Mordet på den japanske läkaren som lamslår Afghanistan
Bild: TT
I en vitmålad kista anlände i måndags den japanske läkaren och biståndsarbetaren Tetsu Nakamuras kropp till en flygplats utanför Tokyo. Den 73-årige Nakamura mördades den 4 december i Jalalabad, i de östra delarna av provinsen Nangarhar i Afghanistan, tillsammans med fem afghaner, bland andra hans chaufför och livvakt. Beväpnade män överföll deras bil.
Enligt ett vittne hade gärningsmännen kommit i två fordon till en restaurang i närheten och väntat in Nakamuras bil, rusat fram och skjutit från båda sidor. Biståndsarbetarens livvakt mördades först.
När skottljuden tystnat utbytte attentatsmännen – i vanliga kläder, inga masker eller sjalar som täckte deras ansikten – några fraser sinsemellan, undersökte om offren var döda, avlossade ytterligare några skott, sa »det är klart, vi drar« och for iväg.
Dådet lamslog Afghanistan. Folk samlades på olika platser i hela landet för att hedra Nakamuras minne. Hans insatser under tre decennier har förbättrat livsvillkoren för en miljon människor genom konstbevattning av 25 000 hektar mark; vilket bidrog till att Nakamura i oktober blev afghansk hedersmedborgare. Afghanistans president Ashraf Ghani sa: »Han har gjort mer för det här landet än jag.«
Misstankarna om vilka som låg bakom dådet riktades först mot talibanerna, som attackerat biståndsarbetare och som finns i området, men talibanerna förnekade. Shah Mahmood Miakhel, guvernör i provinsen, sa att det fanns bevis för att attacken var planerad utomlands.
– Man spekulerar om att pakistansk underrättelsetjänst kan ligga bakom. Motivet ska ha varit att Nakamura skulle kunna få vattnet från Kunarfloden i de östra gränstrakterna att rinna på ett sätt som gynnar Afghanistan på Pakistans bekostnad, berättar Hamid Zafar, skolchef och Afghanistankännare.
Att vatten blir en allt vanligare orsak till geopolitiska konflikter har det länge talats om.
– Vatten är hårdvaluta i området. Afghanistan har berg, men ingen kust. Och den torka som uppstår är enorm, så vatten är viktigare än olja och andra naturtillgångar, säger Hamid Zafar.
– Dådet kommer i en knepig tid för Afghanistan, eftersom västmakterna samtidigt försöker få till ett fredsavtal med talibanerna. USA vill inte vara kvar, man har varit där i 18 år, vilket är länge. Trump tycker att andra får ta över. Problemet för USA är att man knappast kan lämna Afghanistan på samma sätt som man lämnade Syrien. Där kunde man säga att man hade besegrat IS. Men talibanerna är i dag starkare än man varit de senaste 18 åren – kontrollerar mer än hälften av landet.
– Fredssamtalen med talibanerna har hittills handlat om vad den afghanska regeringen kan kompromissa om, och att kompromissa med en rörelse som bland annat vill inskränka kvinnors rättigheter är inte lätt, säger Hamid Zafar.
Talibanerna har stöd i Pakistan, som är en kärnvapenmakt och som USA inte vågar sätta hårt mot. Den afghanska regeringen har också varit dåligt militärt utrustad. Det har lett till att talibanerna stärkt sin ställning. Rörelsen har också ett visst folkligt stöd.
Hur kommer det sig?
– Klassklyftorna är enorma i Afghanistan i dag. I Kabul ser du rika människor med monumentala hus, medan folk svälter på ett sätt som inte har funnits förr. Biståndshjälp från omvärlden har hamnat hos korrumperade ledare och knarkkungar. De internationella trupperna har genomfört en rad bombdåd som drabbat många oskyldiga och talibanerna har kunnat dra nytta av det.
– Om västmakterna lämnar Afghanistan är den allmänna övertygelsen att Kabul faller snabbt.
