Mordvåg på politiker

Minoritetsministern Shahbaz Bhatti hade gjort det till en vana att slinka ut bakvägen ur sitt hus, för att övernatta hos sin mor. Det kändes säkrare. Efter att ha uttalat sitt stöd för den kristna fembarnsmamman Aasia Bibi som i november dömts till döden för att ha förelämpat islam, hotades han själv till livet.

Föga kunde Bhatti ana att attacken skulle komma på ljusan dag. Han sköts ned på väg till jobbet i Islamabad av beväpnade män som enligt vittnen lämnade efter sig pamfletter på mordplatsen. »Det här är straffet för den här förbannade mannen« stod det, undertecknat al-Qaida och de punjabska talibanerna.

Bhatti, Pakistans ende kristne minister, är den andra politikern på kort som har fått sätta livet till efter Aasia Bibis kontroversiella dödsdom i november i fjol. I början av januari mördades en guvernör i hennes hemprovins.

Bakgrunden till hela händelseutvecklingen går tillbaka till en varm sommardag 2009. Bibi erbjöd sina grannar ett glas vatten när de alla plockade bär. De muslimska grannfruarna ska ha vägrat att dricka, då vattnet – berört av en fattig kristen – ska ha varit »orent«. Vad som hänt därefter är oklart. Bibi förnekar att hon kränkt islam. Men på grund av hädelselagarnas utformning – det är emot lagen att upprepa eventuella kränkningar, även i rättssalen – har det varit svårt att gå till botten med fallet. Vilket är precis vad människorättsgrupper har hävdat är problemet med hädelselagarna. De är rätts­osäkra och har missbrukats, inte minst av affärskonkurrenter och i landdispyter, enligt I A Rahman, generalsekreterare på Pakistans kommission för mänskliga rättigheter, HRCP.

– Dessutom är personer som anklagats för blasfemi varken säkra i fängelse eller hos polisen, säger han och pekar på det faktum att många som anklagas för hädelse, eller blasfemi, har mördats av folk som tagit lagen i egna händer.

I magasinet India Today skriver Indiens kanske främste expert på islam, Maulana Wahiduddin Khan, att blasfemilagarna saknar stöd i Koranen.

Aasia Bibi är den första kvinnan att bli dömd till döden för hädelse i Pakistan. Hon väntar i skrivande stund på att bli hängd och fallet har rört upp känslor. Guvernören i hemprovinsen Punjab, Salman Taseer, besökte Bibi i fängelset och argumenterade för att lagarna borde ändras. Då vändes ils­kan  i stället mot honom.

För att ha stöttat Bibi anklagades guvernören, en folkkär liberal med civilkurage, för att själv begå hädelse. Den 4 januari sköts han ihjäl av sin livvakt.

Dådet skakade den liberala medelklassen, men än mer upprörde reaktionerna. 40 000 demonstranter i Lahore och Karachi visade sitt stöd FÖR hädelselagarna och Salman Taseers mördare hyllades som en hjälte. Folkmassan hotade att marschera mot huvudstaden ifall lagen skulle ändras. Jurister kramade och slängde rosblad på mördaren i rättssalen.

Parlamentarikern Sherry Rehman, som motionerat om att slopa dödsstraffet för hädelse, har tvingats gå under jorden efter dödshot.

Rehmans egna parti, det sittande PPP, backade från sina krav på en lagändring.

– Regeringen är skiträdd, säger den indiske analytikern och journalisten Anand Sahay.

President Asif Ali Zardari kom inte ens till sina mördade kollegors begravningar. Pakistans arméchef Ashfaq Pervez Kyani, av många sedd som landets verkliga ledare, har inte heller han tagit avstånd från morden.

– Alltför många av hans egna trupper stödjer morden, säger författaren MJ Akbar, som just har  publicerat boken »Tinderbox: The Past and Future of Pakistan«.

Akbar menar att den bakomliggande orsaken till Pakistans explosiva situation är landets teokratiska fundament.

– Man kan inte skapa en modern nation från en teokratisk modell, säger han.

– Nu när medborgarna dödar varandra står politikerna hjälplösa, då själva fundamentet för landet är byggt på en teokrati.

Pakistan har alltid varit en islamsk stat, men under militärdiktatorn Zia ul Haq vann ortodoxa mullor allt större inflytande. 1979 islamiserade Zia konstitutionen. Fysiska straff som piskning, amputation eller stening infördes för brott som exempelvis alkoholförtäring, hädelse och utomäktenskapligt sex. Parallellt med detta så stödde Zia ultraortodoxa sunni-muslimska grupper, vars landsomfattande nätverk av koranskolor fortsätter att utgöra rekryteringsgrund för jihadister än i dag. De heliga krigarna användes av Zia i konflikten om Kashmir och för att stödja talibanerna i Afghanistan.

I stället för att stå upp för konstitutionen har landets högsta domstol konsekvent avslagit överklagan av såväl Zias och senare även president Musharrafs odemokratiska lagändringar.

En mångårig islamisering av Pakistan ligger således till grund för dagens inflammerade situation. Men inte enbart. En annan orsak är landets postkoloniala minoritetskomplex, menar Britta Petersen, chef på Heinrich Böll Foundation i Lahore.

– Det handlar också om misslyckandet av själva idén om Pakistan, säger hon, ett misslyckat statsbygge som känns alltmer uppenbart.

– Andra faktorer är att USA är här med fria händer. Och sist men inte minst det konstanta tiggeriet (från USA), säger hon.

Detta sammantaget har brutit ned invånarnas självkänsla, menar hon.

USA:s närvaro är en riklig källa till upprördhet bland pakistanier. Folk i gemen upplever att regeringen är köpt av amerikanerna (USA är Pakistans största bidragsgivare). Amerikanska drönarattacker mot misstänkta terrorister i gränslandet mot Afghanistan dödar även civila.

Just nu är antiamerikanismen i landet större än någonsin, efter att en CIA-agent, Raymond Davis, sköt ihjäl två motorcyklister på öppen gata i Lahore den 27 januari. Fallet har utlöst en diplomatisk tvist, som används av den sittande delstatsregeringen för att hetsa upp stämningen.

– Medelklassen snackar om Davis och att religiösa idioter leder det här landet. Medelklassen är förbannad. Men jag förstår att de inte är beredda att stå upp emot extremisterna. Det går ju inte att tala med dem. De sätter en kula i dig, säger Lahore-bon Jawad Ali.

Han tror trots allt att vinden har vänt efter mordet på Bhatti. Ledaren för det islamistiska partiet Jamiat-e-Ulama-e-Islam, Maulana Fazl-ur-Rehman, har oväntat sagt att han är öppen för att diskutera ett eventuellt missbruk av hädelselagen. En nystartad motståndsgrupp, Citizens for Democracy, samlar just nu underskrifter till ett öppet brev åt presidenten, emot hädelselagen.

Andra misströstar och spår att regeringen kommer att falla.