Myanmars militär använder corona som vapen

När Kyaw Aungs telefon ringde och någon kallade honom till en klinik i Myanmars största stad Rangoon för att vaccineras mot corona trodde han att han på grund av sin ålder fått förtur i kön. Men när 70-åringen Kyaw Aung, en före detta politisk fånge som leder en organisation som förser andra före detta politiska fångars familjer med hjälp, kom dit blev han gripen av polisen. Det hela var en fälla, gillrad av militären som grep makten i landet den 1 februari. 

När en privat klinik driven av volontärer fick en förfrågan om en grupp kunde boka tid för att vaccineras visade det sig att de var civilklädda militärer. Sjuksköterskorna greps och fördes bort i handfängsel.

Enligt andra rapporter har militären beslagtagit syrgastuber och annan nödvändig utrustning, som sedan överförts till militärens egna sjukhus. I det överfulla – och ökända – Inseinfängelset norr om Rangoon dör folk varje dag av corona utan att få vård. Personal på landets sjukhus som deltagit i protester mot militärkuppen har dödats, misshandlats och arresterats. Bostadsområden, städer och byar där motståndet varit speciellt starkt har förnekats all hjälp.

Direkt efter kuppen demonstrerade miljoner människor över hela landet. Inte ens militärens kulor — omkring tusen demonstranter sköts ihjäl — kunde stoppa protesterna. Men nu utnyttjar militären pandemin för att kontrollera, och straffa, den oppositionella befolkningen.

Enligt officiell statistik har 326 489 testats positivt för corona och 11 526 har dött sedan pandemin bröt ut förra året. Men trovärdiga, lokala källor menar att det kremeras minst tusen människor om dagen enbart i Rangoon. »Kuppen har resulterat i en nästan total kollaps av hälso- och sjukvården, och sjukvårdspersonal attackeras och arresteras«, sa Barbara Woodward, Storbritanniens ambassadör i FN vid ett informellt möte med säkerhetsrådet den 28 juli. 

»Viruset sprider sig mycket snabbt. Enligt vissa uppskattningar kan hälften av befolkningen i Myanmar vara smittade inom två veckor.«

Med en befolkning på 54 miljoner betyder det att Myanmar är ett av världens hårdast drabbade länder — och det enda landet där coronabekämpningen politiserats till den grad att miljoner människors liv svävar i fara. Den begränsade hjälp som kommit från Kina och andra grannar har till största delen gått till militären, vars soldater också drabbats av pandemin. Men något myteri inom armén är inte att vänta, därtill är kontrollen över manskapet alltför stark, och inte heller en återgång till den relativa öppenhet som rådde före kuppen. Den demokratiska rörelsen vann jordskredssegrar i valen 2015 och 2020, fick bilda regering, men militären var alltid verksam bakom kulisserna.

Nu har Myanmar återgått till den absoluta diktatur som rådde från den allra första kuppen 1962 fram till att militären 2011 började tillåta en viss grad av demokrati. Nobelpristagaren och demokratiikonen Aung San Suu Kyi och andra valda ministrar sitter i fängelse tillsammans med minst femtusen andra som opponerat sig mot kuppen. Bland dem finns flera ledande journalister som vågat skriva om krisen i landet.

Påtryckningar utifrån har visat sig verkningslösa eftersom militären tycks fast besluten att behålla greppet om makten, oavsett konsekvenserna för befolkningen. Och det har inte hjälpt att även FN varnat för att den ohejdade coronaspridningen i Myanmar kan få konsekvenser för hela regionen. Landet ligger inklämt mellan Kina, Indien, Bangladesh och Thailand, hem för nära 40 procent av världens befolkning.