Mogulen som hotar Chávez

Apokalypsens ryttare. Det är öknamnet som Marcel Graniers tv-kanal har förlänats av Venezuelas president.

– Hugo Chávez behöver fiender för att bygga en känsla av »vi mot dom«. Det skapar mycket spänning, och med ett uppskruvat tonläge i valspurten präglas stämningen i landet av osäkerhet och en rädsla av att det ska urarta i våld, säger Marcel Granier i huvudstaden Caracas.

Den frispråkigechefen för kanalen RCTV tillhör definitivt toppskiktet av presidentens huvudfiender. Granier är enligt Chávez en representant för »den korrupta oligarkin« och en person som via medierna försöker destabilisera landet.

Sedan RCTV och andra privata medier välkomnade en statskupp som tillfälligt störtade presidenten i april 2002, har Chávez konsekvent beskyllt medierna för att vara odemokratiska konspiratörer. Medan ägarna för andra privata kanaler har förhandlat med Chávez och tonat ned sin kritik har Marcel Granier vägrat.

Han fortsätter att kalla Chávez för despot och försvarar kanalens partiska rapportering.

– Om Sverige vore hotat av en inhemsk diktatur, skulle då man då kräva »objektivitet« av medierna? Vi är en del av en levande demokrati, är den hotad måste vi försvara den.

Som straff har RCTV blivit av med sin licens för att sända i det nationella marknätet och hänvisas till kabel tv-nätet och internet.

Den oförsonliga tonen mellan RCTV och presidenten återspeglar den generella politiska polariseringen i Venezuela. Alla nyanser och gråzoner är sedan länge borta och antingen ses presidenten som en frälsare från allt av ondo eller som en maktgalen despot som störtar landet i fördärvet. Polariseringen har skapat en monoton rundgång i den politiska debatten där det mesta fortfarande kretsar kring presidentens person. Söndagens val handlar om mandatfördelningen i parlamentet men är i princip en folkomröstning om Chávez. Och trots kritik mot att presidenten som statschef deltar i kampanjen är Hugo Chávez den flitigaste av valarbetarna i  PSUV, Venezuelas enade socialistparti.

– Det är min medborgerliga rättighet att delta i kampanjen och dessutom borde oppositionen vara glad, de säger ju att ingen gillar mig längre och om det vore så skulle jag ju bara skada de kandidater jag arbetar för, sa Chávez på ett valmöte i veckan.

Kritikerna hävdar att presidenten, som dessutom är ordförande för PSUV, har ägnat sina tolv år vid makten till att utplåna alla former av politisk maktbalans i samhället. Chávez har fyllt statsapparaten, domstolar, militären och viktiga statliga företag med egna medarbetare som lojalt uppfyller order i stället för att agera som opolitiska tjänstemän.

Chávez och hans anhängare menar i stället att de bara börjat nagga den traditionella elitens maktmonopol i kanten och att oppositionen ägnar sig åt svartmålning och obstruktion i stället för att agera konstruktivt.

– De har ropat på diktatur i över tio år men förlorar varje val och förra gången vågade de inte ens ställa upp. De har ingenting lärt och ingenting förstått och jag tror aldrig de kommer att förstå vad som hände när de förlorade sitt monopol och sina privilegier, sa Chávez på ett valmöte under kampanjen.

Oppositionen bojkottade förra parlamentsvalet 2005 i ett försök att göra regeringen illegitim. Men det uppfattades i stället som ett fegt avståndstagande från demokratins spelregler och gynnade Chávez. Nu har arton partier samlats i en valkoalition som spänner från vänster till höger. Men de saknar en samlande ledargestalt, att vara emot Chávez är minsta gemensamma nämnare och koalitionens viktigaste politiska budskap.

Många företrädare för oppositionen kommer från de gamla avskydda och korrupta partierna som länge styrde Venezuela. Det var missnöjet med dem som Chávez förstod att utnyttja när han valdes första gången och det är avsaknaden av ett trovärdigt alternativ som kan ge honom segern ännu en gång.

Opinionsmätningarna i Venezuela är politiserade och opålitliga men tendensen är ändå tydlig. Både sidorna har en hård kärna av anhängare men en växande majoritet uppger att de varken stödjer presidenten eller oppositionen.

Samtidigt uppger 70 procent att de tänker rösta så det gäller att mobilisera väljare för att vinna. Och där har Chávez ett stort försprång. Förutom att han dominerar tv-utbudet genom sina nästa dagliga tv-tal till nationen som alla kanaler enligt lag måste visa, har han en massiv och mycket välorganiserad kampanjapparat bakom sig.

– Det finns fortfarande kritiska medier men de drunknar i regeringens massiva propaganda. Det är hela tiden Chávez som sätter agendan, säger Marcel Granier.

Hugo Chávez kom till makten genom att få den politiskt apatiska majoriteten att rösta och trots att hans popularitetssiffror sjunkit rejält de senaste åren så finns det ingen annan politiker som har hans karisma och förmåga att engagera folk.

Medan hans motståndare talar om maktdelningslära och citerar Montesquieu, pratar Hugo Chávez sportmetaforer. Vid tidigare val har han hämtat symboliken från nationalsporten baseboll och talat om att slå ut oppositionen med en socialistisk homerun. I år är det boxning han refererar till när han talar om valutgången på söndag och om nästa presidentval 2012. Som på ett av Chávez många valmöten:

– Till helgen ger vi dem ett hårt slag mot levern och om två år kommer det definitiva knockoutslaget.

Grundades av ornitolog

RCTV grundades redan 1953 av den Venezuelafödde ornitologen och affärsmannen William Phelps Jr. Kanalen har spelat en viktig roll i Venezuelas politik genom åren, och har stängts ned vid flera tillfällen. I dag sänds den via satellit och kabel, och är en av nationens mest sedda tv-kanaler. RCTV ägs av Empresas 1BC, som är resterna av Phelps affärsimperium och ägs i sin tur i dag av dennes arvtagare. Marcel Granier är gift med en av Phelps Jrs döttrar. Sin karriär började Granier som värd för en populär pratshow.