Murens logik

Förra helgen stängde Makedonien plötsligt sin gräns, men tvingades att öppna den igen efter våldsamma konfrontationer. Flyktingar tar sig sedan länge från Grekland in i Makedonien på sin väg norrut, mot Ungern och Schengenland. Vid den ungerska gränsen hindras de dock numera av en fyra meter hög och snart 175 kilometer lång mur.

När Medelhavet framstår som för farligt och svårt som flyktväg väljer människor i nöd vägen österut för att nå Europa genom Turkiet, Balkan och Ungern. Ungerns svar på detta är en permanent och ambitiös mur längs hela gränsen mot Serbien, vilket har väckt både indignation och hejarop.

Samtidigt, på andra sidan Atlanten, har den amerikanska muren mot Mexiko åter blivit politiskt slagträ – ett maktmedel, som ett sätt att förstärka den nationella identiteten. Republikanen Donald Trump sa förra veckan: »Vi ska ha en väldig mur. Den ska heta the Great Wall of Trump.« Hans vision är att bygga stängsel längs hela den 320 mil långa mexikanska gränsen.

Men får man bygga en mur hur som helst? Kring sin egen svenska uteplats får man det inte. Då krävs bygglov eller skriftligt godkännande av grannarna om konstruktionen ligger närmare tomtgränsen än 4,5 meter.

Vid landgränser kan man däremot bygga hur man vill. Trots att varken grannlandet Serbien eller det mellanstatliga FN i Ungerns fall har lämnat något medgivande. Serbien ser en möjlig flyktingkatastrof intill den stängda gränsen och FN menar att de flyende måste få en chans att begära asyl.

Enligt FN:s definition av de mänskliga rättigheterna har alla rätt att söka asyl och skydd, men överenskommelsen regleras inte i praktiken. Den israeliska mur som är byggd på ockuperat område på Västbanken har till exempel behandlats av Internationella domstolen i Haag och bedömts strida mot folkrätten, men det har inte påverkat dess existens.

Det europeiska förhållningssättet till murar, vilket länge präglades av Berlinmurens fasa och fall, har de senaste åren förändrats. När USA 2007 byggde på det stängsel som redan delvis stänger den nordamerikanska gränsen mot Mexiko, sa Javier Solanas, dåvarande generalsekreterare för EU:s råd:

– Vi [EU] tycker inte att murar är rimliga instrument för att hindra människor från att komma in i ett land.

Det ska sägas att vid den tidpunkten hade EU redan, tillsammans med Spanien, stängslat in spanska enklaver i Marocko för att hindra flyktingar i Nordafrika från att ta sig in i Europa, men opinionen var fortfarande tveksam och bygget kallades »skammens mur«.

Sedan dess har Grekland och Bulgarien byggt kraftiga stängsel mot Turkiet för att få kontroll på flyktingströmmarna. Och Ungerns mur åtföljs av en ny politisk hätskhet, landet vill inte släppa någon över sin tröskel.

Samtidigt visar historien att murar inte stoppar flyktingar, de finner bara nya vägar. Så varför bygger man dem?

– Det är främst för att tillfredsställa den inhemska opinionen och för att staten ska ge sken av att den gör något. En mur byggs som en slags invandringspolitikens sista desperata gest när man saknar möjlighet att göra annat, säger Stefan Jonsson som är professor vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet och har skrivit flera böcker på temat.

Han menar att flyktingarna egentligen inte är ett problem för Ungern, eftersom i stort sett ingen stannar kvar. Inom tio dagar har 80 procent lämnat landet för att ta sig mot bland annat Tyskland och Sverige. Stängslet blir snarare en del av en nationalistisk politik som förstärker ungrarnas känsla av hot från omvärlden.

