Mike Pence besöker Island – får inte träffa statsministern

Att Katrín Jakobsdóttir nobbar USA:s vicepresident är inte bara unikt. Det visar dessutom hur kontroversiell Natos upprustning är på Island.

Hösten 2006 hade kalla kriget tinat till den grad att Natos bas i Keflavík stängdes för gott. USA såg inte längre något behov av att ha styrkor på Island. Men i takt med att det politiska klimatet har blivit allt frostigare har det amerikanska intresset återuppväckts. När utrikesminister Mike Pompeo besökte Island i februari sa han att USA länge »misskött« relationen.

Ryska ubåtar och stridsflyg rör sig allt oftare i Nordatlanten. För att följa deras rörelser har stridsflyg från olika Natoländer de senaste åren turats om att periodvis övervaka det isländska luftrummet.

För första gången sedan basen i Keflavík lades ner investerar nu Nato på Island. USA lägger fram till 2021 totalt 57 miljoner dollar på bland annat radarsystem och utbyggnad av hangarer. Mest kontroversiellt är planerna på tillfälliga bostäder för drygt 1 000 militärer. Inte minst inom Katrín Jakobsdóttirs parti Vänstern de gröna är det många som tror att upprustningen är ett första steg mot att väcka liv i den gamla basen.

Vänstern de gröna har utträde ur Nato inskrivet i partiprogrammet. Varje år lägger partiets ledamöter i alltinget, den isländska riksdagen, en motion om att lämna alliansen. Den har alltid röstats ner – men den här gången valde partiets ministrar att inte ställa sig bakom förslaget för att inte äventyra regeringssamarbetet med Nato-vänliga Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

Samtidigt som Katrín Jakobsdóttir kämpar för att hålla ihop koalitionen plågas hon av en intern svekdebatt. Partikamraten Ögmundur Jónasson, tidigare inrikesminister, kallade i ett blogginlägg utvecklingen »sorgligare och allvarligare än några ord kan beskriva« och ansåg att det var otänkbart att »krigsförbrytare får göra det bekvämt för sig i landet på nytt«.

Debatten fick nytt bränsle av nyheten om Mike Pences besök. Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson uppgav att det var handel och andra samarbeten som stod på dagordningen. Men från Vita huset talades det om överläggningar om säkerhetspolitik och »rysk aggression«. Konsekvensen blev ett extrainkallat möte i utrikesutskottet där oppositionspolitiker anklagade regeringen för att mörka det verkliga syftet med besöket.

Katrín Jakobsdóttir väljer nu att inte träffa Mike Pence. I stället prioriterar hon Nordisk facklig kongress i Malmö. Hon hävdar att det inte är någon politisk markering från hennes sida.

Att Katrín Jakobsdóttir inte är särskilt förtjust i Mike Pence är dock ingen hemlighet. Hon har bland annat kritiserat hans syn på hbtq-rättigheter och jämställdhet. Ändå är beslutet unikt, enligt historieprofessorn Þór Whitehead. Aldrig tidigare har en isländsk statsminister nobbat ett besök från USA:s vicepresident.

Trots att hon håller sig borta är besöket politiskt känsligt. Samtök hernaðarandstæðinga, en organisation som arbetar för att Island ska lämna Nato, har utlyst en manifestation för att protestera mot Mike Pences närvaro. Och där kommer många av Katrín Jakobsdóttirs partikamrater att stå längst fram i ledet.