Strategin sträcker sig från den 1 juli i år till den sista december 2027. Kostnaden för de åren blir sammanlagt sex miljarder kronor.

– Den ska bidra till Ukrainas uppbyggnad och till reformarbete med övergripande mål om EU-integration, säger Forssell.

Han understryker att ambitionen inte är att bygga upp något som en gång var, utan bygga upp något nytt.

– Någonting friare, grönare och säkrare. Det är ju också Ukrainas uttryckliga ambition.

Strategin omfattar flera områden. Pengarna ska till exempel användas till att bygga upp infrastruktur för energi, transporter, vattenförsörjning, till grundläggande samhällsservice, till minröjning, till minskad korruption och till att stärka demokrati och rättsstat.

Ett annat område är grön omställning, till exempel åtgärder för bättre avfallshantering och energieffektivitet.

Av den summan kommer Sida att använda 5,7 miljarder, svenska institutet 225 miljoner och Folke Bernadotteakademien 75 miljoner.

– Det här arbetet kan inte vänta till kriget tar slut. Det är viktigt att de kan genomföra insatser i stor omfattning så snart som möjligt, säger Forssell.

Han pekar på att arbetet försvåras av att Ryssland angriper civil infrastruktur och inte följer krigets lagar.

Sedan kriget startade i februari 2022 har 14 miljoner människor drivits på flykt i Ukraina. Omkring 40 procent av landets befolkning bedöms vara beroende av humanitär hjälp. Återuppbyggnaden av Ukraina har bedöms kosta flera tusen miljarder kronor.

TT: Sex miljarder från Sverige under kommande år låter inte så mycket?

– Det här är en grundplåt för vårt svenska stöd, säger Forssell.

Det kommer, enligt honom, att tillkomma ytterligare riktade satsningar framöver, som mer humanitärt stöd. Bistånds- och handelsministern understryker också att uppbyggnaden av Ukraina aldrig kommer att kunna finansieras enbart med biståndsmedel, utan att det krävs att man får tillstånd privata investeringar i Ukraina.

EU-kommissionen har talat om att det kommer att krävas en större global ekonomisk satsning.

De sex miljarderna tas inom den nya biståndsram som regeringen lagt fast på 56 miljarder per år de kommande åren. Den nya ramen är mindre än det tidigare målet om ett bistånd motsvarande en procent av BNI.

– Det innebär att en del andra saker måste förändras eller stå tillbaka, säger Forssell.

På frågan om andra fattiga länder kommer att drabbas av minskat svenskt bistånd till följd av att Ukraina får mer, svarar Forssell bland annat:

– Sverige är fortsatt en väldigt stor biståndsgivare.