Nu vill Giorgia Meloni leda hela Europa
Många politiska bedömare tror att den italienska premiärministern kan bli den som enar Europas högernationella partier.
Bild: AP
I det förra EU-valet, 2019, fick Giorgia Melonis parti Fratelli d’Italia, FdI, bara 6,4 procent av italienarnas röster. Men i opinionsundersökningarna inför det stundande EU-valet ligger FdI nu på 27,2 procent. Detta trots att man sitter i regeringsställning, vilket ofta är mer otacksamt än att vara i opposition. I opinionsinstitutet Emg:s senaste mätning av vem som är Italiens populäraste partiledare inför EU-valet hamnar Meloni på 40,2 procent. På andra plats kommer utrikesminister Antonio Tajani från Forza Italia, 33,4 procent och på tredje Femstjärnornas Giuseppe Conte med 32,1 procent. Därefter kommer Legas Matteo Salvini (26,9). Elly Schlein, ledare för Italiens socialdemokrater, Partito Democratico, får bara 23,8 procent. En tuff siffra för den partiledare som setts som kvinnan som skulle ena den italienska vänstern och lyfta PD till gamla höjder.
I nuläget tyder allt på en storseger för nationalkonservativa Italiens Bröder och Giorgia Meloni – och att det kommer att påverka hela EU. ”Det är dags att skicka vänstern i opposition även i Europa”, sa premiärministern nyligen på partikonventet i Pescara när hon höll det tal där hon meddelade att hon kandiderar till Europaparlamentet i år. EU:s regelverk innebär att politiker inte kan ha ett ämbete som är oförenligt med att vara ledamot i Europaparlamentet – som att vara premiärminister i ett medlemsland. Men Giorgia Meloni ställer ändå upp.
”Skriv bara Giorgia på röstsedeln om ni vill! Jag har så länge blivit hånad för min enkla härkomst, för mina folkliga rötter. Men de som hånat mig har inte förstått att jag är stolt över att vara en av folket, att jag är Giorgia”, sade Meloni i Pescara och fick ljudliga applåder av sina anhängare, samtidigt som oppositionen kritiserar henne för att vara en evig populist.
Giorgia Melonis och Italiens Bröders framgångar kan få en stor betydelse i utgången av EU-valet även på Europanivå. Något som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har insett. Hon besökte Italien inte mindre än sex gånger under 2023, vilket väckt ont blod på sina håll. Urusula von der Leyen vet att hon i ännu högre grad kommer att behöva Giorgia Melonis stöd i viktiga frågor ifall ytterhögern går lika starkt som väntat i EU-valet (se sidan 12).
Vilken roll vill då den italienska premiärministern spela i Europa? Varför kandiderar hon ens till valet? Dels för att ytterligare befästa sin och sin regerings ställning i Italien. Att hon även har stora ambitioner för utrikespolitiken står klart efter hennes ett och ett halvt år vid makten. Hon har tydligt tagit ställning för EU, USA, Nato och för Ukraina, mot Ryssland. På hemmaplan har hon däremot fört mer av den politik man kunnat vänta sig med indragen medborgarlön, försämrade rättigheter för homosexuella föräldrapar och avtalet med Albanien om att skicka migranter dit.
– Det fanns stora farhågor om vart Meloni och Italiens Bröder, med sina postfascistiska rötter, skulle styra landet när de tog makten och vad det skulle få för betydelse för EU och Europa. Men hon har hittills lyckats med balansgången att vara både en ytterkantspolitiker till höger inrikespolitiskt och samtidigt nästan en mittenpolitiker utrikespolitiskt, säger Andrea Spiri. Han är docent i statsvetenskap vid universitetet LUISS i Rom och tror likt många andra politiska bedömare att Giorgia Meloni kan bli den som enar Europas högernationella partier.
– Hon har varit skicklig på att vinna Bryssels förtroende. Samtidigt har hon även den europeiska högerns förtroende, på det stora hela. Hon har spelat sina kort väl. Hennes ambitioner har hela tiden varit att bli en spelare även internationellt, att ge Italien en viktig roll och att ge högern makten i EU, säger Spiri.
Något som Italiens Bröders valaffischer, som sitter uppe överallt i ett försomrigt Rom, bekräftar med sitt budskap: ”Med Giorgia förändrar Italien Europa.”
***
Läs även: Meloni vänder blicken mot väst
Läs även: Italien sluter migrantavtal med Albanien