Livet efter »Mutti« – här är personerna som vill ersätta Angela Merkel

2021 innebär en nystart för den tyska toppolitiken – efter 15 år med Angela Merkel vid rodret. Den 26 september håller landet förbundsdagsval, och Angela Merkel har sedan tidigare meddelat att hon inte ställer upp för omval. En första fingervisning om vem som kan komma att efterträda henne ges redan i helgen då Merkels parti CDU, de tyska kristdemokraterna, ska välja ny ordförande på en digital partistämma. Traditionellt sett är partiledarposten i CDU tätt sammanflätad med en kandidatur till kanslerposten.

Tre personer har meddelat att de ställer upp till val som ny CDU-ordförande: Fried­rich Merz, Norbert Röttgen och Armin Laschet.

Friedrich Merz var gruppledare för CDU i förbundsdagen i början av 2000-talet, men petades av Angela Merkel. Merz kan beskrivas som en inbiten Merkelmotståndare som de senaste åren befunnit sig utanför partipolitiken. Han vill driva CDU i en mer högerkonservativ riktning i sociala frågor och förespråkar en marknadsliberal ekonomisk politik. Han har sagt att hans stora idol är Ronald Reagan. Merz försökte ta revansch redan 2018, men såg då partiledarposten gå till Merkels skyddsling Annegret Kramp-Karrenbauer. Hon avgick dock förra året efter privata fadäser och ett valfiasko för CDU i delstaten Thüringen, vilket ger Merz en ny chans.

Merkels arvtagerska avgår – här är tre potentiella efterträdare

Norbert Röttgen har även han fått uppleva Angela Merkels förmåga att manövrera ut meningsmotståndare och kollegor som inte håller måttet. Mellan 2009 och 2012 var Röttgen Tysklands miljöminister, men avskedades efter ett svagt resultat i delstatsvalet i Nordrhein-Westfalen, där han var partiets toppkandidat. I dag är han ordförande i förbundsdagens utrikesutskott, och sågs länge som en opportunist ute efter att stärka sin egen roll inom CDU.

Den som anses stå Merkel och hennes mittenpolitik närmast är Armin Laschet, i dag regeringschef i Nordrhein-Westfalen. Laschet beskriver sig själv som ett bra val till ny ordförande eftersom det skulle ge »kontinuitet efter 15 goda regeringsår med Angela Merkel«. Laschet kan stoltsera med att ha styrt Tysklands befolkningsrikaste delstat under coronapandemin.

Vem blir det då som till sist står som segrare efter stämman den 16 januari? Thomas Sommerer, statsvetare vid Potsdams universitet, säger att utgången är oviss. Innan coronaviruset slog till rådde en Merkel-trötthet och det fanns en längtan efter att återuppfinna CDU som det konservativa parti det en gång var att vinna tillbaka röster från högerväljare som gått till Alternativ för Tyskland (AFD).

– I början av förra året tänkte många att det här är Merz stora chans att ta hem det på riktigt, säger Thomas Sommerer.

Svindlare utnyttjar pandemin – nu utreds coronabrott i Tyskland: »Dåliga masker«

Sedan kom pandemin och spelplanen ändrades. I takt med att coronaviruset har spridit sig har Merkels popularitet stigit och kriskanslern har återigen blivit »Mutti« med det tyska folket. I en undersökning gjord strax före nyår var 61 procent av de tillfrågade nöjda eller mycket nöjda med Angela Merkels insats under året som gått.

– Många har varit glada över att det funnits en erfaren ledare att lita på i kristider. Och det har påverkat stämningen i partiet, den tydliga idén om vad man vill ha finns inte kvar.

Bäddar det för en fortsättning av Merkel-eran med Laschet som CDU-ordförande?

– Han är lite för blek, folk verkar tycka att han inte har någon egen profil. Man har testat det med Annegret Kramp-Karrenbauer som inte heller stod för någon förnyelse av partiet.

I tyska medier beskrivs snarare hur ett spöke numera hemsöker partiinterna diskussioner om de tre kandidaterna. Spökets namn är Jens Spahn.

Spahn är hälsominister i Merkels regering och ställde upp till val som ny partiordförande redan 2018. Då var intrycket bland många inom CDU att han var »för ung och för ambitiös«, som Thomas Sommerer uttrycker det. Men bilden kan ha ändrats. I rollen som hälsominister har han på sistone synts flitigt i rutan, och i en undersökning av tidningen Spiegel svarade 60 procent att han är en politiker som kommer att spela »en viktig roll« framöver. Merkels siffra var 61. Merz, Röttgen och Laschet hamnade alla kring 30 procent.

– Alla känner till Spahn just nu. Det var inte fallet tidigare, säger Thomas Sommerer, och jämför uppmärksamheten kring hälsoministern med den kring Anders Tegnell i Sverige.

Jens Spahn kandiderar inte officiellt själv, utan är medkandidat till Armin Laschet. En teori som cirkulerar är att han kliver in om ingen av de andra kandidaterna får tillräcklig majoritet på partistämman.

– Det verkar vara Jens Spahns strategi – han väntar. Han vet om sin popularitet. Om det inte finns en tydlig majoritet kan det vara så att han träder fram i en andra valomgång och säger »det finns klyftor i partiet, jag kan vara den som överbryggar dem«.

Ytterligare ett utomstående namn kan få inverkan på vem som väljs till ny CDU-ordförande i helgen. Det är Markus Söder, regeringschef i delstaten Bayern och ordförande för systerpartiet CSU.  Även om det vanligtvis är CDU som skickar fram kanslerkandidaten till förbundsdagsvalet är det av och till systerpartiet i söder som får visa framfötterna. I år kan vara ett sådant år, tror Thomas Sommerer.

– Vartannat decennium verkar det som att CSU tycker, nu är det vår tur. Många i CDU verkar tycka att Markus Söder är en bra kanslerkandidat.

Söder har länge fiskat efter populistiska och konservativa röster, men har på sistone bytt profil för att bli mer grön och klimatvänlig. Det skulle kunna bli användbart efter förbundsdagsvalet i höst. Mycket tyder på att CDU/CSU kommer att behöva ingå i en koalition med De Gröna.

– Söder har försökt visa en profil som gör det möjligt för De Gröna att acceptera honom. Och för någon som kan tänka sig att rösta på AfD men inte är så radikal att verkligen göra det är Söder en trovärdig och intressant figur. Det kan vara en vallösning för det strategiska dilemma CDU befinner sig i, mellan AfD och De Gröna.

Om Friedrich Merz har det lite elakt sagts att han velat bli förbundskansler ända sedan dagisåldern. Han har en konservativ stämpel men inte lika tydlig grön profil. I vissa kretsar anses han vara ett oprövat kort inrikespolitiskt. Utöver tiden som gruppledare har han mestadels arbetat som jurist och i den privata sektorn. Det här bäddar för strategiska röster på partistämman för de CDU-medlemmar som hellre vill se Markus Söder som unionens kanslerkandidat.

– Då röstar jag inte för Merz, för han vill också bli kansler, säger Thomas Sommerer.

Att CDU-ordföranden blir en blek profil till förmån för Söder som kanslerkandidat?

– Ja, då kanske jag röstar för någon som Laschet eller Röttgen, lite mer moderat och inte så högprofilerad, i ett paket med Markus Söder.