Målfoto lär krävas när Israel går till val – fjärde gången på två år: »Ett onödigt val«

Israel går till val på tisdag för fjärde gången på mindre än två år. De senaste valen har slutat mer eller mindre i dödläge, men premiärminister Benjamin Netanyahu har varje gång lyckats utmanövrera sina rivaler och hålla sig kvar vid makten.

Nu räknar han med att den framgångsrika massvaccineringen mot covid – Israel ligger först i världen med bred marginal – ska ge hans högerblock majoritet i parlamentet, knesset. Men inte mindre än tre tidigare ministrar, som alla hoppat av hans nationalistparti Likud, attackerar med egna partier från höger i en valkamp som kan komma att avgöras med målfoto.

De tre utmanarna avskyr alla Netanyahu personligen, ser honom som korrumperad och anser att hans långa styre är en olycka för landet. Men frågan är om deras tre små högerpartier tillsammans med ett större mittenparti kan enas och bilda regering även om valvinden blåser i deras riktning. Deras enda gemensamma nämnare är ”nej till Netanyahu”.

”Netanyahu, vilka av högerns visioner har du förverkligat under tolv år? Dina företrädare byggde bosättningar, drev bort terrorister, bombade Iraks kärnreaktor. De agerade, du bara pratar”, sa Gideon Saar, 54, ledare för det nybildade partiet Nytt hopp, på ett valmöte i Jerusalem.

”Du har tvingat fram ett onödigt fjärde val för dina personliga intressens skull. Du sitter på de anklagades bänk, du drar med dig landet till domstolen, säger han medan anhängare viftar med israeliska flaggor och ropar ”Gideon ger förändring!”.”

Saar syftar på korruptionsrättegången mot Netanyahu som strax efter valet går in i ett avgörande skede med vittnesförhör. Premiärministern är åtalad på tre punkter för mutbrott, bedrägeri och trolöshet mot huvudman.

Saar var i många år en av stöttepelarna i Likud. Han var minister och nära medarbetare till Netanyahu. Men under senare år råder djup misstro och fiendskap mellan de båda politikerna. Saar försökte ta över som partiledare, men förlorade och straffades med att lämnas utanför regeringen. I december hoppade han av och bildade ett eget parti.

Han står ännu längre till höger än den pragmatiske Netanyahu. Han är ultranationalist och motsätter sig alla kompromisser med palestinierna.

Också Naftali Bennett, ledare för partiet Yamina (till höger) och tidigare bland annat försvarsminister, och Avigdor Liberman, som leder Israel vårt hem och har haft en rad höga ministerposter, vill få bort sin tidigare chef och kollega Netanyahu.

Yair Lapid, tidigare finansminister och ännu tidigare populär tv-personlighet, leder mittenpartiet Yesh atid (det finns en framtid), som får runt 17 procent i mätningarna och därmed är näst störst efter Likud som ligger på cirka 25 procent.

”Den enda frågan i valet är vem som blir nästa premiärminister. Ni bestämmer vem som fortsätter att leda Israel och ta hit miljoner doser vaccin. Vem som ska sluta fler historiska fredsavtal med arabländer. Som fortsätter att hindra Iran från att utveckla kärnvapen. Vem som får vår ekonomi att blomstra. Jag eller Lapid?” sa Netanyahu i ett av sina valtal.

Några religiösa partier får tillsammans runt 16 procent – och sedan finns ett antal småpartier, främst på vänsterkanten, som ligger farligt nära 3,25-procentströskeln. Just dessa små partier kan avgöra valet. Om ett eller flera av dem inte lyckas ta sig in parlamentet kan det fälla utslaget mellan blocken.

– Valet handlar om ja eller nej till Netanyahu, om premiärministerns kompetens och karaktär. Säkerhets- och utrikespolitik är inte en valfråga. Väljarna ser ingen större skillnad mellan blocken när det gäller palestinier och Iran, säger professor Jonathan Rynhold, statsvetare vid Bar Ilan-universitetet utanför Tel Aviv.

– Vaccineringarna talar till Netanyahus fördel, men det finns samtidigt stark kritik mot hur han har hanterat coronakrisen under året. Långa nedstängningar har drabbat ekonomin.