…och in kommer Kamala Harris

Joseph R. Biden Jr. själv var förmodligen en av de sista amerikanerna som insåg att det var omöjligt för honom att ställa upp för omval i USA:s presidentval i november. Efter den fiaskobetonade insatsen i tv-debatten mot Donald Trump i juni ökade trycket på 82-åringen gradvis för att till sist, efter mordförsöket på Donald Trump lördagen den 13 juli, bli omöjligt att stå emot. Flera tunga demokrater, med partiets grand old lady Nancy Pelosi i spetsen, ska mer eller mindre ha ställt Biden inför ett ultimatium; avgå eller så drar vi tillbaka vårt stöd till dig.  När beskedet från Vita huset väl kom i söndags kväll svensk tid, gick det ut via medieplattformen X (som ironiskt nog ägs av Tesla-miljardären och Trump-supportern Elon Musk). Biden ställer inte upp för nyval, men sitter kvar som president mandatperioden ut.  

Det märkligaste med denna historia är kanske att presidentens tilltagande och åldersrelaterade kognitiva problem har varit uppenbara för alla som har följt Biden sedan han valdes 2020, men att de ändå har förnekats kategoriskt av hans medarbetare och Vita husets presstalespersoner. Det kan också vara ett av skälen till att de stora, etablerade nyhetsmedierna inte har rapporterat mer om saken. I stället är det små oberoende medier som nättidningen Axios som har varit nyhetsledande i den här saken. Först i början av juni i år tog den respekterade och inflytelserika – och traditionellt republikanska – affärstidningen Wall Street Journal upp saken, vilket föranledde hård kritik från demokratiskt håll och fördömdes som smutskastning av en politisk motståndare.  Efter tv-debatten den 26 juni var det dock som om spjällen öppnades fullständigt och Bidens insats blev föremål för massiv kritik även internt från både ledande demokrater och stora bidragsgivare till partiet, inklusive kändisar och Hollywoodstjärnor.  

När nu Joe Biden sätter punkt avslutas också en politisk karriär som har sträckt sig över ett halvt sekel, där han kom in i politiken som en av de yngsta senatorerna någonsin och nu lämnar som den äldsta sittande presidenten i USA:s historia. Den har kantats av en rad politiska motgångar och personliga tragedier, men han har alltid kommit igen. Han är en fighter, någon som alltid har ett uppdrag kvar att slutföra. Denna egenskap som hjälpt honom många gånger tidigare i livet bidrog förstås också till att han har haft svårt att släppa greppet även denna gång.  

De flesta bedömare i USA är eniga om att Demokraternas kandidatur kommer att tas över av vice president Kamala Harris vid det partikonvent som ska hållas i Chicago i med start den 19 augusti. som kommer att nomineras till partiets presidentkandidat. Detta trots att hon inte tidigare har setts som en valvinnare, så anser de flesta att det vore politiskt självmord att försöka runda henne som första färgade kvinnliga presidentkandidaten. Stora delar av partiet sluter nu upp bakom henne och det har även Joe Biden gjort. Att någon skulle försöka utmana henne under konventet betraktas som högst osannolikt.  

Med Kamala Harris som presidentkandidat går också valrörelsen in i ett annat skede och får en förändrad dynamik. Det kommer att bli mer av gammal mot ung (Harris fyller visserligen 60 i oktober, men Trump är 78). Man mot kvinna. Men också handla en hel del om hudfärg och etniska minoriteter, men också om frågor kopplade till HBTQ, miljö och klimat. Från att ha varit helt uträknade efter tv-debatten i juni och mordförsöket på Trump, har nu demokraterna i alla fall en chans i valet 2024, genom att möta Trump med en ny, yngre och kvinnlig kandidat som har nya argument och infallsvinklar. Opinionsmätningarna fram till demokraternas konvent i augusti blir en indikation på om Harris är med i racet på allvar eller om detta blir ett lopp med bara en deltagare; Donald Trump. 

***

Läs även: Demokraterna väljer ny förlorare

Läs även: Trump i medvind vid konventet