Den amerikanska muren mot Mexiko har funnits i snart tio år och kan berätta en del om vad murar får för konsekvenser. Dels har den kostat många miljarder att bygga och kommer att kosta ännu mer att patrullera och underhålla. Dels dör fler än tidigare när de försöker ta sig över gränsen. Antalet döda har ökat i samma takt som muren blivit längre, militären fått utökade resurser och bevakningen blivit mer avancerad. Framför allt orsakas dödsfallen av att muren går längs bebyggda områden och att flyktingarna därmed söker sig till karga bergstrakter och stekhet öken för att ta sig över till USA.

Forskning på den amerikanska murpolitikens konsekvenser visar att antalet människosmugglare blivit fler och arvodet för deras tjänster högre. En generell slutsats är att ju svårare en gräns är att passera desto dyrare blir det att få hjälp och desto mer lockande blir branschen för dem som vill tjäna snabba pengar.

Antalet flyktingar som faktiskt passerar gränsen från Mexiko är möjligen något lägre än tidigare, men gruppen är av förklarliga skäl svår att undersöka. De flesta bedömare är överens om att antalet inte har påverkats påtagligt.

Att bygga murar är alltså ett sätt för stater att försöka få kontroll. Stefan Jonsson ser fler drivkrafter i att styra framkomligheten över nationsgränser.

– Det finns ett godtycke i att öppna och stänga gränser och det gör personer på flykt lättare att hantera. Människorna kan utnyttjas som billig arbetskraft vid behov och sedan när de blir överflödiga kan man kalla på polisen och säga att de är olagliga. Det finns många exempel på det, säger han.

Vad han ser som den allvarligaste konsekvensen av stängda gränser, oavsett om det är med hjälp av murar eller politiska beslut, är att de kriminaliserar dem som flyr. För att ta sig in tvingas de bränna sina pass och passera på icke lagliga vägar. Den mänskliga rättigheten att söka asyl sätts ur spel.

De flyktingar som slog sig blodiga vid gränsen till Makedonien i helgen har vid det här laget med stor sannolikhet passerat Serbien och är framme vid den ungerska gränsen. Där har de sett den fyra meter höga muren med en rulle taggtråd på toppen och funderar antagligen på hur de ska ta sig över ännu ett hinder på vägen mot ett rimligt liv.

– Jag skulle säga att Ungerns mur är symboliskt viktig. Vi har talat mycket om fästning Europa med Medelhavet som vallgrav och allt strängare bevakning. Den ungerska gränsen blir en förlängning av muren mot den övriga världen. Och ett sätt för Europa att stänga sig inne, säger Stefan Jonsson.

FAKTA | Tyskland öppnar upp

Alla bygger inte murar. Tyskland beslutade i veckan att upphäva Dublinförordningen för asylsökande från Syrien. Det innebär att de inte längre skickar tillbaka flyktingar till de länder där de kom in i Europa, ofta Ungern, Italien eller Grekland. Alla bereds i stället möjlighet att söka asyl på plats i Tyskland.

Klicka på kartan för att göra den större. 

FAKTA | Murar i världen

1. I Belfast finns sedan 47 år »fredsmuren«.

2. Ungern bygger stängsel mot Serbien, för att -förhindra flyktingströmmarna från Turkiet och Balkan.

3. Bulgarien har sedan 2013 en mur mot Turkiet.

4. Greklands gräns mot Turkiet utgörs av floden Evros och sedan 12 kilometer stängsel.

5. Turkiet har påbörjat en mur mot Syrien för att hindra terrorister och smuggling.

6. Spanien har murat in sina enklaver Ceuta och Melilla i Marocko, för att stoppa flyktingar från hela Afrika.

7. Tunisien påbörjade en mur mot Libyen i somras, för att skydda sig mot terroristattacker.

8. Israel har en 70 mil lång mur längs Västbanken.

9. Marocko har byggt flera murar kring sin ockuperade mark i Västsahara.

10. USA:s mur mot Mexiko ska hindra flyktingar och drogtrafik.

11. Gränsen mellan Nord- och Sydkorea är en av världens farligaste.