskriver militära operationer, stridsplaner och utrustning för de amerikanska styrkorna i Irak och Afghanistan samt rapporter inifrån fängelset i Guantánamo Bay på Kuba, utgör enligt Pentagon ett reellt hot mot USA och dess trupper runt om i världen.

Publiceringar på Wikileaks

• En halv miljon sms sända från New York den 11 september 2001.
• Hemligstämplade dokument från isländska banker och finansinstitutet Kaupthing har nästan blivit en följetong på Wikileaks.
• Under presidentvalsracet i USA lade de ut Sarah Palins mejlbox till allmän beskådning för att visa hur hon använde sig av ett mejlkonto hos Yahoo för att komma undan offentlighetsprincipen.
• 2009 publicerade de mejl från klimatforskare på det brittiska East Anglia-universitetet som kom att bli startskottet för skandalen Climategate, lagom till den stora världskonferensen i Köpenhamn.
• En lista med namn och adress till personer som Wikileaks hävdade var medlemmar i brittiska nationalistpartiet British National Party.