Nya tider på Twitter

Elon Musks köp av Twitter var en vattendelare. Hälften av kulturkrigets styrkor förutspådde att det hat och hot som – enligt dem – redan grasserar på plattformen skulle eskalera. Andra sidan firade att en självutnämnd yttrandefrihetsfundamentalist tagit kontrollen över en av de sociala mediejättar som så länge – enligt dem – har begränsat yttrandefriheten och censurerat politiska motståndare. Äntligen skulle spelplanen ändras, hoppades de.

Förra veckan såg deras förhoppningar ut att infrias. Twitter stängde av ett tiotal journalister, bland annat från stora etablissemangsmedier som CNN, New York Times och Washington Post. Musk motiverade beslutet med att de hade ägnat sig åt "doxxing", det vill säga att sprida privat information om någon som kan användas för att skada vederbörande. Flera av de spärrade journalisterna hade länkat till ett konto som spårar Musks privata jetplan i realtid.

Washington Posts verkställande redaktör Sally Buzbee skrev att beslutet krockar med Musks uttalade ambition att driva Twitter utifrån principen om yttrandefrihet. Andra påpekade att det var värst vad etablissemangsmedia plötsligt börjat bekymra sig över censur och spärrade konton. "Rollerna är ombytta", konstaterade högerlutande Fox News.

I går kom beskedet att användare inte längre kommer att få marknadsföra konkurrerande sociala medieplattformar på Twitter. I sammanhanget är det värt att notera att det konto som spårade Musks privatplan fanns på Mastodon, en konkurrerande plattform.

Och i dag kom en skräll som överröstade den förra: Musk genomförde en omröstning om huruvida han ska kliva åt sidan som chef för Twitter – och 58 procent svarade ja. Han hade redan på förhand lovat att följa resultatet i omröstningen (vilket förstås inte påverkar hans roll som majoritetsägare), och skrev medan den pågick: ”Som talesättet lyder, var försiktiga med vad ni önskar er, ni kan komma att få det.” 

Samtidigt ligger en annan historia och puttrar sen ett par veckor tillbaka. Ett antal journalister har fått tillgång till vad som kallas the Twitter files – interna mejl och meddelanden från tiden innan Musk tog över. Materialet visar i detalj hur Twitter fattade beslut att radera Donald Trumps konto, förhindra spridningen av New York Posts gräv om Hunter Bidens laptop, och svartlista konservativa profiler.

Exempelvis framkommer att Twitter har olika svarta listor – en ”trends blacklist”, en ”search blacklist”, en ”do not amplify” och så vidare – som används för att begränsa kontons räckvidd utan deras kännedom. Bland de drabbade finns diverse konservativa profiler, men också Stanford-professorn Jay Bhattacharya som blev känd för en bredare allmänhet 2020 genom sin kritik mot coronanedstängningar.

All information är inte ny; mycket bekräftar snarare vad som redan var allmänt känt. Genomslaget har inte heller blivit överväldigande. Vad Elon Musk gör i dag verkar fascinera mer än vad hans företrädare gjorde i går.

Läs även: Så blir Elon Musks Twitter

Läs även: Könskriget på Twitter